Den här bilden tog jag onsdagen den femte januari. Visst är det vackert med vit snö. Mot slutet av veckan ska det bli plusgrader, efter att ha varit ett par rejält kalla dagar och ännu kallare nätter.
Vill ni ta del av några utmaningar/frågor så delger jag dem som ingått i ”En fråga om dagen” igår och i dag:
10 januari: Skriv ner något som har inspirerat dig i dag.
11 januari: Har du tappat något i dag?
I går fick jag ont i magen och började frysa. Jag lade mig halv sex på kvällen och sov en och halvtimme. Det är rätt ovanligt för mig, att sova då det inte är natt. Det gör jag bara då jag är sjuk och nånting kändes fel i kroppen igår. Efter en värktablett och den korta sömnen kände jag mig lite bättre.
Natten mot denna tisdag sov jag över tio timmar och det kändes som att jag hade kunnat sova ännu mer. Lyckligtvis gör vi ingen tidning den här veckan, då vi hade ett dubbelnummer den 23 december.
Jag har planer på att gå till vår walk in-vaccinering på busstationen för att få min tredje covid-19-spruta i dag. Hörde nyss att där var en över hundra meter lång kö. Nu är det minus 12 grader, så jag ska vänta några timmar då temperaturen borde gå upp till ”bara minus fem”. Få se hur det blir!
Vi har inte ännu fått snö, men det har varit minusgrader några nätter så att bilrutorna varit frusna på morgnarna och det börjar bli tid för vinterdäck.
Har fullspäckad arbetsdag i dag från klockan 9 till 19, så det blir bara ett kort inlägg i dag.
I dag var det frost då jag vaknade runt halv nio. Jag hade haft en underbar dröm. Tackar ofta Gubben Gud för att han ger mig stunder med kramar och fina ord av någon trevlig man ens i drömmen. Och nu vill jag påpeka att det sällan handlar om sex.
Det fanns mycket symbolik i drömmen och den handlade om en man jag känner men som jag inte träffat på år och dar. När jag vaknade var jag förstås LITE besviken för att det bara var en dröm. Men att få allt det där i drömmen som jag inte längre får på riktigt är jag oerhört tacksam för ❤
Solen skiner, det är +4 grader. Jag har suttit inne hela dagen vid datorn, såsom det ofta blir måndag, tisdag och onsdag då det ska vara raketfart på att få ut texter till tidningen, svar på mejl, planering av framtida tidningar.
Så ja… att träffa någon trevlig person är ju nästan omöjligt, så mycket som jag jobbar 🤔😱🤣
Det var via Geddfish blogg jag kom på att just det, det är Trädens tisdag i dag 🙂 Hon är också ibland med i Trees on Tuesdays.
Ett minne från maj månad i Kajsaniemiparken i Helsingfors. Nu när löven har gulnat och de flesta har singlat ner till marken kan det vara skönt att påminnas om att det kommer en ny vår 😍
Orsakullan har en bloggutmaning varje månad. För varje dag finns några ord, en kort mening, och vår uppgift är att berätta mer kring dem. För den femte oktober gäller ”Berätta om en händelse som förändrade ditt liv”.
Jag väljer två av de största jag kommer att tänka på i dag.
Den ena var då min pappa valde att ta sitt liv när jag var bara femton år gammal. Hur allt detta påverkat mig har jag svårt att själv beskriva i korta ordalag. Men helt klart är det att det var en traumatisk händelse i en ung persons liv.
Att min man ville skiljas 2014 blev den andra chockartade upplevelsen efter sexton år tillsammans. Med facit på hand tycker jag att jag trots allt klarade den bra. Det krävdes nästan två år att så att säga komma på fötter igen, men efter det har ju mycket hänt. Jag sade upp mig från en fast anställning, blev företagare och medarbetare på Nya Östis där jag senare valdes till redaktionschef, och sedan augusti 2019 är jag chefredaktör.
Men visst hade terapeuten rätt, jag gick hos henne 2014-2015. De här två händelserna har påverkat mitt liv. Känslan av trygghet har försvunnit två gånger då två personer som stått mig mycket nära valde att lämna mig.
Jag är den jag är och glad för varje dag jag vaknar, är någorlunda frisk och kan dela mitt liv med de personer som nu står mig nära. Vi ska vårda våra relationer ❤
Men annars, Trees on Tuesdays. En utmaning som en bloggvän började med, Photo by Susan. Jag vill att utmaningen ska leva vidare, fastän hon inte bloggat på länge.
Och samtidigt lite sensommarvyer från Lovisa.
Karlskrona i Sverige var en gång vår vänort. Därav gatunamnet? Kanske vi är vänorter fortfarande? Men vänortsträffar arrangeras inte på samma sätt som förr.
Fotot är taget på gamla Apoteksgården, där Café Favorit har tillgång till en del av trädgården och kunderna kan sitta ute då det är fint väder.
På veckoslutet såg träden på gården där jag bor ut så här. Ganska mycket grönt, men gult och inslag av orange börjar det ju onekligen bli.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 