tulpaner

Skuggspel, vinterns första tulpaner och en Lovisavy

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hade tre fotouppdrag i dag och under ett av dem fick jag syn på den här fina lampan och skuggan som den kastade på tegelväggen. Således var det här en ”arbetsvy” i dag 🙂

Vi har haft plusgrader och jag är SÅ glad för det. Kan hoppa över eldandet i dag. Inte för att jag är lat, eller för att jag inte skulle ha tid. Mest för att jag försöker spara ved för kommande kalla dagar och nätter, för jag tror inte vintern är slut riktigt än. Ändå är det jätteskönt när snön smälter. Lite halt här och där, men jag har mina icebugs!

Jag borde kanske känna till det här husets historia, finns på Mariegatan mittemot gamla lekskolan. Men nej, jag vet inte så mycket om byggnaden. Tycker dock den är vacker och har säkert haft foton av samma hus här tidigare. I dag tänkte jag också på trädet. Så ståtligt det är!

Köpte tulpaner i fredags, tog bilden då. De står sig ännu rätt fina.

I dag är det Lerin på äldreboendet som gäller, troligen via SVT Play för då kan jag se det i etapper, trycka på paus om jag vill.

När jag städade dagboksskåpet (nej, allt är inte i ordning där ännu) blev det ju helt klart så att jag började läsa lite här och där. Otrolig känsla ibland att slungas tillbaka i tiden. Vissa saker minns jag väl, annat hade jag glömt, både från ungdom och vuxenliv. Många aha-upplevelser, en del skratt, inga tårar direkt, men visst känns en del saker lite kämpiga att återuppleva.

Dagböckerna är nog en otrolig skatt ❤ De fick mig att inse, då jag kollade de senaste åtta åren sådär flyktigt bara – att jag som ensamföretagare och singel jobbat galet mycket… Jag var ofta stressad och trött de senaste åren, så även om företagandet gett mig massor och jag har lärt mig om både jobbet och livet – så var det dags nu att börja varva ner.

De jobbuppdrag jag nu får tycker jag om, och jag är tacksam för dem. Men då jag inte har mitt företag kvar jobbar jag inte längre sex långa dagar i veckan.

Ledig dag och fredagsfrågor

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Börjar med att svara på Elisamatildas Fem en fredag som jag inte hann med igår. Temat är Olust.

Tulpanerna på bilden är bara allmän illustration. Jag tycker de blir som konstverk då de håller på att vissna.

Hur kittlig är du?
– Ibland mer, ibland mindre. Inte lika mycket som då jag var barn. Å andra sidan har nog ingen på länge heller antastat mig och försökt få mig att dö av skratt genom att kittla mig 🤣

När kände du dig senast avtrubbad?
– Inte så att jag direkt minns dagen, men det händer ibland. Om jag sovit dåligt och det har jag ibland nu gjort på grund av värk. Men, medicinering pågår, och hoppas att DEN inte gör mig avtrubbad.

Vad fick dig senast att skruva på dig?
– Om någon annan säger något fult eller pinsamt i ett större sällskap.

Vad senast gjorde att du fick kväljningar?
– Minns inte, men lukter, sånt som stinker, kan skapa kväljningar.

Vad tycker du är mest obekvämt att sätta på dig?
– Utan tvekan tunna strumpbyxor. Använder aldrig mer om det inte känns att det någon gång är enda alternativet till en klänning, vid ett tillfälle som till exempel kräver svarta nylonstrumpor.

    Mycket att läsa om presidentinstallationen som skedde igår. Jag betar av det här under dagens lopp. Har HBL bara under fredag, lördag, söndag. Då hinner jag läsa papperstidningen från A till Ö.

    Ledig lördag betyder också avkoppling med spelet Wordfeud. Dessutom läser jag vänners bloggar, skriver dagbok, läser tidningar, städar. Det är ett slags rutiner även det, men så himla skönt att ha en dag utan några måsten alls.

    Det här med selfie är inte lätt

    ~ Carita Liljendahl ~ 33 kommentarer

    Men det är bara att vara nöjd. Vem orkar knäppa 78 bilder? I dag blev det åter slingor och nu fixades också ögonbrynen. Autsch!
    Och som ni ser! Jag har en BLÅ tröja. Allt är inte längre grått och svart och vitt.

    Det spegelvända i selfie-funktionen på mobilen bidrar till lustigheter men det är ju sällan något som läsarna märker om man inte har texter på en tröja osv.

    En bukett tulpaner blev det också från Tokmanni. Våren ❤ Kom, kom!

    Idag blev jag uppringd av en radioreporter på Yle. Jag vet inte om det blir något inslag om det men hon ville höra vad jag tänker om affären som Bonnier News nyligen gjorde. Jag har faktiskt inte så många åsikter om den, men det jag kan säga och alltid säger är att satsa på det totalt lokala. Det vill läsarna ha, sådant som berör dem och som inte skrivs någon annanstans.

    Sedan konstaterar jag också att ibland gör det gott att bli ARG. Energitjuvar är något bland det värsta jag vet. Människor som bara suger av min energi, som vill veta allt om mig men som inte ger något av sig själva. Dem väljer jag bort. Adios!

    Första tulpanerna och glada skratt

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Årets första tulpaner gick till mor som hade namnsdag igår. Utöver det bidrog vi med att bära in ved men framför allt med att med tre personers krafter få bort packad blöt snö som hade kanat ner från taket och som täckte en stor del av infarten.

    Igår kväll sattes telefonen i tyst läge. Allt som hade med social media, mejl och annat pling som pockar på ens uppmärksamhet stängdes också av. Istället åkte spelet Pictionary fram och det bjöd på många glada skratt. Orden i spelet är på finska och hur ritar du jälkeläinen (ättling)?

    Ordet sukeltaa (dyka) ledde nog först till gissningar om simhopp eller om någon drulle som ramlar i vattnet, men sedan fick gissaren rätt.

    Muurahaiskarhu (myrslok) ritades fint och gissningen gick rätt. Muurahainen är myra. Men varför heter det karhu, då karhu är björn?
    Ilmapallo (luftballong) var ju inte så svår att rita. Men jättekul spel! Det avbröts först då det blev dags för ”Lerin på Lofoten”, veckans höjdpunkt!

    Glad måndag, 29-05-2023

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Sista måndagen i maj månad. Såsom jag skrev i går vid sista Skyltsöndagen… tiden rusar. Jag gör så gott jag kan för att ta vara på den härliga försommaren och snart är det midsommar.

    Ett sätt att ta vara på sommaren är att fotografera vackra blommor och att överlag vara ute i naturen på fototour. Det var vi med min syster nyligen och då tog jag bland annat de här bilderna. Löjtnantshjärtan i en av stadens centrala parker och tulpaner i parken intill, med vår ståtliga kyrka i bakgrunden.

    Dripp, dropp – dagen i bilder

    ~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

    Troligen helt typiskt marsväder. Minus fem grader på dagen, klarblå himmel, sol. ”Oh, vad vackert” sade jag högt för mig själv då jag rattade bilen längs Strandvägen. Skulle handla till mamma i dag, men kör sällan bara två kilometer med bilen. Tar en lite längre runda för att motorn ska bli varm.

    Efter de vanliga torsdagsrutinerna med tidningen hade jag ett möte på Bistro Kronan. Diskuterade bland annat läsarresan som går till Österlen i Sverige i sommar och sedan via Köpenhamn till norra Tyskland.

    Tavlan i bakgrunden har målats av vår lokala konstnär Kristina Elo.

    Eftermiddagsbelysning, vackert motljus i tulpanerna på bordet, i växterna och i glasprodukterna på fönsterbrädet.

    Jag känner mig tillfreds för att jag blivit bättre på att sätta gränser. Håller ledigt kvällar och veckoslut. Jobbet blir gjort ändå. På ett lite annat sätt än förr, och vissa saker skippas helt enkelt. Jobbet är en stor del av mitt liv, viktigt och roligt. Men hela livet får inte präglas av enbart jobb 🙂

    Huh, jag fick ingen dom 🤗

    ~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

    Köpte tulpaner i glädjeyran efter besöket hos läkaren. Tacksam för att det gick så bra. Han sa inget om min övervikt, frågade inget om mat- och alkoholvanor, pekade inga finger. Sådan ska en läkare vara!

    Redigerat, senare: – Läkaren frågade om jag vill veta vad jag kan göra för att få ner trycket. Jag svarade ja!
    I rättvisans namn bör ju detta skrivas så att läkaren inte uppfattas som nonchalant och dålig. Han lät via datorn skriva ut några papper och vi läste dem tillsammans.

    Men så där annars – jag menar, såsom jag tidigare sagt, jag har en våg hemma, jag vet att jag ibland äter och dricker ohälsosamt. Ingen behöver säga det till mig.

    Men sedan var det inte utan stolthet jag nickade igenkännande och sa att jag gör det läkarna tycker är viktigt att göra. Låta bli att röka och ta minst en rask promenad på 30 minuter per dag. Så jag uppfyller i alla fall DE måtten 💪😍

    Min blodtrycksmedicin förnyades och betablockeraren som håller hjärtat lugnt får jag ha kvar. Jiphei!

    Två raska promenader i dag för att få 3076 steg. Under den andra promenaden förde jag det här kortet till postlådan. Jag behöver ofta ett mål för mina promenader, annars är det trist. Kortet far iväg till Tyskland, som ett postcrossingkort.

    Glad måndag! 13-02-2023

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Nu har åter en vecka gått – så här rullar det på och det bästa är ju att vi rullar mot våren 🌷
    Hinner inte skriva så mycket i min blogg måndag, tisdag och onsdag. Men jag har nu ändå tillsammans med mina två närmaste kollegor lyckats organisera om arbetsflödet så att vi alla tre i huvudsak ska kunna vara lediga kvällar och helger.

    Det är nämligen så att arbetsmängden har ökat under åren. Vi får in mycket mer mejl, frågor och tips än vi fick för till exempel två år sedan. Vi tolkar det som att Nya Östis behövs. Samtidigt är det här ett jobb som sker i en förenings regi och vi ska se till att det finns material för minst 32 sidor tjocka tidningar varje vecka. Det blir inga pauser.

    Tulpanernas skönhet gör mig glad. Och det stöd jag fått av kollegor de senaste dagarna. Ensam är inte stark och hur ska någon veta hur en person känner sig om personen inte öppnar sin mun och ber om hjälp, berättar hur allting känns.

    Glad påsk, den andra februari!

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli!
    Och vill någon sälja massor av påskägg ska ju starten ske nu, inte blir det stora försäljningsvinster om en affär bara säljer chokladägg bara under påskhelgen.

    Jag föll offer för reklamen i Tokmanni och köpte ett litet Mumin-ägg, och väninnan Pia ville ha ett Pokemonägg, vilket jag vänligen också köpte. Annars hade hon ju kunnat slänga sig raklång på golvet och börja banka med nävarna och gallskrika!

    Och det här är ju också ett vårtecken!

    Ikväll ska jag njuta av Marko och Irma i Sveriges TV4 och se hur husprojektet framskrider. Borde kanske räkna hur många gånger Irma säger helvetti och perkele 🤣