Såsom de flesta av er vet har jag alla Bondfilmer på dvd. Nu även den senaste. Någon gång ska jag inleda min maratonresa med Bond, börja med den första filmen Dr No från 1962 (för övrigt mitt födelseår, bra valt!) – och se alla i tur och ordning till den senaste Spectre.
Hmmm… hur många timmar krävs för att se alla tjugofem?
Min bloggvän Fru Månsson skrev i en kommentar att det skulle vara kul att se vilka alla Bond-prylar jag har. Kanske också att få veta vilka jag suktar efter.
Fick inte alla saker på samma bild, och en av dem har inte direkt med Bond att göra men nog med min dyrkan av skådespelaren Daniel Craig.
Utöver det jag visar här har jag Bond-tema som omslagsbild på Facebook. Bakgrundsbilderna på mina datorskärmar på jobbet visar också Craig 🙂
Och om det är något jag suktar efter är det förstås att få se Daniel Craig på riktigt. Men eftersom det kanske inte låter sig fixas i all hast kanske jag nöjer mig med att köpa en 007-parfym då jag åker över till Sverige snart.
Hade inte tänkt göra något speciellt på nyårskvällen. Titta på U20-Lejonens match mot Tjeckien i gruppspelet i VM och efter det Bingolottos nyårskväll. Det kändes som ett riktigt lagom lugnt och mysigt program.
Men så ringde min väninna A-L vars nyårsplaner plötsligt hade ändrats. Vi beslöt att kolla en del av hockeymatchen hos mig och sedan gick vi ut och åt på restaurang.
Från matrestaurangen promenerade vi till Ölvin. Och jag vet vad min bloggvän BP i Stockholm tänker nu… INGA människor! Ja, så här kan det vara en nyårskväll då vinden från det öppna havet biter i kinden och invånarna väljer att fira hemma hos sig eller hos vänner eller på restaurang.
Vi skrattade ändå gott uppe på Alexandersgatan en bit härifrån. Inga människor i sikte, men plötsligt hördes ett knastrande och vinande ljud från en gårdsplan. Sedan small en fyrverkeripjäs i väg. Tänk ett sådant osannolikt sammanträffande det hade varit om raketen träffat mig i baken. EN raket och bara TVÅ flanörer så långt ögat kunde nå… 😀
God fortsättning på det nya året. Inom kort ska jag såsom traditionen numera förpliktar presentera lite statistik över det gångna bloggåret.
Hur kan jag skriva det en dag då Tor förlorat mot jumbon i division ett?
Jo, för att innebandy inte är hela livet. Kanske halva i och för sig 😉 … men det kommer nya matcher. Och vill vi se positivt på det här, så kanske ett lag som är bättre i tabellen måste få sig en smäll för att förstå att det inte räcker med att spela bara 25 minuter och leda med 3-0. Hela matchen är nämligen 60 minuter lång. Slutligen blev det förlust med siffrorna 6-7.
En av dagens höjdpunkter inträffade innan matchen ens börjat, innan Tors tre mål hade pangats in.
Väninnan Marinas dotter Anne hade kommit på besök från Kensington i Storbritannien där hon bor, och vi sågs på matchen. Vi hade SÅ kul, många gemensamma nämnare 🙂 Att matchen slutade som den gjorde förstörde inte vår kväll.
Och vet ni vad hon hade med sig som gåva till mig?
Aaaah! En plansch som delades ut bara på en viss biograf i London då det var världspremiär av Spectre där.
Lycklig ägare till den här, och lycklig av många andra anledningar också just nu.
Livet är här och nu. Om morgondagen vet vi inget. Jag tar inte lyckan jag känner för given. Jag är bara så glad för att den får mig att le precis hela tiden just nu ❤
… var ju träffen med Daniel Craig ❤
Klart jag var glad för att jag fick sällskap av Marina på bio också.
Vi levde bägge med i filmen, då det var slagsmål var det vi som fick stryk. Och när det var helikopterjakter och bomber som detonerade kändes det som om hela biosalongen skakades i grundvalarna. Dagens ljudeffekter från effektiva högtalarsystem, ni vet.
Värst var några nålstick i den där klassiska stolen som Bond alltid av någon anledning hamnar i, fjättrad så han knappt kan röra sig. Men man vet ju att han klarar sig 🙂 Ändå slingrar man sig i bänken som en liten mask…
Här blir det ingen filmrecension. Jag skulle ändå bara avslöja för mycket av storyn. Och jag ids inte skriva hur mycket jag avgudar den där mannen… det skulle INGEN orka läsa.
Jag var tvungen att beskära bilden lite. Tyckte jag var onödigt mycket lik biet Maja på planschen till barnfilmen. Inte för att jag är randig, men lika rund…
Har ju ändå lovat visa bilder på mig själv. Våga mer, skäms mindre – minns de kloka orden ”var inte för sträng mot dig själv”.
Kanske jag ser ”Spectre” i repris i natt. Vissa utvalda delar av filmen… ❤
… men jag har inte tid med honom i kväll, tyvärr. Det blir rätt sent på jobbet i grannstaden.
På lördag har jag två fester inbokade, så då hinner jag inte heller träffa Daniel. Men han säger att han förstår, och att han tycker det är kul att jag också har andra att umgås med. Även han är ju väldigt upptagen de närmaste veckorna.
Så vi har träff på söndag.
… till Svenska dagen 2015.
Alltså nej… eller jo… det också 🙂 Men den sjätte november 2015 får vi se den nyaste Bond-filmen Spectre och den fjärde med Daniel Craig i huvudrollen ❤
Höll på att missa det här – bra att man har en nyfunnen vän out there som vet vad jag är intresserad av. Utan hans tips hade jag svävat i total okunskap om att detta hänt. Hur pinsamt hade det inte varit om jag, som påstår att jag kan allt om Bond, skulle ha gått till jobbet i morgon och inte haft en aning om vad den nya filmen heter… aaargh!
Den nya filmen, skådisarna, den nya bilen Aston Martin DB10 presenterades i dag på Pinewood.
Jag är helt i extas!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 