Ett minne från en resa som jag gjorde med en vän tidigare i våras. Skylten finns på väggen till den legendariska Gulfbaren i Svenskby, Strömfors i Lovisa. Härfinns också fler bilder från den, texten är dessvärre enbart på finska.
Västra Kymmene kulturväg längs Kymmenedalens älv. Den går från Lovisa via Strömfors till Elimä, Itis, Kuusankoski, Kouvola och Koria till Anjala.
Det är bloggaren BP som håller i trådarna för utmaningen Skyltsöndag.
Jag brukar vara försiktig med att beställa varor via nätet. I synnerhet via annonser på Facebook. Men hela kedjan från början till slut med beställning, betalning, bekräftelse och spårningskoder verkade seriöst. Så jag slog till.
När jag fick spårningskoden visade sig att den inte funkade. Mitt paket hittades inte. Dessutom skulle en skatt på ett par euro betalas, men hur det skulle gå till visste jag inte. En dam på tullverket sa att summan ska betalas då jag tar ut paketet, men på posten behövde jag inte betala något. Måste ännu kolla upp det där.
Det dröjde över en månad från beställningsdatum till leverans. Jag hann därför redan bli förvissad om att jag hade råkat ut för bedrägeri och jag var redo att anmäla saken till polisen.
Min oro blev inte mindre då en del personer skrev på Facebook att den här annonsen och många andra liknande inte är annat än bedrägeri. ”Dit for era pengar, produkten kommer ni aldrig att se”.
Men till Polaires försvar vill jag nu säga att paketet faktiskt kom och att produkten motsvarar mina förväntningar. En liten bordsfläkt som funkar så att man fyller en vattenbehållare och sätter i gång fläkten. Inga avancerade system med vatten som måste ledas bort på något sätt. Ett filter behöver bytas, ungefär en eller två gånger i året, beroende på hur mycket fläkten är i användning.
Visst är det en ynnest att kunna plocka tomater från plantor på egen balkong. Och väluppfostrade är de – med förstånd att mogna i lagom takt och inte alla på en gång 😀
Favoritfrukosten, såsom jag skrev i fredagssvaren i går, är macka och vatten. I dag extra gott med lokalt bakat bröd från Hardoms Bröd, köpte i går. Mättande, inte bara luft. Salladen är från Robbes Lilla Trädgård i Lindkoski, så det här är så närproducerat som det kan bli – bortsett från medwursten då 🙂
Det fanns en tid då jag inte tyckte om tomater, men så kom jag på att jag kryddar dem med svartpeppar – som för övrigt är hälsosamt – och nu slinker tomaterna ner hur lätt som helst 😀
… men detta är den första jag gjort i mitt 58-åriga liv. Har aldrig förr ens gjort en bulldeg! Bröd är jag bra på att baka, men vet ännu inte vad bäribullan smakar.
Vi finlandssvenskar kallar ju det här bäribulla (bulldeg och bär). Bärpaj är något helt annat.
Jag skickade en bild av bäribullan till min syster och i samma veva skrev hon ”ambulanser och brandbilar tjuter”. Det fick mig att svara ”det är inte mitt fel, ingen har ännu ätit av min bäribulla”… ”och inte är det hos mig det brinner heller såvitt jag vet” 😀
I går blev pusslet äntligen klart – har inte haft någon brådska med det.
Och så är det åter fredag. Hos Elisamatildaställs följande frågor:
Vilken tid skulle du helst vilja vakna varje morgon?
– Halv nio är ganska bra. På helgerna sover jag ibland längre. Jag börjar jobba 9.30 om vardagar, om jag inte valt kvällstur.
Vad skulle du äta för frukost varje dag om det gick?
– Jag har möjlighet att äta vad jag vill varje dag. Helst äter jag en macka eller två och dricker vatten.
Om du enbart fick utföra en träningsform vilken skulle det vara?
– Promenader.
Vilken bok skulle du äga om du bara fick äga en?
– Svår fråga. Har Bibeln på nattduksbordet, men läser den sällan då jag tycker texterna är svårtydda. Så det skulle nog bli en bok med tänkvärda och uppmuntrande citat.
Om det bara fanns en högtid om året att fira, vilken skulle du välja?
– Påsken. Firar egentligen inga högtider på något riktigt speciellt sätt, men påsken infaller på våren och då är den älskade sommaren i antågande.
Skumppan är inte sommarens första, men chokladkakan på Café Saltbodan var det i går. Restaurangen har ju inte haft öppet hela sommaren, men nu är man i full gång med god mat och delikata kakor och pajer där.
I går kväll hände det! Som om jag hade vunnit på Lotto 😀
Under fem veckors tid hade jag varje tisdagskväll suttit där med telefonen i handen och väntat på att Duo-appen skulle visa att jag hade den enorma turen att visas bland andra som sjöng med i Allsång på Skansen.
För det mesta såg telefonen ut så här under veckorna som gick.
Första gången jag försökte kom jag så långt att jag såg att jag var med i bandningen, men min nuna kom inte med i tv. Sedan gick några veckor utan att det hände mer än det som ni ser på bilden.
Men i går kväll var det dags! Jag såg mer än bara mitt ansikte i appen. Där syntes Lena Philipson och Sanna Nielsen, och så kom även sångens ord.
Problemet var att jag ombads koppla bort ljudet från min teve. Och då orden kom fram hördes ingen musik och orden synkade inte med det jag såg på teven. Jag var tvungen att sjunga utan musik och tidigare än Lena och Sanna gjorde det på tv.
Med den påföljd att jag såg mycket konstig och frågande ut under de nio sekunder som jag, finska flaggan och James-Craig-Bond var med i rutan.
Jag har ibland undrat varför folk inte sjunger, varför de ser frånvarande eller förvånade ut, käkar popcorn, halvsover eller sysslar med nåt helt annat än med sång. Men nu vet jag 😀
Sändningen finns häroch jag syns ungefär vid 13.47–13.56 längst till vänster 😀
Evenemanget Öppna trädgårdar är förbi för den här sommaren. Det blev bara två sådana på grund av coronapandemin. Men bättre två än inga alls!
Det var något charmigt med helheten här. Den gula hyrcykeln, allt det gröna runtom. Det gamla husen, de mestadels vissnade rosorna och klängväxten som täcker nästan allt.Gårdsbyggnaden på Engströms tomt.
En stor del av min barndom vistades jag på familjen Engströms gård, och förstås på granntomten, för där bodde jag.
Åter två flugor i en smäll då det ibland finns ont om tid att blogga 🙂
Vart är Mumintrollet och Lilla My på väg?
Bråttom verkar de ha. Hösten kommer snart, det går med vindens fart, sjunger Tomas Ledin i mitt sinne.
– Vi måste bygga ett hus till oss innan höststormarna drar in, kanske Lilla My säger.
– En koja där vi kan vara trygga, säger Mumintrollet.