Ibland skriver jag om mitt jobb på den här privata bloggen. Ibland skriver jag här om sådant som tangerar mitt jobb eller om sådant som de facto händer där. Som då chefen låg under bordet 🙂
Jag kunde skriva mer om mitt jobb på den här bloggen också, för vi har ofta väldigt roligt där. Men så tänker jag att jag måste ta hänsyn till mina arbetskamrater. De skulle sluta säga allt möjligt fånigt och småroligt om de visste att allt kom ut här.
I dag skrev jag i huvudsak om Lappträsk fullmäktiges möte där jag var i går. Utöver det planerade vi hur vi lägger upp årets luciaval, som tidningen är med om att sköta.
Dagens stora nyhet var onekligen ändå den här.
I en liten stad ”känner alla alla” och det har varit olustigt för många att leva med tanken att vi aldrig vet var ”personen som gillar att tutta på” slår till nästa gång. Vi använder nämligen inte ordet pyroman, eftersom det är en diagnos.
Nyheten om gripandet väckte många tankar. Journalister är ibland skeptiska. Var det rätt man som erkände, eller var det nån som erkände på låtsas, för att få uppmärksamhet?
Vi hoppas polisen har gripit rätt man. Och att han får den hjälp han behöver.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Alltid kul att kika in hos dig! ( ska även kolla den du länkade! )
Ha en fin kväll!
Kul att du är så ofta här – jag tittar in hos dig också minst ett par tre gånger i veckan!
🙂
Jag är glad om de har fått fast rätt person och jag försvarar inte hans gärningar, men jag tycker synd om honom. Hans liv är förstört. Vad får en människa att göra sådant här? Ångest nämndes som en orsak. Det jag undrar är, hade han sökt hjälp, men blivit satt på någon ett-års-väntelista? Kunde samhället ha gjort något för att förhindra detta? Jag hoppas att man inte bara koncentrerar sig på att döma, utan även försöker utreda varför, för att se om det finns något man kan göra, så detta inte händer igen. Sparas det på fel ställe?? Det finns ett ordspråk som säger ”Det man förlorar på gungorna, tar man igen på karusellen”, men det kunde lika bra vara ”Det man vinner på gungorna, förlorar man på karusellen”….. Jag bara undrar……
Jo, vi har nog också undrat, vänt och vridit på saken. Det som hänt har ju varit en katastrof för många – både för offren och för den som tuttade på.
Säkert värt att gå vidare med det här, journalistiskt sett, i den mån man kan utan att göra saken värre för dem som berörs.
Jag hoppas verkligen att de gripit rätt man. Vem vet vad han tuttar på nästa gång annars?
Ja, ibland finns det ju de som ”erkänner” fastän de inget gjort. Men det känns som att de haffat rätt man.
otäckt att veta att någon pyroman härjar i ens omgivning. det blir nog en lättnad för många när det är över
kramis
bor själv fågelvägen bara några hundra meter från det ställe där det tuttades på som värst… så det känns skönt att kunna tro att det är över nu
Man får verkligen hoppas att rätt man är gripen. Det är otäckt när sånt här händer och man går och känner oro för när det ska tuttas på nästa gång. Måtte ni slippa sånt nu!
Kram, Ingrid
Jo Inger, många har levt i skräck och ovisshet. Man vet ju aldrig om det tar slut eller om nån ny person så att säga ”får idéer”… men kanske det blir lugnare nu ett tag.
Det är bra att dem gripit honom och att han får stå till svars för det han har gjort, men jag kan inte annat än att hålla med Niki i tidigare kommentar.
Kram
Stoffe
Skönt att slippa oroa sig över pyromanen.
Det känns som det är nåt speciellt för Norrbo att gilla att bränna ner andras hem.. Det är int lika vanligt på kontinenten. Definitivt inte i mitt hemland.
Nu blev jag lite nyfiken på varifrån du är hemma 🙂 Kanske svaret finns i din blogg?
Men jag förstår vad du menar. Och fastän den här personen inte tuttade på hus där folk bodde hade elden ju kunnat sprida sig och förorsaka större skada än vad det blev efter de här bränderna.
Jag är från Ungern.
Vet inte hur det är i Finland, men i Sverige är extremt mycket hus och skolor som brinner.
Vet inte om det finns statistik om sånt men nog skulle Sverige ha en topplacering.
Kanske det är så att det här med att bränna byggnader delvis har med psykiskt illamående att göra… vet inte.
Ungrarna är sönderstressade. Finns inte tid för bränneri. Men bränner ut sig istället.
Jag hittade ingen statistik förutom skolbränder. Och där leder Sverige med över 10000 bränder per år. (http://fof.se/tidning/2012/7/svenska-skolor-brinner-mest )
Huga!
Det är tre skolor om dan.
Det är mycket. Och det var bara skolorna.
Det händer alltid saker hos dig. 🙂 Nu hoppas jag att det blir slut på det där ”påtuttandet”, för det är synnerligen olustigt att folk ska behöva känna oro.ö
Passar på att önska dig en riktigt trevlig helg!
Vi hoppas alla att ”påtuttandet” nu är över… jag var också orolig fastän jag inte bodde på den där gatan.