Veckans utmaning hos Elisamatilda handlar om räknetalen mellan ett och fem.
Bidraget till fredagsblommorna är som ni ser från i somras 🙂

Nämn fem av dina käraste ägodelar?
– Att ägodelar, saker, prylar skulle vara kära känns numera konstigt för mig. Vissa är viktiga, sådana som telefon och datorer i jobbet. Men kära? Ja, det är nog då min första nalle som är ungefär 56 år gammal. En ärvd sekretär är mig kär (se, det rimmade). Ett halssmycke som gudsonen valde ut då han var barn till födelsedagspresent till mig. En urgammal liten tomte, troligen över sextio år gammal, och bister ser han ut. En del gamla fotografier. Då kom jag upp till fem.
Vad är fyra saker du har gjort den här veckan?
– Jobbat mycket med tidningen som vanligt. Träffat min syster och en väninna. Hämtat ut ett postpaket. Pusslat.
Vilka är dina tre senaste telefonsamtal?
– Utgående till min syster och till min mamma, ingående av en arbetskamrat.
Vilka två val velar du mellan?
– Ska jag gå på innebandymatch ikväll eller kolla den hemma vid datorn och samtidigt koppla av med pussel?
Vad är en sak du aldrig kommer glömma?
– Beskedet av min morbror att de hade funnit min pappa och att han var död.
På sätt och vis har du rätt. Ägodelar kanske inte är kära, men för en nostalgiker som mig är dom trots allt det. Dödsbud stannar alltid kvar i minnet tror jag. Ha en trevlig helg!
Vi är alla olika – jag känner många som har många ägodelar och även håller flera av dem mycket kära.
Det är helt ok att det är så.
Trevlig helg även till dig!
Oj så dramatiskt med din pappa! Så länge min mamma levde ringde jag nog henne varje dag.
Ja, det var sorgligt att pappa inte orkade leva…
Min mamma är 87 år och henne har jag ringt varje dag sedan pandemin började våren 2020.
min lilla tygkatt mor sydde när jag var två… det var annat med ägodelar på den tiden, barndom utan tv… nu blir barnen blasé ganska tidigt, de har… och har gjort allt innan skolan börjar
Ja, sådana minnen! Så allting var annorlunda förr – inte alltid bättre, men många gånger mindre hektiskt än i dag och inte så prylinriktat.
Ett så hemskt besked att få… Vi fick ett liknande helt plötsligt då min pappas farbror dog i en hemsk olycka. Inte samma omständigheter som din pappa, men lika plötsligt och chockande…. 🥲
Ja, alla har vi säkert i den här åldern fått olika dödsbud. En del hemskare än andra. Olyckor är också på sitt sätt hemska, ofta tragiska, plötsliga och som du skriver – chockande…
Vilket fantastiskt fin bild på blomman!
Bra svar på frågorna, men sista svaret – det måste ha varit hemskt att få ett sådant besked…
Jag minns exakt var jag var, på vilken gata, vilken plats, så morbror hittade mig. Han hade fått i uppgift att hämta mig från stan där jag var med min dåtida pojkvän.
Sedan var jag på väg hem från den träffen och min morbror fick tag på mig då jag hade 200 meter kvar till hemmet.
Så härligt att läsa om din kära ägodelar, att ha fått ha kvar så gamla härliga saker… det måste kännas speciellt. Sorgset för mig att alla sånna är borta för mig 😦
Innebandy lät skoj – vad blev det
Blev innebandy via datorn, man kan se matchen hemma också.
Sorgligt då mänskor går bort eller om man mister en gammal fin sak.
Ble det kamp ute eller ble det en kamp hjemme i fred og ro?
Det blev kamp vi datorn – mitt favoritlag vann 8-2 😀
hur blev det med innebandymatchen? pussel förstår jag mig egentligen inte på, men jag vet att många tycker att det är roligt. särskilt vid jul. och jag minns att att när jag var liten var pussel en ganska vanlig julklapp. kanske blir det ett familjepussel här i jul
Jag pusslar hela hösten och vintern, ungefär ett 1000 bitars pussel i månaden 🙂
Innebandymatchen såg jag via datorn, köpte den för 4,90 euro, pengarna går till idrotten.
Läser dina svar. Visst har vi olika upplevelser och tyckanden. Men ändå roligt att svara på några frågor
Kram!
Den här gången tyckte jag frågorna var, om inte superlätta, så inte jättesvåra ändå 🙂
Kram!
Nej käraste är att ta i om mobil, padda etcetera, det är ju saker och det är väl mer nödvändiga prylar, det blir besvärligt utan dem. Första nallen ja, den minns jag.
Ja, tekniska prylar är ju minsann mer eller mindre nödvändiga i dagens samhälle.
Så det kära är nog ofta nåt gammalt, som första nallen ❤
Oj, vilket fruktansvärt besked att få. Oavsett hur gamla föräldrarna är när de går bort så är den en stor förlust.
Min pappa var 53 år och jag var 15. Han tog livet av sig.
Det är ett trauma jag bär med mig resten av livet, men jag har lärt mig leva med minnena och vill tala om både honom och saker som leder till att alla inte orkar leva.
En och annan klenod har man ju från de som ”gått före” och de sakerna är ju så kära men i övrigt så vet jag nog inte riktigt heller om jag har något ”kärt” av mina ägodelar, mycket som är bra att ha förstås.
Vigselringen förstås, den är mig ju kär.
Tillönskar dig en fin afton.
Ja, ringen var också mig kär men sedan skulle den ju bort då han lämnade mig.
Sålde sedan det guldet och lite annat 🙂
Ha en fin lördag!