Veckans ord – TANKE

Ny_kasse
Nyaste tillskottet, en tygkasse från Finlayson.

Jag har en TANKE om att jag skulle använda allt färre plastkassar. Eller i alla fall inte köpa sådana allt för ofta i affären. Jag behöver skräppåsar, och de jag har köpt på rulle är av plast. Men TANKEN om att försöka minska konsumtionen av plast på så många plan det går, den finns.

En annan TANKE jag haft länge är att njuta av allt jag gör. Vare sig det är jobb eller fritid.

Som redaktionschef sitter jag mycket vid datorn. Förbereder möten, håller kontakt med frilansare, läser deras texter, skriver ingresser, ändrar rubriker och ger textrespons åt de skribenter som vill ha sådan (de är glädjande många). Ibland skriver jag artiklar själv, ibland jobbar jag med marknadsföring. Så länge jag älskar mitt jobb tänker jag hålla på, så länge jag får göra det jag brinner för finns ingen TANKE på att sluta.

Men den dag jobbet inte längre känns kul ska jag göra något annat. Det gjorde jag för snart två år sedan. Jag sade upp mig från en fast anställning trots att det kändes som vansinne, jag grundade ett eget företag och det som var en svindlande TANKE då är min verklighet och vardag i dag. Något jag är stolt över.

Fler tolkningar kring ordet TANKE hittar du hos Sanna.

 

Har helt glömt att visa…

… lådan eller ska vi kalla den väskan, en liten koffert, i trä som jag köpte från en antikaffär i Nystad/Uusikaupunki.
Försäljaren sa att den innehållit något slag av manick, för det finns små hål i ena kortsidan, troligen gjorda för elektriska kopplingar.

Jag vet ännu inte hur jag ska använda lådan/väskan. Men den var bara så fin att jag ville erbjuda den ett hem hos mig. Den luktar lite konstigt inuti, hoppas vädring hjälper.

Tips på vad prylen kan användas till om jag inte vill ha den som extra resväska? Den är cirka 35 x 30 cm och djupet är cirka 12 cm.

En liten resväska? :-)
En liten resväska? 🙂
Insidan, till höger finns de små hålen som går genom kanten och också finns på utsidan.
Invändigt ser lådan/väskan ut så här. Till höger, ungefär vid skruven, finns de små hålen som går genom kanten och också finns på utsidan.
Oemotståndliga detaljer.
Oemotståndliga detaljer.

Resesällskap

MariMekko.Det var marknad i dag på stan och då kunde jag inte låta bli att köpa den här väskan. Den lilla påsen köpte jag redan för en tid sedan på Sverigebåten. Den är äkta Marimekko. Stora väskan är ”bara” sydd i Marimekkos tyg.

Är lite av en väskfreak. Måste kolla mitt lager nu och kanske avstå från någon väska på loppmarknad. Men egentligen vet jag inte om man kan för många väskor. Man behöver ju liksom en för ett tillfälle och en annan för ett annat.

De här väskorna får i alla fall nästa vecka komma med på vår Romresa!

Hurraaaa – jag fyllde sex!

Av Guuben fick jag de här vackra nejlikorna. De brukar hålla länge.
Av Guuben fick jag de här vackra nejlikorna. De brukar hålla länge.

I går gjorde jag inget inlägg här, jag hade fullt upp med att fylla sex år (5+1).

Guuben uppvaktade också med en konsertbiljett, skraplotter och grattiskort!
Guuben uppvaktade också med en konsertbiljett, skraplotter och grattiskort!

Men jag brukar säga att då jag redan vunnit högsta lotten i livets lotteri, det vill säga Guuben, så vinner jag knappast några miljoner på lotterna.

Av min syster fick jag de här gåvorna. Hon har virkat den lilla väskan själv. Likaså har hon i luffarslöjden på hantverksskolan gjort en brödnagg åt bagaren :-)
Av min syster fick jag de här gåvorna. Hon har virkat den lilla väskan själv. Likaså har hon i luffarslöjden på hantverksskolan gjort en brödnagg åt bagaren!
En skål utbringades både för 5+1åringen och för ett 55 år långt äktenskap (svärföräldranas).
En skål utbringades både för 5+1åringen och för ett 55 år långt äktenskap (svärföräldranas).
Tryffelchoklad fick jag också!
Tryffelchoklad fick jag också!
... och en blomma som nu pryder balkongen men senare kommer att tas till kioskens terrass.
… och en blomma som nu pryder balkongen men senare kommer att tas till kioskens terrass.
Här är det luktärter på kommande!
Här är det luktärter på kommande!

Och som ytterligare ett bevis på att jag har barnasinnet i behåll och bara är sex år gammal visar jag mina blivande luktärter.
Gissa om glädjen var stor då jag såg de första små gröna stråna avteckna sig i myllan. Nu är de längsta redan över fem centimeter.

Barnsligt glad var jag också då jag bakade i förrgår. Jag sprang runt och applåderade mig själv. ”Oooo så fint brödet är, kom och titta!” Och så skojigt det är att efter första jäsningen trycka ut luften ur degen.

Förmånliga nöjen, inte sant?

Återvinning till heders!

Denna härliga, unika väska köpte jag på producentmarknaden i Lovisa i dag. Nu är evenemanget Lovisa Historiska Hus igen ett minne blott. Hoppas dock att arrangörerna också nästa år orkar arrangera LHH, och att evenemanget får allt tänkbart stöd.

Väskan jag köpte är alltså unik. NeaDesign heter företaget som gör dem. Tyget till den här kommer från en spetskjol och fodret från ett par gamla byxbuntar. Ingen väska som NeaDesign gör är en annan lik.
Kierrätys kunniaan skriver hantverkaren på lappen som följer med väskan och som berättar dess historia, det vill säga varifrån tygstyckena kommer.
På svenska: låt oss ta återvinningen till heders!