Strömfors bruksmiljö i vinterskrud

Det var mycket lugnt på bruksområdet i Strömfors i dag. Solen sken från en klarblå himmel men vinden var isande kall.

På sommaren brukar här sjuda av liv. Också sommaren 2020 var det livligt då många valde att fira semestern hemma i Finland. Strömfors bruksmiljö är unik och nu vill Lovisa stad sälja en del av byggnaderna här. De kostar att underhålla dem och stadens förhoppning är att någon som har kunskap och intresse såväl för renovering som för turism kunde ta över en större helhet. Alla byggnader är inte till salu.

Fullmäktige beslöt att försäljningsärendet måste beredas på nytt för att det fanns så många oklarheter kring det. Företagarna på området har känt sig oroade. Vem köper och vad händer sedan?

Följetongen fortsätter men en förhoppning är att ändå så fort som möjligt få nya ägare till de byggnader som är till salu.

Det här valet att presentera bilder kallas Murverk i WordPress. Helt ok tycker jag. Funkar då man kollar på stationär dator, ska något tag kolla hur det ser ut via smarttelefon. Har ännu inte lyckats klura ut hur man får in bildtexter här.

Dagarna ljusnar minut för minut

”Höstvisan” är en vacker sång. Men där sjunger man ”dagarna mörknar minut för minut”.
Jag vill vara positiv och säga motsatsen, för nu är det ju den som gäller.

Så här såg det ut när jag tittade ut genom sovrumsfönstret då klockan var fem över sex och solen höll på att gå ner.

Som ni ser testar jag nu en del nya saker med WordPress. Rundade hörn på bilderna. Helt ok. Inte min smak direkt men jag ska se hur man får flera bilder bredvid varandra, som nåt slags mosaik.

På balkongen har solen kommit så här långt. Men den värmer inte direkt ännu. Vi hade -2 grader i dag och kall blåst, så enligt telefonens väderapplikation kändes det som -8 och så sant som noterat var det 🙂

Vardagslycka, kort promenad

Nu ska den nya WordPress-layouten testas. Ingen aning om hur det kommer att se ut i slutändan då jag är klar med detta inlägg, men skam den som ger sig när nymodigheter kastas i fejset på en utan att man bett om sånt. Kanske dom tror att gumman slutar blogga bara dom moderniserar tillräckligt mycket. Tji ska dom få!

Tomt ser det ut och tomt är det då inga kunder får sitta här och äta, endast take away gäller. Här fanns en kock och en som tog emot beställningar. De syns inte på bild 🙂

Vardagslyckan bestod av en kort promenad med stavar, 300 meter i en riktning och knäet höll! Nu ska jag gå oftare med mina stav-vänner.

Här köpte jag veckans lövbiff med bearnaisesås och pommes frites. Fick också sallad, bröd och en chokladbit.

Portionen ser kanske inte så läcker ut efter att ha skumpat i en take away-låda i min ryggsäck då jag gick hem. Men det är smaken som räknas och det att jag gärna understöder våra lokala restauranger i dessa tuffa tider.

Ny WP utan att jag fått veta något…

Det grämer förstås en betalande kund att inte få veta nånting då ett bloggverktyg ändrar utseende. Jag har hittills kunnat använda den klassiska redigeraren och gillat den – men vips var den borta!

Jag antar att den här nya också är helt okay bara jag kommer underfund med alla finesser.

Det oaktat tycker jag att det är fräckt att man inte meddelar användarna nånting… speciellt då jag INTE har en gratisversion utan betalar en ganska ansenlig summa i året…

Kanske jag lovprisar nya WordPress ännu någon dag… få se!

Vacker vägg, del 132

Då jag besökte restaurang Kapellet lördagen den 6 mars innan den stängde ner för tre veckor tog jag den här bilden.

Sedan dess har också detta hänt, det vill säga Airi Kallio och hennes familj har åtagit sig ytterligare ett stort renoveringsprojekt. Hon räddade Kapellet i Lovisa, tar sig an en gård i Sibbo och som sagt nu även gamla Kajsaniemi restaurangen i Helsingfors! Underbart att någon orkar och kan!

I dag har jag fått mina gångstavar, vilka jag glömde bort då jag flyttade för tre år sedan. De hamnade av någon anledning hos min syster. Eftersom mitt knä nu är opålitligt är gångstavarna kanske min räddning för att jag ska komma ut. Sedan då kylan ger med sig och isen och snön försvinner vågar jag cykla igen.

Rörelsehindrad och beroende av andras hjälp. Inte roligt. Men jag är inte den enda drabbade i världen.

Glad måndag! 15-03-2021

Muminmotiv från Finland, kort med bilder av Barcelona-affärer från Litauen och ett kort från Schwarzwald i Tyskland.

Visst blir det en glad måndag då man får så här många kort genom brevinkastet. Även fastän Mumin ser arg ut 😀

Nu ska jag skärpa mig och skicka kort till vänner den här våren och även få iväg några postcrossingkort. Systemet där bygger ju på att då man sänder pc-kort själv får man också kort tillbaka. Det är inte som gamla tidernas kedjebrev – det här funkar faktiskt.

Skyltsöndag, den 14 mars 2021

Fin reklam för Lovisa i Hufvudstadsbladet. Vi arrangerar bostadsmässa 2023 och marknadsföringen av de havsnära tomterna, även flytande hus, är i full gång.

Jag tycker det är bra att man här har en vinterbild, med snö och is över viken. Sommarbilder finns det gott om, och även tid att visa sådana finns också. Men så här ser det ju ut på vintern.

Länkar till flera bloggare som visar skyltar, texter, affischer och annat intressant hittar du här hos bloggaren BP.

Veckans ord, BLOMMA

Utmaningen i Veckans ord hos Susanne är BLOMMA. Inte så väldigt svårt den här gången, kul! Men roligt också med lite svårare ord ibland.

Man kan ju som människa BLOMMA upp och det hoppas jag kunna göra igen. Det handlar ju inte bara om kläder, make-up och utseende på det sättet. Man kan blomma upp så att det är något som kommer fram ur ens inre. Något som varit dolt länge. Ska se om några shindobehandlingar till får fart på det här under våren 🙂

 

Bilder från Lovisa, och vem vann pusselgissningen?

Här finns hotellrum, en restaurang, en optiker och mycket mer.

Plusgrader, slask och blask som ni ser. Men varmare väder välkomnas. Här på väg till R-kiosken som inte syns på bilden för att köpa frimärken till Nya Östis.

Medborgarinstitutets hus, fotograferat från samma P-plats som hotellbilden togs.

I dag var det också ”munkkipäivä” hos Hardoms Bröd. Sockermunkar, nam nam! Och kön ringlade lång hela tiden. Affären är liten, bara en kund ska nu under covid-tider gå in där. Resten väntar snällt utanför och håller avstånd till varandra, funkade bra!

Ja, här syns ju bara två av tre som köade och efter mig var också kö.
Eftersom vi fått snö till blir högarna som skottas ihop inte märkbart mindre fastän det är plusgrader.

Snöhögen finns på bensinstationen Shells gård och bakom den syns svenska gymnasiet 🙂

Och så var det bloggaren Snede som vann tävlingen då det gällde att gissa hur många pusselbitar som fattades från detta halvfärdiga pussel den 11 mars. Det rätta antalet var 232, och hon gissade 199. Grattis! Det ska bli en liten gåva nåt tag då vi ses 🙂

Tack till alla som gissade! Ni var ganska många!

Fem en fredag, TRENDIGT

Härliga tider då som jag kunde gå i trasiga jeans. Kanske jag ska göra om det i sommar? 😀

Vad var mest trendigt under dina tonår?
– Jeans med ett V sytt över knäna och med breda, utsvängda byxben. Ljusblå ögonskugga, kakmascara, utsvängda toppar på håret, ponchos, långa halsdukar på vintern… jag minns inte allt 🙂
I något skede var riktigt trasiga, urblekta och mjuka jeans trendiga. Jag hade ett par som jag älskade och använde länge på den tiden då jag var smalare.

Hur har du omedvetet någon gång varit trendig?
– Troligen, men kommer inte på när. Sedan då jag efter att jag har skrivit det här läser andras svar får jag säkert många ”aha” och ”just det, så var det ju”-upplevelser.

Vilken trend skulle du vilja se kommer tillbaka?
– Att man sitter och försöker skruva in rätt musikstation (från Luxemburg) på en transistorradio? När det gäller kläder så kanske allehanda mjuka mysplagg, sånt som inte sitter tajt.

Vilken trend skulle du aldrig anamma?
– De tajta blusarna och lågt skurna byxorna som blottade magen och naveln 😀

Vad vill du ska bli en trend?
– Lovsången till långsamheten. Ett kravlöst, stressfritt och miljövänligt samhälle.

Det är bloggaren Elisamatilda som håller i trådarna för den här fredagsutmaningen.