Jag har haft liknande ljus förr. Det här är ett av Havis ljus som var cirka trettio centimeter högt. Har ett annat likadant rött. Bägge formar sig så här 🙂
Bränner många ljus den här tiden på året. Nästan varje kväll tre värmeljus ute på balkongen och flera blockljus inne.
I går kväll kollade jag Finlands match mot Schweiz i juniorhockey-VM. De har ingen publik, men på något sätt tänker jag inte längre på att skränet därifrån saknas. Finland vann med siffrorna 4–1.
I dag har jag räknat arvoden. Jobbet kräver ofta fyra timmar minst och jag började med det redan i lördags. En del medarbetare får ersättning mot skattekort, andra fakturerar om de har företag. Så det är en hel del siffror att hålla reda på då man har över trettio personer som ska ha betalt.
Men resten av dagen och en stor del av morgondagen håller jag åter ledigt.
Någon månad efter att covid-19 bröt ut i mars 2020 insåg jag att vi inte kan fortsätta jobba såsom vi gjort då vi gjorde layouten för Nya Östis. Vi gör jobbet i ett litet rum där vi också höll våra redaktionsmöten innan pandemin bröt ut.
Men då rummet är litet blev det praktiskt omöjligt att få hjälplayouten att fungera då bara en person kunde vistas där. Vi ville till varje pris undvika smittorisk då vi har medarbetare som av olika anledningar tillhör riskgrupper. Många är dessutom egenföretagare och redaktionen är sårbar om många insjuknar.
Efter diskussioner ansvariga emellan i vårt team beslöt vi att jag tar den ena layoutdatorn hem till mig. Jag tänkte ju inte då att pandemin skulle bli särskilt långvarig. Huvudsaken var att vi kunde sköta våra jobb smidigt.
Denna stora layoutdator landade då på mitt stora bord i vardagsrummet.
Layoutdatorn.
I dag fick jag hjälp med att flytta layoutdatorn. Skärmen väger en hel del och det gör även centralenheten.
Äntligen fick jag tillbaka mitt stora bord i vardagsrummet. Där sitter jag och pusslar, men pusslet syns inte på bilden för det ligger längst till höger. Här kan jag nu också jobba vid min bärbara dator. Utöver den har jag en arbetsdator i sovrummet som i min lilla tvåa också är arbetsrum.
Så ni kan förstå att Nya Östis och mitt jobb som privat medieföretagare är en livsstil 😀
Min privata bärbara dator.
Alla saker har ännu inte hittat sin rätta plats men det håller på att arta sig! Efter det här, nån gång längre fram på våren, ska möblerna också byta plats. HAR man inte projekt så GÖR man tydligen sådana åt sig 😀
Det bästa med de tre lediga dagar jag snart har haft är att jag kunnat och fått sova som en tonåring till 11 eller 12 på dagen. Och att jag dessutom har haft tid att röja här hemma och sortera papper. Det ger mig sinnesfrid.
ElisamatildasFem en fredag har fem julinspirerade frågor.
Hur blev julen som den brukar vara? – Vi var på julaftonen hos min syster såsom vi brukar. Hennes sambo, systerns son, vår mamma, min syster och jag. Vi åt tillsammans och hade några klappar.
Mina favoritfärger, svart och vitt 🙂 Fick bland annat ljus, kökshandduk, servetter och tändstickor 🙂
Vad hände i år som inte hände förra julen?
– Jag tappade en sked kålrotslåda på golvet 🙂
Vad tittar du på varje jul?
– Om vi talar om TV, så olika julkonserter och midnattsmässan från Rom. Men såg den inte från början till slut.
Hur spenderar du helst juldagarna?
– Hemma i lugn och ro. Sover länge på morgnarna, utan väckarklocka. Har autosvar på mejlen, telefonen på stör ej. Träffar eventuellt någon vän, men siktar på att göra det under mellandagarna också.
Vad är det godaste på julen?
– Jullimpa och Kasténs leverkorv, köttbullar, någon liten bit choklad. Ett gott vitt vin.
Skymningen började falla då vi på julaftonen besökte hjältegravarna där det finns en minnessten för min morfar.
Många säger att man inte får öppna paket före julafton.
Men den regeln struntar jag i. Dessutom är vissa gåvor inte ens inslagna, och andra måste man kolla då man har en aning om att de innehåller mat. Annars ligger de ”under granen” och börjar lukta illa 😀
Hemmagjord lingonnektarin.
Har aldrig smakat på lingonnektarin förr. Den kan tas som sådan, som en vitaminshot. Den kan spetsas lätt med alkohol och den kan blandas ut med en lätt bubblig, alkoholfri dryck.
Har fått många julkort i år, vissa kom också i Nya Östis namn.
Till min tradition hör att jag läser alla kort var för sig på nytt under julhelgen och ägnar en tanke åt avsändaren. Vad betyder hen för mig? Vad har vi gjort tillsammans under åren?
Tack till alla som kom ihåg mig ❤Vakuumförpackad fisk kommer väl till pass på julbordet.
Så här mycket fisk äter jag inte själv, men vid julbordet är vi fem personer och fisken håller ju sig några dagar. Just nu är den ute i trälådan på min inglasade balkong för att hålla sig fräsch.
… över mitt hem. Nu vill jag känna julefrid.
I går tittade jag på Mandelmanns jul och i dag blir det Ernsts jul 🙂
Oj, så jag skulle sakna alla Sveriges kanaler om de upphör att sändas hos oss. Hot om det fanns, förhandlingar hade strandat och många utländska kanaler skulle sluta sändas i Finland efter nyår. Nu lär förhandlingarna ändå fortsätta och jag får åtminstone under januari se de svenska kanaler jag har köpt med Sverigekortet.
Mandelmanns jul, eller ibland Mandelmanns gård, är ett av mina favoritprogram.
I dag jobbade jag tio timmar. Så ni kan förstå att jag är ganska mör nu.
Vi har gjort ett läspaket på 48 sidor och ännu i sista stund hade vi lite tekniska problem då sidorna skulle skickas till tryckeriet. Men vi fick den hjälp vi behövde och Nya Östis borde därför nå alla prenumeranter i morgon. Somliga tvingas på grund av helgen kanske att vänta på läspaketet till den 28 december, men jag hoppas att de inte är är alltför många.
Nu ska jag ha ledigt över en vecka. Telefonerna i det stora hela på ”stör ej”. Autosvar på mejlen.
Jag ska träffa vänner på tumanhand under mellandagarna. Äta gott, dricka gott. Inga stora folksamlingar. Julafton med fyra släktingar.
Jag har allt jag behöver. Stressen rinner av mig snart.
Jag är tacksam ❤ ❤ Inte minst för att jag har så många duktiga medarbetare på tidningen.
Jag har väntat och väntat på att min trädgårdsmästare skulle få tid att plantera om min monstera. Men hen har varit fullt upptagen med allt möjligt annat, så då sex veckor hade gått gav jag upp.
Monsteran lär trivas i liten kruka, den bildar sina luftrötter och klarar sig. Men jag var nog lite rädd att den någon vacker dag ändå skulle säcka ihop och ge upp.
Så den fick en ny kruka, som inte ska vara så mycket större än den gamla, och lite ny jord till.
Det enda jag egentligen skulle ha då jag gick ut i det blöta grådasket med min syster i dag var en svart, stor och blank knapp till min vinterkappa.
Jag köpte TVÅ knappar, för det kommer väl en dag då jag tappar en till.
I samma affär hittade jag också den svartvita Marimekko-brickan. Brickor kan man ju inte ha för många av. Eller kan man?
Dessutom köpte jag en tändsticksask med Inge Lööks roliga gummor som motiv. Och från en annan affär en lampa som jag ska ha bak på cykeln. Det är numera lag på att ha en sådan, man kan bli bötfälld om man är utan.
Sedan blev det ett par små julklappar också.
Här hemma har jag kommit igång med städningen, jag tar den lite sådär pö om pö. Finns hela tiden nåt att göra. Borde faktiskt ge mig i kast med att ge ny mylla och kruka åt monsteran… men varför är detta geggiga jobb med mylla så motbjudande? 😀
Veckans utmaning hos Elisamatildaär fem frågor som har med ”att göra” att göra 🙂
Vad är du inte färdig med den här veckan?
– Städning. Har inte hunnit städa ordentligt på LÄNGE… *stön* Försöker få det viktigaste gjort imorgon lördag. Diverse textredigeringsgrejer ska ännu hinnas med före söndagen den 20.12.
Vad står härnäst på agendan?
– Har varit full fräs hela dagen, men nu väntar snart en god kvällsbit tillsammans med två väninnor, hemma hos en av dem.
Vad har du hunnit klart med i tid?
– Julkorten. Har jag ”glömt” någon brukar jag skicka nyårskort till dem ❤
Vad kommer du skjuta på till senare?
– En massa småplock och städning här hemma, sådana som skåp och lådor. Omplantering av monstera m.m.
Vad var din senaste i sista minuten?
– Jag gillar inte att vara ute i sista minuten med nånting överhuvudtaget. Men det blir nog så att en del klappar skaffar jag eller packar in först på onsdag och torsdag 🙂
Jag fick ingen bild av andfågeln på den mörka parkeringen, så detta är en bild från en bildbank. Foto: Pixabay
Nej, nu handlar det inte om en ande, men desto mera om en and.
En and, flera änder. Inte ändor 😀
En ensam and hade förirrat in sig på K-Supermarkets parkering i dag. Plötsligt var vi tre personer som, reflexförsedda där i mörkret, försökte rädda livet på andfågeln. Vi, en man och väninnan Pia och jag, skulle se till att den inte blev en platt anka.
Anden irrade hit och dit. Som en osalig ande.
Irrandet kom sig inte av att den var rädd för oss. Den bara kutade hit och dit.
Så vi utgick från att den inte kunde flyga.
Pia har jobbat som djurskötare så hon visste hur hon skulle fånga fågeln. Hon hade handskar på händerna och mannen som också ville hjälpa fågeln hade kommit med en stor papplåda till platsen.
När Pia nästan fick grepp om fågeln började den flaxa hejvilt och gapa ännu vildare. Sedan visade den att den visst kan flyga. Under argt bjäbbande flög den ner till gatan under parkeringen. Det arga lätet pågick medan fågeln spatserade där på en ännu farligare plats än förr.
Många bilister tvärnitade då deras ljuskäglor träffade anden. Fågeln höll sig vid liv.
Vi hade redan börjat tänka att den var osedvanligt otacksam och till och med lite dum. Förstod den inte sitt bästa? Att vi ville hjälpa den.
Några minuter senare flög den, fortfarande under ilsket ”kraxande” in i Kapellparken, varifrån vi tror att den kommit.
Där sitter den troligen nu och ruvar. Inte på ägg, utan på hämnd.
Varför fick den inte gå där ifred på K-hallens P-plats? Det var ju SÅ roligt. En annorlunda, spännande vardag.
Tills de där fåniga människorna kom. De ringde till brandkårer och fågelskyddshem och Gud-vet-vart… ”De trodde att jag inte kunde flyga… pyttsan… jag ska nog visa dem en vacker dag vad allt jag kan… vänta bara!”
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 