Har en viss svaghet för vaser…

… och ska se till att något gammalt går till loppis eller ges bort till någon vän som kan få glädje av dem.

Inredningsaffären Herttanen ska flytta och sålde i dag allt till 50 procents rabatt. Vasen på bilden kunde jag inte motstå och blommor köpte jag i blomsteraffären i samma byggnad.

Eustoma, prärieklockan, är väldigt vacker och håller länge.

Den här byggnaden på Stolpegatan har jag inte visat på bloggen förr 🙂
Här finns i dag en inredningsaffär, en frisörsalong och en blomsteraffär.

Då jag var barn fanns här en livsmedelsaffär, det fanns ju många små sådana på 1960-talet. Backmans butik!

Veckans ord – BLÅ

Att hitta något blått borde ju inte vara svårt. De finns blå scillor och säkert en och annan krokus i naturen än. Men jag har inte riktigt varit på alerten när det gäller veckans ord, så nu får det i sista stund bli en närbild av en stor vas som jag har hemma. En av de få färgklickarna som finns bland allt det svarta, vita, grå och bruna 🙂

Vasen är trettio centimeter hög, en tung och vacker pjäs.

Och så tar jag till en arkivbild från valborgshelgen då himlen var klarblå. Något blått finns det säkert också bland ballongerna 🙂

Fler bloggare som är med i Veckans Ord hos Sanna hittar du här. Scrolla neråt på hennes sida, där finns listan.

 

Tillåtet att minnas

För en dryg månad sedan försökte två personer i rätt stränga ordalag diktera för mig vad jag får skriva på bloggen och vad jag inte får skriva här.
Gjorde jag inte som jag blev tillsagd skulle olika åtgärder vidtas, för att uttrycka det så neutralt som möjligt.

Indirekt handlade restriktionerna om att jag inte tilläts minnas det liv som varit. Eller att jag i alla fall inte skulle få skriva om det eller om känslor som rördes upp efter skilsmässan.

Ändå har jag inte skrivit något elakt här om människor som var en stor del av mitt liv under sjutton års tid.

För ett år sedan skrev jag nästan dagligen om min sorg.
I dag har mycket nytt kommit in i mitt liv och jag vill inte tillbaka till det gamla.
Men att komma ihåg sådant som hänt, att se tillbaka och minnas det fina, att vårda just DE minnena – det kan inte vara fel.

Gåva fick vi på 10-års bröllopsdagen.
En vas med ett hjärta, en gåva fick vi på 10-års bröllopsdagen.

Så jag fortsätter skriva om de minnena då och då.
Ett av dem är en vacker vas vi fick då vi hade varit tio år gifta.

Någon kanske skulle ha slängt den i golvet och stampat sönder den i små smulor efter skilsmässan. Eller vägrat att ha den i sitt nya hem. Men sådan är inte jag.

Jag använder vasen och tänker på festen då och då. Men nu symboliserar hjärtat inte den eviga kärlek jag trodde på då. Nu kan hjärtat påminna mig om det nya liv jag fick och alla de vänner jag har. Och kanske öppningen kan vara en symbol för en väg som finns in till ett nytt hjärta – vem vet.

Back to business

Återvänder till jobbet i dag efter tio dagars frånvaro, av vilka fem var lediga dagar och fem arbetsdagar i Amsterdam.
Har ännu bilder kvar från resan, speciellt många vackra fönster – men varvar dem härefter med bilder från min vardag.

I mitt hem är det mesta svart, brunt eller vitt så det piggar upp med en färgklick.
I mitt hem är det mesta svart, brunt eller vitt så det piggar upp med en färgklick.

Köpte den här vasen av min svägerska Camilla (kallar henne gärna så ibland fortfarande fastän jag nu är frånskild). Hennes familj flyttar från ett stort hus till en lite mindre bostad och sålde då samt gav bort grejer. Den här fick jag till ett facilt pris.
Brickan med Muminmotiv lyckades jag också komma över. Happy ❤

Mumin_av_Milla