
Jag tror att det finns hundratals, om inte tusentals, historier att berätta från det här huset. Jag vet inte så mycket mer om det än att det förr var ett så kallat elevhem. Där bodde elever som gick i svenska samskolan men som bodde på annan ort och inte hade möjlighet att åka hem varje vardag.
En hel del kul information om Elevis finns här.
I morgon bitti blir det en bild från gamla apoteket, och det är inget aprilskämt 😀
Gillar hur den lilla huset föregår det stora.
Så kan man också se på det! 🙂
Intressant med gamla byggnader – älskar att läsa om dess historia och det känns så bra när husen får leva vidare även sen deras ursprungliga funktion inte längre är aktuell…
Ha en bra fredag!
Kram
Berättelsen jag länkade till har i alla fall lokalt intresse, den var ju av lite längre sort så alla orkar nog inte läsa den.
Men det är roligt att presentera Lovisa på det här sättet.
Fredagskram!
Fin gammal byggnad och apoteket minns jag att du pratat om förut blir roligt att se.. ha en fin helg..
Jo, jag har nyligen visat en bild av apoteket där det ligger nu, i ett annat hörn av torget – men på den bild som kommer i morgon visar jag var det fanns förr 🙂
Ha en fin helg du också!
Igen lite av ”mina fönster”! Jag bodde i lägenheten längst borta i bilden, nedre våningens två sista fönster, 1979-80. Då bodde ännu några elever där, men musikskolan hade lite flyttat in. El-ledningarna var synnerligen bristfälliga och gamla, jag var glad åt att flytta ut, men huset har klarat sig. Kanske installationerna har förnyats.
Roligt att jag hela tiden får med ”dina” fönster 😀
Nog finns det många minnen härifrån, eller som en skrev på Facebook: ”bra att väggarna inte kan berätta allt” 🙂
Här hadde vi roligt med Isnäs eleverna Hoosee samt andra och ringde ”matkatoimisto” när nästa tåg går typ nånstans. Roligt då samt tantten var helt förbannad. =D
Kul att du delade med dig av dina minnen här – tack Bengt!
Som sagt, om väggarna kunde tala 🙂