Sol, blå himmel och vänner

… det är vardagens små underverk som gör mig glad i dag. Och att jag inte har ihållande värk. ”Bara” svårt att gå. Väntar nu på torsdag för att få höra vad osteopaten säger och om han eventuellt kan bota mig, eller åtminstone veta var felet sitter och vilken annan specialist jag i så fall behöver.

Utsikten från balkongen. Här sitter jag nog inte ännu på ett tag, det är för kallt och solen når inte hit förrän i april. Men blå himmel gör mig verkligen glad!

Vi har haft en isande kall vind i dag, men det att solen visar sig, att himlen är blå och att dagarna ljusnar minut för minut gör mig glad.

Glad också för att en väninna hörde av sig och frågade om jag behöver något från affären. Hon kom och hämtade mig med bilen och jag kunde handla lite mer på en gång så att jag klarar mig ungefär en vecka framåt. Hon hade också bakat en pirog med fyllning av köttfärs och hackat ägg, och jag fick två bitar av den.

Tror däremot inte att jag klarar av att gå på Tors match i dag 😦 Skulle så gärna stödja laget som verkligen behöver det. Vi ligger sist i tabellen…
Men blotta tanken på att hasa mig från p-platsen dit jag skulle få skjuts, och sedan långsamt på något sätt ta mig upp och ner för trappor i hallen, gör mig tveksam. Jag tror att jag hejar hemifrån.

Första tulpanerna!

Jag har gått och sneglat på tulpaner i affärerna några dagar nu. Men då jag inte har bil och då vi har haft några minusgrader har jag inte vågat köpa dem av rädsla att de ska förfrysa.

I dag fick jag den här buketten av en kollega. Vi hade en liten kurs hemma hos mig där vi övade på att skriva notiser utgående från föredragningslistor.

Dagen började med lunch i samband med en intervju. Så den har varit fullspäckad med intressant program. Nu är jag ganska trött. Jag ska bara ta det lugnt med pussel, tidningar och tv.

Det onda i ljumsken kommer och går. I natt var det så illa att jag fick ta stöd av väggar och möbler då jag långsamt stapplade till toan. Ibland känns det bättre, men helt smärtfri är jag bara då jag sitter och ligger.

Följande besök är hos en osteopat. Om han inte kan hjälpa mig blir det troligen en annan läkare. Närmaste specialist finns i grannstaden Borgå.

Parker och kvällsmat

Ni vet, som bloggare tycker man ibland att man har fotograferat allt. Man har sagt allt, skrivit allt. Det finns sällan något revolutionerande att komma med 😀

Själv gillar jag vardagsbloggar. Där skribenter delar med sig av både litet och stort från vardagen. Glädje och sorg, ibland sjukdomar och död, men ofta helt vanliga små saker från vardagen som att solen tittat fram eller någon har upptäckt en liten blomma.

Vackra vyer, fula vyer, väder och vind, naturen i alla dess skepnader. Skyltar, bokmärken, glad-måndag-bilder, träd och djur, svartvita bilder, byggnader, portar, gränder, stränder…
Allt detta och mycket till är bloggarna vävda av.

En av många parker i Lovisa. Den här ligger mellan Degerbygatan och Mariegatan.

Jag beslöt mig för att ta bilder utan att känna någon press. Fotografera där jag går, enligt mottot ”gräv där du står” 😀

Det har varit en bra dag. Saker som jag grubblat över verkar lösa sig. Det gäller att alltid försöka släppa sådant man inte ensam kan styra över. Då brukar lösningar komma till dig 🙂

Kvällen avrundas med nachos toppade med köttfärs, salsa och creme fraiche, riven ost.

Har redan hunnit nalla från plåten 😀

 

Grävjobb

Här är det grävjobb på Drottninggatan som gäller då vattenledningar och avlopp förnyas.

… brukar man syssla med inom journalistiken, då resurser och kunskap finns. Vi gör så gott vi kan på den fronten då det gäller vår lilla tidning, men ofta räcker inte tiden och manskapet till. De flesta som jobbar för oss har ju andra jobb eller studerar.

Jag brukar tänka att det räcker till då man gör sitt bästa. Och det gör vi alla som jobbar för Nya Östis ❤

Bilden tog jag på väg till massören. Tycker att jag inte haft inspiration att fotografera så mycket, men det beror nog på att jag har haft lite svårt för att röra på mig.

I första hand var det den vanliga massagen för rygg och axlar som jag fick, men vi funderade också vad problemen jag har i ”benet” beror på. Egentligen finns den odefinierbara smärtan nu i ljumsken. Den kommer och går. Misstänker bursit. Undersökningarna fortsätter.

 

Hurraaa – kexchoklaaa!

My day was made då syrran meddelade att en affär i Borgå sålde Cloettas kexchoklad. Hon frågade om jag ville att hon skulle köpa en eller två. Va?! En eller två?! Jag hade tänkt på tio stycken men bad henne hämta fem 😀 Betalade förstås för dem.

Förr kunde man köpa kexchoklad på Ikea, men nu har den inte funnits där på ett par år. Och lite lång väg är det att åka till Vanda, nio mil bort, för några chokladbitars skull.

Mmmm, kexchoklad!

Hade lite vardagsdramatik på förmiddagen. Inget jag skriver om här i det här skedet, och nu är allt lugnt igen. Men därför satt chokladen bra, och sedan köpte jag en monstera (peikonlehti på finska, direkt översatt trollets blad eller trollets löv).

Har tvingats slänga ett par växter som blivit dåliga, och då kommer alltid en ny in istället.

Ibland blir det lite tokigt…

… även om man menar väl.

Så tänker jag ofta själv. Man skriver i all hast ett meddelande, så kort man kan, på Messenger eller i ett mejl eller i ett sms.

Jag skriver dessutom fort med tiofingerssystemet, i alla fall mejl och Messenger via datorn. Sedan märker jag att saker och ting inte var så genomtänkta, det blev fel syftningar eller annat som kunde missförstås. Fingrarna är liksom snabbare än den genomtänkta tanken…

För det mesta skrattar vi, vännerna och jag. Känner man varandra väl låter man sig inte störas.

Jag for till Hawaii

… ni vet, värme ska hjälpa mot värk 🙂

Nå, på den här bilden är jag ännu på en bana i Sverige och puttar.

Men senare blev det lite andra vyer då vi valde att golfa på Hawaii.

Det onda i sätesmuskeln har inte helt gett med sig. Men med massören kom vi fram till att det måste vara en nerv som är i kläm eller också lider jag av bursit (slemsäcksinflammation). Har läkarbesök inbokat 30 januari i Lovisa. Om läget förvärras får jag söka mig akut till nån annan tidigare.

Eftersom jag har ont bara då och då. Riktigt förfärligt ont vissa stunder så att jag inte kan gå utan att halta, men andra stunder är det onda helt borta, och ibland gör det sig bara lite påmint… har jag för mig att det är en nerv som spökar.

Det gick ändå riktigt bra att golfa i dag. Och det var roligt. Vad ryggen säger åt ”swingträningarna” i morgon är en annan femma 😀

Min mentor Marina.

Uppmuntrad och påhejad blev jag av min vän Marina. Hon blev biten av golfflugan för några år sedan och spelar redan riktigt bra både inomhus och utomhus. Hon gav goda råd då det gällde slagteknik och vilka klubbor jag skulle använda i vilka lägen.

Chippern blev min bästa vän, alla slag med den lyckades till belåtenhet.

Det var en rolig eftermiddag. Spelat golf har jag gjort förr, utomhus och på datorn, men inte i en simulator. Så nu har jag åter gjort något jag inte gjort nånsin förr, hurraaa!

Det enda jag tänker på nu

… är hur jag ska få bort smärtan som gör att jag inte kan gå ordentligt.
Jag stretchar så mycket jag hinner och kan. I dag köpte jag också Voltaren.
Har ni några erfarenheter av den?

Jag hoppas att massören i morgon kommer fram till var problemet sitter, och om vi inte kan lösa det kanske jag måste vidare till nån läkare.

Jag kan sitta, jag kan ligga, jag sover bra och har ingen ständig värk. Men då jag stiger upp från en stol och ska börja gå… DÅ känns det för j…ligt, nästan som om benet håller på att förlamas. Ischias? Nä, det lär vara så hemskt att man har ont hela tiden och bara vill skrika.

Sådan dag i dag

Enklast att beställa hem en pizza. Regnet fortsätter smattra mot fönstret och det blåser. Varit grått och vått hela dagen.

Jag har suttit för mycket vid datorn och börjar få ont här och där. Ska gå på extra massage på fredag för att se om det hjälper.

Skulle gärna gå ut och gå, om det inte var för att muskeln jag har ont i hindrar just det… och så är det förstås också stormen och regnet, men för att råda bot mot det finns det ju rätta kläder.