Äntligen lite ordning och reda

I dag har det åskat, det har regnat, det har var varit snudd på storm, men solen har också visat sig.

Jag fick äntligen ordning och reda på balkongen. I vasen till vänster finns några enstaka blomsterexemplar som klarat sig två veckor, det vill säga från min 60-års fest.

Jag har dammsugit och flyttat tomatplantorna till den soligaste platsen. Jordgubbarna får också sol, medan pelargonen skonas i skuggan.

Om det råder kaos i min bostad så skapas även kaos i mitt inre.
Ogjorda viktiga arbeten leder till sämre sömn.
Osorterade pappershögar skapar också oro inom mig.

To-do-listor som kan bockas av är härliga! Därför köper jag ofta stora spiralhäften med ränder på sidorna, inte rutor. Där skriver jag för hand upp sånt som jag behöver åtgärda. Ibland gör jag listor på datorn.

Jag kunde säkert få något slag av diagnos om jag ville ha en 😂 Men jag tror att det räcker med att jag själv vet hur jag funkar.

Häromdan ringde det på dörrklockan. I vanliga fall öppnar jag inte då jag
a) själv ser ut som en rövare med flottigt hår
b) inte har ordning i bostaden.

Men nu visste jag vem som tillfälligt ville titta in hos mig och tänkte ”det är ok!”.

Jag SKÄMS inte för hur det ser ut hos mig men jag STÖRS ofantligt av att visa upp en bostad där jag inte kan sätta likhetstecken mellan hur den ser ut och hurudan jag är. Var sak ska ha sin plats och less is more och därmed basta 💪😎

Det var länge sedan!

Det var länge sedan vi kunde fira så här. Att studenterna fick sina mössor i idrottshallen och att inga coronarestriktioner gällde.

Det var också länge sedan jag själv blev student, så jag var på plats här som en av dem som fick mössan 1982, för 40 år sedan 🙂 Vårt jubileum firar vi separat om en vecka.

Bilden är tagen utanför hallen, då de nybakade studenterna gått ut och möts av släkt och vänner. Det råkade vara uppehåll då, så den traditionella fotograferingen kunde ske vid Tranbrunnen.

Rektorn tog förstås pandemin med i sitt tal och vad den inneburit för just alla dem som blev studenter i dag. Ukrainakrisen kan vi ju inte heller förbise, all oro den skapat.

Så därför tycker jag att ett citat från Tove Janssons ”Ordets gåva” passar in här. Det kommer från kategorin ”Fester, gäster och nöjen”.

O! Jag vill dansa! ropade Snorkfröken och slog ihop tassarna.
Inte har vi tid med att dansa nu när jorden ska gå under, sa Snorken.
Men om vi alls ska dansa måste vi göra det nu, utbrast Snorkfröken. Snälla du! Den går ju under först om två dar! (från Kometen kommer)

Tomater, syren och Orsakullans utmaning

Det artar sig, tomatplantorna växer. Nu omplanterade i flera krukor och då vi haft sol nästan hela dagen i dag blir det mycket varmt på en inglasad balkong. Det gäller att vattna mycket.
Då jag kom från massagen i dag tog jag i all hast ett foto av syrenbusken på granngården.
Innan åkturen med Kalle Anka-bilen. Mikko Seppälä som byggt bilen, och jag som skrev ett reportage om den i Nya Östis den 2 juni. Fotot har tagits av Pia Calenius.

Har varit en programspäckad dag i dag, med Teams-möte för att förbereda en kurs vi ska ha för medarbetarna. Efter det massage och sedan en stund på Locales terrass med Ann-Britt och Tina.

Solen gassade från en klarblå himmel. Inte alltid lätt att minnas att vi den här tiden borde smörja in oss med krämer som skyddar mot solen… få se om jag är helt röd i nyllet imorgon.

Saramadeleine Orsakullan har som dagens utmaning på sin blogg orden:
Nu får de väl ändå ta och ge sig…
Ja, det känns väl rätt självklart att svara ”ryssarna” här. Sluta anfalla Ukraina.

Det är något särskilt med tunga böcker och olästa sidor

Jag har inte på länge läst deckare eller ens andra spännande skildringar i bokform. Det har mest blivit böcker som ger mentalt stöd, ord på vägen så att säga. Kanske för att jag inte har den tid som behövs för att läsa något som kräver lite mera tid för att man ska hänga med i handlingen. Eller något man blir så ”hooked” av att man inte kan lägga boken ifrån sig.

Jag fick ett presentkort till bokhandeln av en god vän. Hen vet vem hen är och jag hoppas att hen läser det här och förstår att jag hittade en fin gåva till mig själv. För jag ville ju med presentkortet köpa något jag kan ha glädje av länge. Jag ville inte sätta pengarna på klistermärken, häften och pennor som jag ofta köper då jag är där.

Den här boken är tung och tjock. Den är underbar att hålla i händerna och att långsamt bläddra i, stryka med handflatan över sidorna.

Den innehåller citat från Tove Janssons Muminböcker och de är uppdelade i 46 kapitel som börjar med Tidens gång och slutar med Lycka och tillförsikt. Däremellan får allt möjligt annat plats. Kapitel med citat om minnen och glömska, vänskap, kärlek och passion, uppbrott och avsked, rädsla och mod, vardag, drömmar och målsättningar.
I kapitlet om Avslut, förlust och död man kan läsa detta citat från boken Trollvinter.

När jag ser alla citaten i den här boken tänker jag hur lite jag vet om alla Muminböcker. Jag har inte läst dem. Jag vill minnas att jag försökte då jag var barn, men böckerna tedde sig svåra och konstiga. Förstås var det så, för de riktar sig ju inte alls tills barn. Senare blev det här med Muminfamiljen så mycket annat, med alla prylar och med de tecknade filmerna.

Tack min vän för presentkortet! Jag är väldigt förtjust i den här boken.

Pelargonprakt

Helt fantatiska pelargoner jag köpte ifjol från Kaivokukka i Lovisa och ett praktexemplar verkar jag ha hittat också i år. Den är underbart vacker!

Det har varit en rolig dag på jobbet, bland annat har jag visat för en prao-elev från högstadiet hur man gör layout. Annars har det varit mycket, som vanligt, för att få ut morgondagens tidning. Utfyllnadsmaterial för små ”hål” på sidorna behövs alltid på eftermiddagen och mejlhanteringen tar aldrig slut. Planeringen av nästa veckas tidning inleds. Så här rullar det på!

Olika källor till glädje

Två gåvor har jag köpt till mig själv då jag fyllde 60 år. Internetradion har jag skrivit om tidigare och den har varit en källa till glädje varje dag sedan den landade här hos mig.

Idag kunde jag från lokala guldsmedsaffären Karvonen avhämta denna silverring. Designad av svenska Efva Attling, en av mina absoluta favoriter då det gäller smyckesdesign.

Carpe diem – fånga dagen. Det vill jag göra.

Jag behövde leva 60 år för att förstå att jag är bra som jag är. Varje dag säger jag numera till mig själv ”det du gör är bra nog, du gör ju alltid ditt bästa”. Du måste inte prestera ytterligare. Du ska inte leva andras liv, bara det egna och enda som du har. Lyssna inte på dem som inte tycker om dig. Lyssna på dem som älskar dig istället.

Jag älskar de lässtunder jag får hemma i lugn och ro. I dag plöjer jag Helsingin Sanomats tisdagsnummer. Jag köper tidningen kanske två gånger i månaden och då är det läsfest!

Och så har jag det som vi i Finland kallar ”himo” (lust, begär). Just nu är det stora högar av sallad och ett par skivor smältost på mackor utan smör. Ibland är det tonfisk och sallad, saltgurka och majonnäs 😂

We only live once… eller om vi tror på Bond så okay ”We only live twice” 😎

I dag har det varit en solig och varm dag

… så till den grad att jag nästan brände fingrarna på ratten då jag skulle iväg för att tanka.
+18 grader är riktigt underbart. Men klart att då bilen står i solen så blir allt stekhett där inne.
En glad måndag är det fortfarande, men samtidigt sörjer jag att vår superfina Shellstation med glad och människonära service har sista dagen öppet imorgon 😭

Doften av syren och hägg

… det är sommar det!

Det här är svar på Orsakullans fråga den 28 maj. Jag har inte riktigt hunnit med, så att jag skulle ha deltagit varje dag eller ens varje vecka. Men det trevliga med bloggvännernas utmaningar är att vi andra deltar då vi hinner och känner för det.

Våren är lite sen här, så jag har inte sett syrenen blomma där jag brukar se den. Säkert gör den det redan här och där, om läget varit soligt och varmt.

I dag ska jag jobba några timmar så att jag får ordning på allt som jag tog ansvar för i samband med mötena igår. Jag ska också skriva ett par artiklar.

Sedan varvar jag ner när semifinalmatchen i hockey-VM mellan Finland och USA börjar på eftermiddagen. Eller också blir det så att jag går upp i varv… vem vet 😂🏒

Gott och blandat, lotter och efterlängtad ost!

Äntligen! Efter månader efter letande och grävande i olika butikers hyllor både i Lovisa och i grannstäderna finns nu denna ost i K-Supermarkets sortiment. Vet ju inte hur länge, för det hjälper ju inte om bara JAG köper den. Tidigare fanns den hos Lidl. Minns inte om det var Castello då, men tror att det var det.

Med posten i dag fick jag också ett gratulationskort som varit lite längre tid på väg på grund av helgdagar. Men glädjen över kort är ju alltid lika stor och jag fick två lotter med också. Har inte skrapat dem än, så där kan också finnas överraskningar.

Igår tog Finland sig vidare till hockey-VM:s semifinal och möter där USA imorgon. Marko ”Mörkö” Anttila gjorde två mål och hade kunnat göra hattrick med passade till en kompis istället då 4–2 mot Slovakien gjordes i tom bur.

Hos Elisamatilda är det i dag frågorna ”Gott och blandat” som gäller.

När var du senast helt offline?
– I dag. Jag har börjat vara det allt oftare, åtminstone delar av dagen. I dag satt jag på två möten från 14 till 16.30 och då var telefonen på stör ej. Nuförtiden då jag har mycket jobb som samlats på hög stänger jag av alla pling. Gör de brådskande jobben först och svarar efter det. Ibland kan mina svar dröja till följande dag, eftersom jag försöker ha kvällarna fredade.

Vad skulle du klä ut dig till vid en maskerad?
– Gärna James Bond, men jag är väl för kurvig för det? Då vi firade att vi var äldst i skolan 1981 var jag amerikansk soldat, men jag tror inte att sådana krigskostymer skulle vara så uppskattade i dag. Kanske jag skulle göra mig bra som Lilla My istället!

Vilka två val behövde du senast välja mellan?
– I går att se på hockey-VM eller på Karl Fredrik på Österlen. Hockey-VM vann och KF får jag försöka minnas att se när den går i repris.

Vad gjorde du senast i skogen?
– Fotograferade mossiga stenar och vitsippor.

Vilken aktivitet gör du helst ensam?
– Om jag skulle börja träna på gym, så vill jag vara där ensam eller högst med en personal trainer.

På åktur med Kalle Anka

Det var nog bra att jag fick åka med Kalle Anka i går, för i dag är det bara +9 grader och regn. Temperaturen sjönk alltså med elva grader.

Kalle Anka heter Aku Ankka på finska och därav namnet Aku efter siffrorna 313.
Bilen uppenbarade sig i gatubilden ifjol och blev fort väldigt populär. Tidningar runtom i landet skrev om den, även Nya Östis då. Tv-nyheterna och privatpersoner filmade bilen och dess ägare Mikko Seppälä, och allt det här spreds fort via sociala medier.

Nu skriver jag inom kort lite till i Nya Östis om denna bil och åkturen med den.