Handstickade små strumpor för stolsben. Sånt blir man ju glad av att se, och färgerna är pigga. De finns i hantverksboden Lavka i Lovisa busstation.
Det här är ett förhandsinställt inlägg. Den här dagen ska vi på läsarresan besöka Monaco och efter det byn Eze där det finns en parfymfabrik.
Den här bilden är förknippad med ett missförstånd.
Missförstånd kan ibland vara roliga och vi har skrattat åt det här många gånger.
En väninna uppdaterade sin status på Facebook med att skriva att hon ÄNTLIGEN fått hjälp i sitt jobb. Glasögonen var inte så här tydliga med på bild eller nämnda som glasögon. Hjälpen hette Oscar Magnuson och jag trodde att han var en ny kollega till väninnan.
Eftersom hennes förra kollega hade slutat jobbet rätt abrupt var jag nu glad för att hon hade, såsom jag trodde, fått en ny kollega. Jag messade henne och frågade när han har tid att ställa upp på intervju för att bli presenterad i lokaltidningen.
Jag var inte den enda som hade missförstått statusuppdateringen 😀
Bokhandeln hade fått massor av nya ark med klisterbilder. Sådana och lite kontorsmaterial inhandlades i fredags.
Andra personer i min ålder och även 60-plussare säger att vi ALDRIG blir för gamla för att kunna glädja oss åt klistermärken ❤
Glad måndag och önskar er en bra start på veckan!
En sensommarhälsning från en av gårdarna/husen som var med i Lovisa Historiska Hus-evenemanget, Kungsdammens hus i stadsdelen Garnison.
Vi hoppas att sommaren hänger kvar ett tag till!
Blomsterdekoration på bordet på restaurang Kapellet där vi firade min vän Ann-Britt i går. Hon avtackades bland annat för allt det jobb hon under många år gjort för Lovisa Historiska Hus. Hon slutade som projektledare för evenemanget 2018.
Jag har som vanligt haft mycket jobb i dag. Undrar många gånger hur jag orkade och klarade mig innan min vikarie Anna kom med i bilden. Så tacksam för att ha henne och även tacksam för många andra kollegor som stöder och som alla på varsitt håll jobbar hårt för vår lokaltidning.
Lite lugnare här än under LHH-evenemanget 😀
Efter att ha tagit en cykeltur på ungefär sex kilometer landade jag i skoaffären där de också säljer väskor. En svaghet för mig! Jag ska ge bort några till marthornas insamling på lördag, för jag har sådana jag inte längre använder så ofta. Nu hade jag behov av en stadig väska, som hålls att stå på golvet. Väskans innandöme får inte falla ihop i slappa delar så att man inte hittar nånting. Den får liksom inte vara som en påse eller en säck 😀
Några av dem som är med i veckans glad måndag!
Lovisanejdens Konstförenings årsutställning arrangeras på Galleri Theodor på Mariegatan. Den är öppen till och med den sjunde september.
Den här tavlan har målats av Eva-Lotta Blom. Omkring trettio andra konstnärer ställer ut i samma utrymme.
I dag har det mestadels regnat. Men det är ganska varmt och skönt ändå, +18 grader. Jag vaknade tidigt i morse då allehanda saker som hade med jobbet att göra snurrade i skallen. Hade ändå fått sova från 22 till 06 så vid sjutiden gav jag upp hoppet om att somna om och började jobba 🙂
Den här tavlan, som är en av 42 på konstföreningens utställning i Galleri Theodor, har målats av min vän Ute Kehrs. Den blir man ju glad av en regnig måndag!
Färger och bär gör oss glada, inte sant 🙂
Glad är jag i dag också för att jag har mitt jobb, och att jag kan sköta det hemifrån då det regnar ute.
Glad för att jag har fina medarbetare, utan dem skulle vi inte få ut en tidning späckad med lokalt material varje vecka.
Och extra glad är jag då jag tänker på vår fina sjukvård i Finland.
I dag för ett år sedan förde min syster och jag vår mor till sjukhus i Borgå. Senare blev det en stor operation då hon hade en tumör i huvudet.
Vad operationen kostade vet jag inte, men det jag vet är att vi knappast hade haft råd med den utan att ta banklån. Nu klarade mamma sig med att betala vistelsen för sjukhusdygn och olika mediciner.
Och nu är hon så gott som återställd!
Glad måndag!
Den här dagen har varit späckad av jobb, så det här inlägget kommer sent.
Bättre sent än aldrig dock.
Och jag har träffat Robot-Robbe!
Många har ju fördomar mot robotgräsklippare. Allt från att det är lata och ansvarslösa personer som använder dem, till att de skadar igelkottar.
Jag ska i en artikel ta kål på en del av myterna, hoppas jag.
Eftersom jag fick en kasse med Mumin-motiv i går av min väninna, och även har köpt de här nyligen från K-affären… så MÅSTE jag ju börja klarar mig allt mer utan plastkassar. Hur svårt kan det vara? Frågar jag mig själv.
GLAD måndag 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 