Tänkvärt om allt möjligt

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Mycket bra analys av Torbjörn Kevin i dagens Hufvudstadsbladet. Bakom betalmur dock för dig som inte prenumererar på någon av KSF-Medias tidningar.

Jag blir själv allt mer trött med allt käbbel i olika valdebatter. I synnerhet blir jag trött på personer som avbryter varandra, extra trött blir jag på höjda röster och ännu mer superextra trött på journalister som inte låter intervjuade tala till punkt. Sätt ett timglas framför dem som ska svara och säg att de har trettio sekunder på sig. Sådana regler är bra, för visst finns det politiker som inte kan fatta sig kort.

Jag följer valet i Sverige i morgon, men vet inte om jag orkar med alla ”analyser och tuffa tag”. Resultatet av valet är jag ändå intresserad av.

Nu går jag ju helt åt journalistkåren dit jag själv hör 🙂 Men det här träffar också SÅ rätt. En krönika skriven av Marcus Lindqvist i Hbl den 24 augusti.

Fler blandade bilder och feeling-looking-good

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Text på en vägg i köpcentret LUNDI i Borgå. Det här hade förstås passat in på Skyltsöndag, men jag har nu så många bilder av riktiga skyltar på lager att den här får gå ut och beskriva hur jag känner mig nu.

”Du har så fint hår” sade kassan i Systembolaget i går till mig. Glad blev jag och jag hade ju precis kommit från frissan då. Dessutom hade jag dagen innan fått mina provsvar från arbetshälsovården. ”Sällan vi ser en 60-åring ha så här bra kolesterolvärden”, sade sjukskötaren där.
Jag trodde jag skulle ha vuxendiabetes också och få bannor för övervikten, men vi kom fram till att den inte alltid är farlig. Jag kan ännu röra på mig och jag känner att jag mår bra för det mesta. Det räcker.
Café Favorits gård den 19 augusti. Ett av många fina sommarminnen.
En staketstolpe i Borgå.

Blandade foton, full kalender

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Hinner inte i dag delta i Fem en fredag, men hoppas hinna göra det nästa vecka. Kalendern har varit fullskriven hela veckan, men imorgon är den tom sånär som på en födelsedagsfest.
Chokladkakan firade jag med i onsdags då Herra G klarade besiktningen. Min lånebil kallar jag så, utgående från bokstäver på registerplåten.
Den här bilden från Brandensteinsgatan tog jag också tidigare under veckan. Det var lite mulet då. I dag lyser solen och vi har +14 grader och ingen blåst. Helt perfekt tycker jag!
Och några gamla hus som jag förevigade under LHH-helgen. Pilastrarna kallas det här huset.

Här ses en närbild av de så kallade Lovisadropparna, som finns under fönsterkarmarna.

Knäppte en bild i all hast

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Kom sedan på att de tre byggnader som står på rad här, förutom den som ligger allra längs bort i gult och där en vit bil står, är byggnader som borde rivas eller renoveras. De ligger centralt vid Drottninggatan i centrum av stan. Är lite osäker på skyddsbeteckningarna, tror att bara den långa gula i mitten numera inte är K-märkt. Byggnaderna står alla tomma.

Har i dag varit och gjort ett reportage som berörde mig djupt. Återkommer till det senare, eventuellt via en länk till NÖ:s webbsajt. Behöver tid att samla mig. Ska kolla fotografierna nu.

Borgå by night

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Några bilder från fredagen den andra september då det var Shopping by night i grannstaden Borgå.

Ett gott råd!
Vi sitter med syrran på en bänk i en park för att vila rygg och ben efter en strapatsrik shoppingkväll 🙂
Stadshuset i Borgå. Fick nästan liten medelhavs-Nizza-känsla med den här bilden 🙂

Fjärde vaccinet och bästa väntrummet

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer
Här ser det ju inte så väldans vackert eller välkomnande ut. Gamla busstationen, här lastades varor in och ut. Sedan snart ett par år tillbaka får vi våra coronavaccin här, antingen på bokad tid eller ibland på walk-in. Jag fick mitt fjärde i dag, Moderna, halv dos.
Men sedan gott folk. Det här var väntrum på busstationen även då den var en busstation. Här såldes dessutom biljetter. Visst är det nostalgiskt. Som taget ur någon finsk film på 1960-talet.

Här sitter vi nu och väntar de 10–15 minuter som vi förväntas vänta efter att vi fått vaccinet, för att vara säkra på att vi inte får en snabb allergisk reaktion eller andra problem.

Stolarna har inte alltid hört till interiören, de finns här nu för att det är coronavaccinationsplatsens väntrum. Men här fanns en blomkiosk då jag var barn. Jag är nu i den åldern att jag ofta drömmer om, eller önskar, att en del av det som fanns förr skulle komma tillbaka.
Och genom den här dörren gick jag ut då jag hade suttit mina tio minuter efter vaccineringen.

Jag hade en febertopp i natt. Stressrelaterat, har jag nu lärt mig. Febern försvinner till morgonen.
Det blev lite för mycket igår då min tidtabell sprack när mamma behövde akut hjälp.
Hoppas nu slippa biverkningar av vaccinet. Att vakna ensam mitt i natten och känna sig dålig är jobbigt. Det hjälper ju alltid att ha någon att prata med men steget till att ringa någon mitt i natten känns långt.

Allt blir inte alltid som en tänkt sig

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

… och bra är det att inte på förhand veta vilka utmaningar som väntar en längs dagen.
Sov gott hela natten, var inte uppe en enda gång – ni vet, på vissa besök i ett litet kaklat rum 🤣

Här är jag på väg ut från Mehiläinens arbetsplatshälsovård. Som företagare anlitar jag detta företag. Jag har, lyckligtvis 🙏 inte många gånger behövt anlita vården, förnyat blodtrycksmedicinen bara. Under coronapandemin var det ju inte heller lätt att komma till vården om det inte var nåt jättebrådskande.

Nu hade jag ändå bokat tid för fem blodprov, och domen får jag på torsdag.
Egentligen, är det med min torra humor sett, ganska märkligt att jag vill betala 152 euro för att få veta vilka alla fel jag har 🙄🤣 Från Folkpensionsavstalten får jag ändå avdrag på 60 procent, så summan blev inte SÅ blodig. Men blod tappades jag på, och servicen var BUENO! Mycket trevlig labbskötare och då jag efteråt fick ge respons för betjäningen blev det en full tia!

Arbetslivstjänster, andra våningen, står det här. Mehiläinen, det är bi på svenska, alltså en insekt. Och visst stack den mig!
Fascinerad av träd har jag blivit och här kommer dagens andra bidrag till Trees on Tuesdays 🙂

Det var en ganska somrig dag i dag, +16 är ju jättelagom så här års!

Vimlet från LHH-dagarna är ett minne blott, men lite kommers är här ändå 🙂

Sedan det här med att alla dagar inte blir som jag tänkt mig. Mamma behövde akut hjälp. Hennes blodtryck hade stigit och hon var rädd. Då en mamma är rädd ringer hon sina döttrar i första hand, inte sjukhus och ambulans. När barn är rädda ringer de, eller ropar på, sin mamma eller pappa. Om döttrar och söner, mammor och pappor finns.

Allt ordnade sig. Mamma fick den hjälp hon behövde ❤

Trees on Tuesdays, skön skugga

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Det var den nästsista riktigt varma sommardagen, lördagen den 27 augusti. Vi väntar med min syster på museibussen, under ett träds svalkande skugga, på evenemanget Lovisa Historiska Hus nere vid Skeppsbron.

Det har varit roligt att fotografera träd, jag har allt mer fått ögonen öppna för hur många träd det finns och hur vackra alla är på sitt sätt. Få se hur inspirerande det känns att fotografera träd på vintern 🙂 Snötäckta grenar kanske? Och kala träd som avtecknar sig mot himlen kan också vara vackra.

Företagardagen, grattis även till mig!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

I dag firas företagardagen i Finland. Mitt företag fyllde sex år i juli i år, vilket jag glömde uppmärksamma så jag får göra det nu i stället 🙂 Hurraaaa för Carita Liljendahls mediabyrå! Hurraaaa för mig som vågade starta eget då jag var 54 år gammal! Hurraaaa för att jag tillsvidare överlevt från dag till dag, kunnat betala hyra och mina fakturor!

Rosenknopparna fotade jag i Rosenstrandens park den 18 augusti, de kommer väl till pass här.

Men visst är det ofta ett slit att vara egenföretagare, och ensam med alla utgifter. Så fort jag har en vecka ledigt eller två syns det i plånboken. Inte i form av pengar utan i avsaknad av dem. Nåväl, vi gör ju numera mestadels inköp med olika kort, så det är mera bildligt det där att tala om tunna eller tjocka plånböcker.

Måndagar och tisdagar är mest hektiska. Jag hinner inte tänka mycket då. Tog en språngmarsch för att få frisk luft. Förde mitt företags papper till bokföringen och inhandlade ett presentkort från en affär till den som vann i augustikrysset i vår tidning. Det var bara +9 grader så det blev en rejäl dos frisk luft, vilket behövs då jag annars sitter mycket vid datorn.

Jag skulle ändå inte längre i den här åldern vilja vara anställd och inte få bestämma själv vad jag skriver om. Så även om det ofta blir långa och ensamma dagar som företagare är det värt det och jag hoppas orka de år som krävs tills jag kan få pension och kanske lite trappa ner.