En regnig dag i Puttgarden

Det regnar här i Lovisa i dag, ganska skönt, plus 16 grader och vattnet behövs ju då naturen varit kruttorr och vi har haft en del mark- och skogsbränder.

Bilden är tagen på läsarresan. Vi tog färjan från Rödby till Puttgarden och där finns den här taxfree-pråmen, Border Shop. Fyra våningar i ett fartyg som såvitt jag förstått hela tiden står här på samma ställe.

Folk shoppade som om sista dagen var kommen. Kärrorna fulla med öl, vin, godis och kosmetika. I första hand kanske ändå mest öl och vin. Hit kommer bussar vars lastrum fylls med taxfree-varor och en del bussar hade till och med små släp efter sig.

Vårt gäng shoppade nog också men inte vansinnigt mycket. Och många ville rätt fort ut härifrån. Vilket kändes som lättare sagt än gjort. Det var lite Ikea-stuk över det hela. När du väl kommit in måste du nästan genom alla avdelningar för att komma ut 🙂

Fina fasader, Lübeck

Det är nästan ett år sedan jag satte bilder in på Fina fasader-kategorin. Men nu kommer här ett par från läsarresan och besöket i Lübeck. Blir med några kvar också 🙂 Jag minns inte längre vad den här byggnaden heter, men jag tror att det är ett hotell i dag. Då jag tar foto med Google Lens av mitt foto här hittar jag information om att detta skulle vara Salzspeicher, något gammalt lager för salt.

Gamla fina byggnader fanns det gott om. Lübeck är nog en stad där du ska tillbringa flera timmar, eller helst dagar, för att hinna se allt.

I dag har vi haft +21 grader och sol. Nu på kvällen vid 21.30 är det ännu +18 och termometern på balkongen visar +26,5 🙂 Härligt!

En fördel med att vara privatföretagare

… är att jag kan bänka mig vid teven en måndag eftermiddag klockan halv tre för att se Sveriges öppningsmatch i fotbolls-VM. I det stora hela bestämmer jag själv vad jag jobbar med och när.

I grundseriens första match möter Sverige Sydkorea. Ser ju Sverige som mitt andra hemland. Spännande eftermiddag att vänta!

I går hejade jag på Mexiko, och det gick vägen med 1–0 seger mot Tyskland. Har inget emot Tyskland, men då landet vunnit alla öppningsmatcher i VM de senaste 32 åren tyckte jag det skulle ha blivit lite väl enformigt om den tyska maskinen åter en gång vann 😀

En startelva som Sveriges TV4-studio föreslog i går kväll.

Ibland lönar det sig att klaga…

… fastän det är små saker som ark med klistermärken.
Jag fick ett sådant som inte gick att använda alls, och postade det till Herma i Tyskland. Det dröjde inte länge innan jag fick tre paket med nya märken på posten och ett med tatueringsbilder, som jag tänker ge bort till något barn.

Nya märken kom med posten.

Jag klagar väldigt sällan. Inte ens fastän jag någon gång är missnöjd med mat på restauranger. Många säger att man SKA säga till då man inte är nöjd, men för mig känns det ofta ändå som en petitess om biffen var lite för röd fastän jag bad om welldone. En gång när det var senor i en filé och en annan gång då köttet smakade direkt illa… då sa jag till och fick nytt.
Så det är lite från fall till fall.
Men den här gången meddelade jag klistermärkesproducenten… för jag gissade att jag skulle få många nya i stället 🙂

Ett vänligt följebrev.

Ingen ork…

… tycker att jag känner mig sämre för var dag som går.
Snor och hosta gör nätterna märkliga. Tog tempen för säkerhets skull. Den visade 37,3. Ingen värre feber alltså.

Har bara orkat skriva ut en intervju i dag.
Känns tråkigt att kanske missa Tors sista match i grundserien. Den är i Seinäjoki i morgon. Att sitta i en buss i tio timmar är ju inte ansträngande i sig, men jag borde stiga upp före åtta på morgonen och vet inte om jag orkar det ifall jag åter hostar ett par timmar kring tre-fyra tiden på natten… 😦

Här är de senaste korten jag fått via postcrossingen. Kortet med det lutande tornet i Pisa trodde jag kom från Italien, men det hade postats i Tyskland 🙂

Från Bulgarien, Tyskland och Tjeckien kommer de här korten.
Från Bulgarien, Tyskland och Tjeckien kommer de här korten.

Vykortens förunderliga vägar

tyskland_ungern

Har fått ytterligare två vykort via postcrossingen. Ett från Ungern i går och ett från Tyskland i dag.

Nu ska jag ta paus och vänta att fler av de sex kort som är på väg kommer fram. Jag har varit så ivrig att jag genast då jag får lov att skicka ett kort gör det. Och nästan alla gånger ska korten till Ryssland.

Det är mig veterligen slumpen som avgör vilken mottagaren blir. Därför tänker jag vänta tills jag har rätt att välja minst tre mottagare. DÅ kan väl inte alla mottagare bli ryska 🙂 Hittills har jag nämligen blivit ombedd att skicka 10 av 15 kort till vårt östra grannland.

Korten från europeiska länder har kommit till mig på 3-5 dagar. De jag fick från Indien och USA färdades åtta dagar, från Australien dröjde det 16 dagar. Rysslandskorten som jag har sänt har varit på väg mellan 7 och 31 dagar. Det dröjde alltså faktiskt mer än fyra veckor innan mitt kort från södra Finland nådde Moskva – skulle vara kul att veta vilka äventyr det varit med om 😀

Postcrossning förenar världen

Någon kanske tycker att rubriken är något överdriven.
Själv tycker jag lika som avsändaren till ett av korten jag fick skrev på sin postcrossing-sajt. Man får nya vänner och lär sig känna nya kulturer via vykortsutbytet.

Fick två vykort i går. Ett från Litauen, ett från Tyskland.
Fick två vykort i går. Ett från Litauen, ett från Tyskland.

Utöver det ger ju postcrossingen Posten jobb, och jag gör mitt bästa för att sprida budskapet om Lovisa och Finland som potentiella platser att besöka.

Kul att den geografiska spridningen på korten jag fått hittills varit stor.
Ett från Litauen, ett från USA, två från Tyskland, ett från Indien och ett från Australien 🙂

Karneval av kulturer

Det finns flera spännande och intressanta länder och kulturer, skriver min konstnärsväninna Ute Kehrs i sin presentation av de verk hon just nu ställer ut på Galleri Theodor som ligger på Mariegatan i Lovisa.

Första kontakten fick jag med Ute då hon skickade in fina läsarbilder till dåtida lokaltidningen Östra Nyland där jag jobbade. Sedan blev vi vänner på Facebook och i höstas råkade det sig att vi tog del av samma målningskurs vid medborgarinstitutet.

Fram till den 19 september kan man se hennes tavlor i Galleri Theodor. I dag var hon själv på plats i samband med Konstrundan som arrangerades den här helgen.

Det här konstverket heter Sagoskog.
Det här konstverket heter Sagoskog.

Sagor kommer till en bara av fantasin. Samtidigt är sagor rötterna för varje folk, skriver Ute. Om du känner dina rötter, kan du veckla ut dina vingar av fantasi.

Ute kommer från Tyskland men har hittat kärleken i Lovisa i Finland. Därför kallar hon också utställningen Deutschland meine Heimat, Finnland mein Zuhause.

Detaljstudie av Tro, hopp och kärlek i Lovisaviken.
Detaljstudie av Tro, hopp och kärlek i Lovisaviken. Här simmar finskspråkiga och svenskspråkiga fiskar vid varandra. Ibland kan man också se en utländsk fisk, t.ex. Ute själv 🙂

Lilla My och Snusmumriken har besökt Tyskland.
Lilla My och Snusmumriken har besökt Tyskland. Där gick de på byfestival och klädde sig i bayersk stil.

Vinternöjen. Hon kom ner från stugan och han på en sparkstöttning för att njuta av bastu tillsammans och kanske ett dopp i isvaken.
Vinternöjen. Hon kom ner från stugan och han på en sparkstöttning för att njuta av bastu tillsammans och kanske ett dopp i isvaken. Tyskt förenat med finlandssvenskt!