I bakgrunden ser ni eken Lukas. Två löv har börjat gulna lite. Men det är säkert också helt normalt för ett träd på hösten 🙂
Vi tycker ju ofta att vi ska orka, orka och orka lite till då det gäller både privatliv och jobb. Jag brukar säga rakt ut då det är så att det blir för mycket jobb, och just nu är jag inne i en sådan period. Jag har bett om hjälp och även fått sådan från olika håll, men arbetsbördan och ansvaret är ändå fortfarande stora.
Hoppas du som läser det här får en fin måndag ❤
Tillbringade jag mest inomhus dock, på grund av jobbet. Men på väg dit hann jag njuta av sol och blåst och hög klar luft och även lite värmande solstrålar för vi hade +13 grader 🙂
Efter avklarad layout i dag bläddrade vi i gamla Nya Östis-tidningar från 2015, året då NÖ föddes. Det var kul att se hur mycket som hänt sedan dess. Vad gänget skrev om då och hur layouten utvecklats, bland annat med indrag i texterna, nya vinjetter, lite tydligare struktur på allt och kanske ibland även lite bättre foton än då 🙂
NÖ:s redaktion har alltid gjort så gott den kan, inom ramarna för de resurser som finns.
Så gjordes 2015 och så görs nu, och alltid strävar vi till att bli lite bättre. Att utvecklas på olika sätt. Men viktigast av allt är att vi är en totalt lokal tidning, en svensk röst för Lovisanejden. Och att vi har en tröskel som är väldigt låg då det gäller material som vi tar emot och publicerar.
Det fina vädret fortsätter. Sol och +13 grader, otroligt för att vara i oktober. Jag är tacksam.
Snart dags att åter fortsätta med layouten av nästa veckas Nya Östis. Ingen ledig dag denna vecka, men ibland kan det vara bra att sätta sig in i andras jobb. Då är det inte lika lätt att ställa sig frågan ”ja men är det nu inte bara att…” som lösning på andras bekymmer, frågor och problem i jobbet.
Det har varit +12 grader varmt och ännu nu vid halv tio på kvällen är det +10. Ingen blåst, inget regn. Mycket skönt.
På grund av layoutjobbet har jag tagit sovmorgnar och sedan jobbat med tidningssidorna mot eftermiddag och kväll.
Här är jag på väg hemåt från kontoret där tidningen layas. Jag leder cykeln längs trottoarer och grusgångar då jag ännu saknar lampa bak på cykeln. Löven prasslar så fint under fötterna och det känns tryggt att gå genom mitt kära Lovisa ❤ Så borde alla få känna det.
Tänker ofta på oroligheter som drabbar världen och olika länders invånare. Våld, tortyr, översvämningar, bränder, jordbävningar och vulkanutbrott. Bilar sätts i brand, människor skjuts på öppen gata och våningshus drabbas av explosioner – mycket sånt i kära grannlandet Sverige nu 😢
Det är sällan jag missar en James Bond-premiär. ”No time to die”, Daniel Craigs sista Bond-rulle, ska jag absolut se någon dag. Men just den här veckan då jag stundvis gör två personers jobb har jag varken tid eller ork att gå på bio. Det får bli till lite senare. Trailers från filmen har jag sett flera gånger och den har fått rätt bra kritik. Brutal som vanligt, men även spännande och fartfylld och lyckligtvis med en annorlunda kvinnosyn än då nån gång på 1960- och 1970-talet.
En del av den här dagen och morgondagen går i layoutens tecken.
Solen skiner och vi har +12 grader, inte fy skam för att vara en andra oktober.
Fredagens utmaning hos Elisamatilda är frågor som berör UPPTÄCKTER.
När hittade du senast rikedom?
– Rikedom är för mig mycket av det vi kan ta för givet i vardagen. Hälsa, vänskap, ett jobb att tycka om. Rikedom kan utgöras av lugnet i naturen vid en hyrd stugan, något jag upplevde för ett par veckor sedan. Att få sova länge om morgnarna är också en rikedom. Allt handlar alltså inte om guld och pengar.
Vad tappade du senast bort och fick tillbaka?
– Har tappat allt möjligt, och nu tydligen närminnet, så jag minns bara sånt jag tappade för länge sedan. Inget jag tappat alldeles nyss och fått tillbaka.
Vad är något du nyligen upptäckt om dig själv?
– Att jag klarar mer än jag tror. Alltid lika överraskande. Till exempel att layoutkunskaperna inte rostat helt. Jag har kunnat laya under mer än tjugo år, först med QuarkXPress, sedan med InDesign. Still going strong.
Vad fick du senast omslaget?
– Ett paket? En gåva från någon? Eller något jag köpte från köttdisken i affären? Svåra frågor här.
Vad har du kvar att upptäcka?
– Hur mycket som helst. Olika länder och städer, men också en massa smått, men därmed inte mindre viktigt, på hemmaplan.
Det blev en riktig nagelbitare, eller ska vi säga rysare, då Tor tog sig an Sudet i Kouvola i torsdags. Tor ledde med siffrorna 1–6, men sedan lade Sudet i en ny växel och knappade på kort tid in försprånget. Hemmalaget kom till och med i kapp till 6–6! Sedan fick Tor lyckligtvis ordning i sina led och kunde göra tre mål och vinna matchen 6–9.
Det där med att heja, skrika och applådera har ju också varit lagt på undantag under pandemin. Lite ont i armarna blev det stundvis 🤣 och klockan på handleden registrerade en fantastisk aktivitet av allt applåderande. Blev knappast av med många kalorier, men skojigt är det att åter då och då komma iväg på matcher. Ganska många använder ännu ansiktsskydd då sådana rekommenderas, och det tycker jag är bra.
Den här dagen kommer mestadels att spenderas inomhus, här hemma på förmiddagen och sedan på kontoret där jag börjar laya nästa veckas tidning.
På kvällen åker jag på Tors bortamatch i innebandy. En lite kortare resa på en dryg timme i en riktning. Men det är så kul att lagen kan spela igen. Förra säsongen avbröts på grund av pandemin och det är nu snart ett år sedan jag var med de andra fansen på en bortamatch.
Instundande vecka blir annorlunda i jobbet för mig då jag är huvudansvarig för layouten av tidningen som ska ut den sjunde oktober.
Känns nervöst, har inte layat en hel tidning på två år på grund av pandemin. Hemma har jag varje vecka layat något smått då och då, så hantverket med layoutprogrammet InDesign sitter som det ska.
Det är bara det att hantverket utgör endast en bråkdel av det PUSSEL som även tidningen utgör. På alla sidor finns det artiklar, notiser, vinjetter, bilder och olika grafiska element som ska sitta rätt.
Wish me luck!
Då stammen hade klippts med en extra stark trädgårdssax i bitar fick jag följande idé. Stafettpinnar för ett idrottslag!
