Än sitter löven kvar på trädgrenarna utanför fönstret till mitt arbetsrum.
Öppnade persiennen för att låta ljuset komma in.
Stormen Valio nådde inte södra Finland med förutspådd kraft, men andra delar av landet drabbades troligen.
När jag promenerade hem från Kretsgången i går kväll var det tolv grader varmt och vinden lagom frisk och varm.
Den här helgen har jag fyra jobb, två för mitt företag och två för en välgörenhetsorganisation. Tre resulterar i artiklar, ett är ett fotouppdrag. Kanske kan visa bilder från allt det här i kväll och i morgon, sådana som inte kommer i tidningarna.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Tittar in och önskar dig en härlig helg!
Kram
Tack detsamma – ha en fin helg!
(har haft så brådis på jobbet att jag inte hunnit läsa bloggar, ska göra det nu på helgen)
hej! allt bra? 🙂
Jo, allt är bra 🙂
Delade just en bild på Fb från Österbottens tidning. I Småbönders blev det en ”prima” huskonstellation…
Oj då – måste gå och titta!
Det var väl tur att ni slapp det. Kan göra mycket skada helt oombedd.
Stormar är mysiga – så länge man kan hålla sig trygghet och beskåda på åtminstone nåt slags avstånd 🙂
Ja, så kan man tycka om det mesta egentligen. Så länge man inte drabbas av den är okej, men tyvärr så drabbas ju folk av sånt rätt så ofta. Någonstans.
Jag var med i stormens öga för några år sen. Roligt var det inte. Halva byn blev genomsköljd av vattenmassorna. Vi hade tur för det gick just bredvid vårt hus. Men man vet ju inte hur det blir nästa gång.
Nej, det vet man ju inte… Jag har aldrig varit med om en så hiskelig storm att jag hade behövt känna fruktan… kanske för att jag länge bott i våningshus? Och inte råkat vara utomlands på osäkert ställe då värsta ovädret slagit till.
Trodde inte heller att jag skulle uppleva det.