Det är Ingegerds namnsdag i dag och mamma förärades med denna bukett.

Det är Ingegerds namnsdag i dag och mamma förärades med denna bukett.

Nästsista söndagen i januari firar vi som vanligt i skyltningens tecken tillsammans med utmaningens förvaltare, bloggvännen BP!

Nu är det ju faktiskt så att det är långa leveranstider på allt möjligt i vårt land. Kanske även i andra länder. Mycket beror på pandemin. Produktions- och leveranskedjor bryts då personal insjuknar. Hur som helst, i dag hittade jag på en annan plats i affären ett Marimekko-örngott som jag inte kunde låta bli att köpa. Måste ju passa på 🤣 Vem vet när hyllorna gapar helt tomma?
I dag ber Madeleine oss berätta om ”Senaste gången jag var på bio”.
Det minns jag förstås eftersom jag inte sett någon film efter ”No time to die”, James Bond, med Daniel Craig.

Runebergsdagen firas den femte februari i Finland, men så länge väntade inte jag på tårtan. Följande som jag äter ska vara bakad på ett av våra lokala bagerier, eller säljas på ett lokalt café. Den här köpte jag i stora livsmedelsaffären. Hembakt lär den vara, men från Lovisa var den inte.
Hade gjort en halvtimmes snöarbete på mammas gård, så en liten tårtbit behövdes 🙂

Orsakullan Madeleine har i sin januariutmaning på den 22 januari följande ord ”Konstiga saker barn gör…”
Jag kommer inte på något direkt konstigt som barn gör. Att vara spontan, att leva i nuet och att ha fantasi. Att säga sånt som vi vuxna tycker är tokigt eller roligt, betyder inte att barn är konstiga. Så nä… kommer inte på nåt konstigt barn gör 😀
Dagens fråga i ”En fråga om dagen”-boken är: Söker du äventyr eller trygghet?
Svar: Definitivt trygghet. Såväl med tanke på min vardag som på eventuellt förhållande med en partner. Äventyrens tid är förbi 😂 Kanske inte helt vad gäller framtida resor, men så som läget ser ut i dag reser jag heller ingenstans.

Vi hade ett par dagar utan snö, med plusgrader som gjorde att en del av snön smalt bort. Den försvann inte på långt och när, men den packades ihop och vi fick ishalka. I går kväll började det åter snöa. Jag var hos Pia då och byggde de här små gubbarna på husets terrass. I morse var det övertäckta av snö. På bilen fanns ett tio centimeter tjockt täcke.
Då jag kom från massagen putsade jag bort en centimeter som hade kommit till. Och när jag nu tittar ut genom fönstret fortsätter det snöa. Ser ut att ha kommit ytterligare fem centimeter. Om det snöar hela natten kanske vi får en halv meter 😱🥶

MÅLBILD är veckans utmaning hos Elisamatilda. Och frågorna lyder:
Vad gick du i mål med senast?
– Det var väl veckans tidning som vi gjorde klar på onsdag och som kom ut igår.
Vad blir du inte klar med?
– Blir väl aldrig klar med olika städnings- och röjningsprojekt 😂 De känns som ett evighetsgöra.
Hur skulle du vilja göra om hemma?
– Jag är i det stora hela nöjd med hur jag har det just nu här hemma. Någon lite mer praktisk förvaringsplats för pärmar och viktiga papper skulle jag behöva, en hurudant skåp eller hurudan hylla och var den ska placeras vet jag inte.
Vad siktar du på i helgen?
– Att vila mycket. Bara ta det lugnt.
Vad är något du vill göra i år?
– Leva mer i nuet, njuta av stunden. Någon kort resa inom landets gränser?
Kramens dag i dag. Vem kramar du? Det frågar Orsakullan den 21 januari.
Några enstaka vänner har jag vågat krama de senaste månaderna, för att vi alla tagit tre vaccin mot covid-19 och känt oss friska. Annars har det varit tunnsått med kramar, tyvärr 😦

Och framförallt? Minns du när du vaknar det som du har drömt?
Jag drömmer otroligt mycket. De flesta drömmarna är knasiga och då jag berättar dem för någon vän hör jag hur konstiga de låter 😀
Jag har sällan mardrömmar, men de få gånger per år som de kommer har de bland annat handlat om att jag blivit levande begravd eller att någon håller fast mig och pinar mig på olika sätt.
Då jag vaknar minns jag det mesta som jag har drömt. Klart att det kan finnas sånt som jag har drömt, men som jag inte alls minns 🙂 Ibland antecknar jag drömmarna, eller som sagt – berättar dem för någon och då stannar de på ett annat sätt i minnet. Annars bleknar ju drömmarna rätt fort.

Och det är lite så som min hjärna funkar. Där virvlar en massa saker, i synnerhet innan jag ska somna. Jag tänker på allt möjligt och lite till. Nutid, dåtid, framtid. Ibland är det grubblerier, ibland bara olika minnen.
Kan man stänga av sånt? För ibland är det lite irriterande med alla tankar som flyger runt då jag helst av allt skulle vilja finna ro och somna och sedan sova ostört hela natten 😴

Tycker att bilden passar rätt bra med temat ”förlåta eller oförlåtligt”.
Den här statyn finns i Lovisa kyrka. På Wikipedia kan vi läsa att Lovisa kyrka inte har någon altartavla, utan i stället en gipskopia av den danske konstnären Bertel Thorvaldsens Kristus-staty från 1839.
Orsakullans ord/utmaning i dag är ”Nej, detta är oförlåtligt”.
Det finns mycket som kan kännas svårt att förlåta. Allt från grymma svek av nån som stått dig nära, till våldshandlingar, speciellt riktade mot barn eller äldre försvarslösa och mot djur. Annars sägs det ju att det gör gott för oss alla att lära oss förmågan att förlåta, men det här var några tankar som väcktes av Madeleines utmaning.

Jag ska så småningom städa alla mina skåp i hallen. I ett av dem finns alla mina dagböcker från 1976 fram till dags dato. När jag sorterade lite bland dem slog det mig att det är så här länge som vi kämpat med coronapandemin. Det var intressant att läsa lite här och där vad jag skrivit. Vilka funderingar hade vi våren 2020? Ja, vi trodde ju att vi bara skulle behöva härda ut över sommaren. I dag vet vi bättre.
Mycket känns tröstlöst nu. Så många som insjuknar och samhällsfunktioner som sätts på prov. Företag som har det kämpigt, kanske går i konkurs. Folk blir deprimerade, pessimismen frodas och det europeiska säkerhetsläget känns instabilt.
Jag vill inte att detta ska vara en depp-blogg, men det finns ju vissa realiteter som man inte kan bortse från.
Den här våren får vi verkligen hoppas att coronan lugnar ner sig och att vi får en härlig sommar. Det behöver vi alla ❤ Sänder styrkekramar till er som läser min blogg. Kramar behöver vi också 🤗

Det lär vara internationella popcornsdagen i dag enligt Orsakullan, som frågar vad vi tycker om popcorn.
Jag gillar både traditionella popcorn men också sådana med choklad på 🙂
Smeknamn för popcorn hos mig är ”puppekorn” 🤣
Det är mycket länge sedan jag poppade korn i kastrull och ganska länge sedan jag lät dem poppa i microvågsugn. I affären där jag oftast handlar kan man köpa färdigt poppade popcorn i påse, med eller utan choklad. Ibland äter jag popcorn som poppats i maskin på biografen.