Jag har inte satt upp någon taktik för hur jag ska bygga upp min serie om nätdejting – det ena får ge det andra.
I dag slog mig tanken att någon kanske ser mig framför sig, hur jag sitter ensam dagarna i ända vid datorn. Med blossande kinder, som flickan på bilden 🙂
Riktigt så förhåller det sig inte i verkligheten. Vanligtvis går jag in ett par gånger per dag på de två sajter där jag är med, på veckosluten kanske jag tittar in där oftare.
Mest gör jag det för att se
a) om någon skickat ett meddelande till mig
b) vem som kollat min profil
Då och då gör jag sökningar.Jag skriver att jag är en kvinna som söker en man, bockar för att jag vill ha ett seriöst förhållande eller hitta en vän, tackar nej till sexäventyr, sätter en undre och en övre gräns för ålder och anger från vilket område jag söker profiler.
Jag har inte varit så väldigt aktiv med att ta första steget, men visst har det hänt någon gång. Bekantskapen börjar nästan alltid med korta meddelanden och frågor om ditt och datt. Senare kan den övergå i chatt och då jag känner att vågar lita på personen kan jag ge mitt telefonnummer. Har vi kommit så långt är det redan en träff IRL som planeras.
Och sådana tycker jag alltid ska ske på en allmän plats första gången. De två män jag hittills träffat IRL tyckte lika. Att träffas på en neutral plats ger bägge en ärlig chans att ”fly” om dejten inte visar sig motsvara förväntningarna.
Del 3 i serien finns här, och därifrån hittar du bakåt steg för steg till de äldre inläggen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Det där med åldern måste ju ändå vara svårt. För när jag tänker på någotsorts förhållande från min sida så vet jag nog inte vilken ålder jag skulle föredra. Jag fastnar för yngre människor alltid. Inte purung, men 10-12 år säkert. Tur att jag inte letar efter nån för delvist tycker jag att det är absoluttidskrävande, och sen trivs jag verkligen bra själv.
Jag trivs också ensam, men klart att lite vuxensällskap då och då inte känns helt fel.
Känner mig ung till sinnet och har lite svårt att se att jag skulle kunna falla för en man som är närmare sextio men vem vet 🙂
Ganska många yngre män har tagit kontakt och det är kul, för dom vet ju exakt hur gammal jag är – men inte flyger jag till höger och vänster var och varannan dag för att träffa dem 🙂 Tiden räcker inte till!
Eftersom jag efter flytten hamnat i en kvinnlig värld då alla manliga fanns i politiken, sångkören, amatörteatern osv så sökte jag efter vänskap på nätet men alla som svarade var ute efter ett förhållande, något som jag alltså inte söker. De flesta svaren var från unga män och jag kände mig faktiskt lite äcklad. Så fick jag av en kurator veta att när det står vänskap i en dejtingsajt så betyder det kk och att majoriteten av de som sökt för könssjukdomar har varit med på Happy Pancake. Plötsligt förstod jag varför svaren var utformade på det viset och jag lämnade sajten.
Verkligen intressant att få ta del av det här. Hade ingen aning om det där med vänskap, att det direkt skulle betyda kk – men rätt fort inser man ju nog sånt då man / om man börjar chatta.
Happy Pancake har jag hört talas om men där är jag verkligen inte med 😀
Ha ha ha, vilken klockren bild. 😀
Jag läser nyfiket din serie om nätdejting, jag har aldrig gjort detta och tror inte jag skulle våga eller att det ens skulle vara värt besväret. 🙂
En väninna träffade sin drömprins på nätet, de har både sommarhus och köpt större bostad sedan några år tillbaka, så jag vet hatt det kan funka. (Men, bara för andra inte för mig. 🙂 Jag skulle nog bara hitta knäppgökarna där inne och det betackar jag mig för… Dessutom så trivs jag som gulan i ägget för mig själv och med mig själv. 🙂
Kramen och trevlig fortsättning på söndagen.
Vad roligt att höra att nätdejting KAN funka. Många kommer ju med ”skräckhistorier”…
Kul uttryck ”som gulan i ägget” 🙂 hahaa!
Nå, man får vara lite försiktig på nätet men friskt vågat, hälften vunnet?
Vilken rolig bild och kvinnan på nätet ser inte alls ledsen ut, utan förväntansfull och glad 😉
Jo, så får man nog se det.
Det är superba möjligheter, jämfört med långt förr i tiden, då man fick ta det som stod till buds. Ofta ekonomi inblandat och ingen kärlek.
Heja heja, jag slänger mig nog snart ut i cybern också ❤
Så roligt att se dig skriva att du slänger dig ut där snart igen 🙂
Om man har öppet sinne men också en portion förnuft med sig är nätdejting helt okay.
Vi lever bara en gång.
Varm kram ❤
Tycker att det låter spännande med nätdejting. Känner många som har gjort det. Har inte hört några skräckhistorier ännu. Kanske mest att det inte klickar med alla.
kramisen
Man får testa sig fram. De tråkigaste historierna jag har hört har med försök till ekonomiska bedrägerier att göra – där får man se upp!
Kramar!
Missade del 3 igår, men hittade den precis innan jag skulle läsa del 4. Läste och kommenterade – ärligt som vanligt.
Den här delens behållning är onekligen bilden som är väldigt söt…
Personligen tycker jag nog att det är en självklarhet att träffas på en neutral plats, gärna med en fika till exempel. Å inte bara första gången heller.
Intressant att läsa kommentarerna här faktiskt, nästan lärorikt till och med.
Ja, jag förvånas själv över att jag lär mig av kommentarerna – hade inte trott det skulle dyka upp så mycket nytt, men det gör det.
Ett tecken på att många nätdejtar eller har gjort det och har både bättre och sämre erfarenheter. Lärorikt, som sagt.
Härlig bild!
Tack! Ibland är det inte lätt att hitta symbolbilder men den här föll sig helt naturlig. Det är en del av ett påskkort 🙂
Visst, följer med din serie med intresse, de kom alltid nåt nytt som man inte vetat när man läser här! Tack Carita! Kram ❤
Tack själv för att du kommenterar! Jag tycker också att här bland kommentarerna kommer fram mycket intressant, både positivt och sådant som har varit mindre roligt för inblandade.
Kram ❤
Det är väl helt naturligt att nätdejta nu för tiden, det är ju så att allt försigår på nätet! Men du gör ju helt rätt att ha kontakt ett tag först och sen träffas på en offentlig plats. Det finns ju så många udda människor, men jag tror att det framförallt finns väldigt många ensamma som kanske aldrig skulle komma i kontakt med några andra om man inte kunde nätdejta. Så jag kan bara önska dig ett stort och varmt LYCKA TILL!
kram
Susie
Visst tror jag du har rätt i att många är ensamma och ser nätdejtandet som enda möjligheten i dag.
Tack för att du har positiv tankegång kring det här och för att du önskar mig lycka.
Kram ❤
Låter klokt att mötena börjar på allmänna platser. Att nätet har blivit ett sätt att träffas är rätt bra tycker jag. Krogen skulle jag anse är ett av de sämre alternativen.
Ser också krogen som ett lite sämre alternativ fastän det var där jag träffade min förra man 🙂