Kollar hur det går att blogga via telefonen. Om det skulle bli aktuellt i Corfu 😎🌴
Övrigt
Blandade bilder, blandade känslor

Här kommer några bilder som jag tog i torsdags då vi promenerade från Kampens bussterminal till Salutorget då vi skulle åka med m/s J.L. Runeberg.


Och så går det ju inte en dag då jag inte skulle tänka på stundande semesterresa. För det mesta med glädje och förväntan, men klart att oron ibland gör sig påmind då Grekland och dess övärld drabbats av jordbävningar…

WAU! En orm!
När jag var barn fick jag i bokhandeln välja min favoritbok. Jag minns inte så mycket om urvalet, men boken jag slutligen valde väckte ändå förvåning och / eller förskräckelse hos dem som var med mig. För jag ville ha en bok med bilder på ormar och andra kräldjur.
Jag har alltid gillat ormar. Även om jag som barn dödade en under min träsko då en väninna skrek i högan sky. Hon var hysterisk, och troligen även hysteriskt lycklig då jag hade dödat ”hemskheten” … själv hade jag dåligt samvete långt efteråt för att jag hade haft ihjäl denna underbara ringlande sak.

Jag har inte sett ormar på många år, men IDAG fick jag chansen. Jag smög så försiktigt jag kunde till platsen och hann få fyra, fem bilder av den lilla söta ormen.

Själv hade jag doppat mig i viken en stund tidigare. Undrade hur jag skulle ha reagerat om ormen hade simmat emot mig 🙂
Men jag tror att ormar är mer rädda för människor än vi för dem.



Havsutfärden
Det har nästan blivit tradition för mig att åka med J.L. Runeberg.
Totalt har jag åkt rutten Helsingfors–Pellinge–Kabböle–Lovisa kanske fem, sex gånger, eventuellt fler genom åren. Alltid lika roligt. En gång var det nästan storm, den här gången nästan bleke. Jag har upplevt sol, regn och dimma på färden också.

Från Lovisa startade vi med buss 7.30, var framme 8.45 i Helsingfors, promenerade till Salutorget där fartyget ligger.







Och här anlöper vi Skeppsbron i Lovisa.
En härlig dag till sjöss tog slut men det trevliga umgänget fortsatte ännu en stund på Saltbodans terrass 🙂
Vacker himmel
Det här blir inte någon ny serie 🙂
Men i lördags då vi tog oss hem från Skeppsbron var himmelen så här fin. Solen hade gått ner, eller höll på att göra det, och spred sina sista fina färger.


Har inte slängt alla minnen…
… och det kändes ju lite kul att jag hade råkat spara det här lilla albumet.

Här finns vykort och en del gamla kvitton och telefonkort sparade. Ett litet kompakt paket som kändes fint att återse.
För jag hade glömt det här…
Hur fin landningsbanan är.
Troligen ser den ungefär likadan ut ännu i dag, elva år senare 🙂
Deprimerad? Jag?
I dag fick jag höra att jag verkar lite deprimerad. Oj då! Jag som tycker att jag har haft mycket att glädja mig åt den senaste tiden. Men om någon tycker jag verkar deppad ger jag kanske ett sådant intryck!
Hur ska jag nu bära mig åt? Inte kan jag ju börja gå runt med ett fånigt och oäkta leende på läpparna! Och jag undrar om det är mina ibland allvarliga inlägg som får folk att tro att jag är deppad?
Men ingen är väl glättig för jämnan? Därifrån är steget rätt långt till depression ändå.
Å andra sidan tycker jag det var fint att personen som tänkte så här om mig frågade hur jag mår. Han brydde sig ju och jag kunde förklara hur jag tänker.

Inte kan jag vara deppad då jag har flera resor framför mig. Två kortare och sedan Grekland i september.
Nej, jag har bara börjat ta avstånd från vissa saker, även från vissa människor i den mån det går. Sådant som stjäl energi av mig. Varför stånga huvudet blodigt mot väggen för sånt som inte leder någon vart?
Har inte visat kort från postcrossingen på ett tag, men här kommer en favorit från Vitryssland. En sådan byggnad ❤
Någon hade tänkt slänga den här
… men jag rensade bort de vissna blommorna och fortsatte vattna den.
Växten är en våreld, även hösteld kallad – tror jag.

Jag har ytterligare en sådan växt i köket, den är över ett år gammal och endast bladen är gröna men mycket frodiga. För nån vecka sedan kom där EN blomma, men bra så! Växterna är ju fina också fastän de inte har blommor.
Följande bild är lite suddig men den visar att växten som någon hade tänkt slänga nu har en massa knoppar ❤

Disciplin
… förknippas kanske ofta med matvanor, motion osv. Att man är disciplinerad nog att avstå, hålla igen.
Sånt har jag slutat med 🙂

Min disciplin handlar om att hålla deadlines, sådant som jag lovat i jobbväg. Dessutom vill jag göra det med god marginal om det går.
Därför handlar disciplin för mig också om att inte ta på mig för mycket jobb. Då spricker ju tidtabellerna, jag hinner inte med allt jag tänkt och kanske ville hinna med – livet blir stressigt.
I morse gjorde jag två översättningsuppdrag och skrev en artikel. Jobbar som bäst mellan 9 och 12. Undantagsvis skrev jag också en artikel på 3500 tecken på eftermiddagen. Klarade det på en timme.
Det handlade om att ha disciplin… om att förstå att inget blir bättre om jag lämnar texten till i morgon. För i morgon vill jag jobba bara halva dagen.





