Hälsningar till Minton!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Den här dockan har jag fått som gåva av min bloggvän Minton.
Varje gång jag ser på dockan tänker jag på hur förunderlig bloggosfären är. Jag har fått många vänner via den. En del har jag träffat IRL, andra inte. Men även med dem jag aldrig har träffat har jag haft kontakt i många år.

Jag tänkte räkna upp namnen på alla andra bloggvänner och länka upp till dem här. Men när jag hade skrivit ett tiotal namn tänkte jag att nej… det går inte. Jag glömmer ändå någon 😦

Det är som då man vill bjuda alla man älskar och bryr sig om, till en fest. Hur ska man göra för att inte glömma bort nån, då det finns så många som är viktiga i ens liv.

I dag har min vän Pia planterat om yuccapalmer hos mig. Jag skar topparna av ett par rangliga sådana och hon planterade om. Tack tack, säger jag som inte gillar att böka med mull 😀

Då det gäller att sätta skott att rotas klarar jag det galant. Otaliga är till exempel de prickblad (inte på bilden) som jag låtit förökas genom åren.

Alla är vi bra på något. Låt oss lyfta fram det vi är bra på och komma ihåg att berömma varandra även för små saker ❤

Vår fina campingplats i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

I dagens Nya Östis skriver vi om Lovisa campingplats, och hur den möjligtvis kan öppna till sommaren. Coronaviruset sätter ju käppar i hjulen för än det ena och än det andra.

Men i viss mån ska vi kanske kunna öppna samhället igen. Försiktigt. Steg för steg. Hela tiden med de senaste restriktionerna i åtanke och med respekt för de regler som gäller för social distans.

Välkomna till Lovisa camping!
Då det blir lite varmare kan man säkert ligga här i hängmattan och njuta.
Utsikt från nya bastun.
Hoppa i plurret från bryggan?

Mera molndramatik och tomater

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Jag har fått lite pippi på att fotografera molnformationer och inbillar mig dessutom att mina följare tycker att bilderna är intressanta 😀

På grund av det ostadiga vädret och de kyliga nätterna har jag sprungit av och an med mina tomatbarn. Ett par nätter fick de vara inomhus. Nu är de åter ute på inglasade balkongen. Hoppas de klarar sig!

Då det var sol i köket bars tomatbarnen dit. Sedan ut på balkongen igen 🙂

Hurraaa – jag vann!

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Ni vet hur man ofta reagerar då man får ett mejl där det står ”Grattis – du har vunnit en…” och så må det då vara en telefon, som du ändå ska lösa in för en euro, eller nåt annat som verkar vara för bra för att vara sant.

Nyligen fick jag ett sådant mejl. Jag hade deltagit i en undersökning för Taloustutkimus, så det verkade ändå lite seriöst då jag kom ihåg att jag hade gjort det.

Min gåva var värd 20 euro och jag fick välja mellan en uppsjö av grejor på en webbplats. Vissa var värda fem euro, andra 20, 50, 200 euro och ända upp till ett par tusen euro. Hade jag valt dem hade jag behövt betala skillnaden själv.

Gåvokorten gällde också för det mesta för webbaffärer och för större kedjor typ Gigantti, H & M, Ikea och andra som inte finns på orten där jag bor. Men! Där fanns Tokmanni med och den affären finns i Lovisa.

I dag anlände gåvokortet på posten. Yes! Det funkade, det var sant!

Att fästa på näsan innan den trillar av

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Solen visade sig under några timmar i dag men det var kallt ändå.
Sedan tornade molnen upp sig mörka vid horisonten och regnet började piska fönstren. Aprilväder? Men nu är det ju maj!
Nå, bönderna brukar vilja ha regn då och då.
Mina tomater vill ut på balkongen. När solen började lysa efter klocka 17 igen finns hopp om lite värme för någon timme för dem.

I dag köpte jag en ansiktsmask som kan tvättas i 60 grader och som har en sådan där ”näsklämma”.

Ja, allt ska man då får höra innan öronen trillar av, sa man förr. Eller få se innan man tappar ögonen? Eller klämma fast på näsan så länge man har den?

Gillar att fotografera molndramatiken jag upplever genom fönstret och från balkongen. I går kväll såg det ut så här. Domedag på kommande? Ett mörkt tak över Lovisa? Men ljuset finns ändå vid horisonten, det tröstar ju 🙂

Glad måndag! 11-05-2020

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Vaknade till solsken och +13 grader. Några timmar senare hade vi bara +2 grader och snöfall. Det är mitt glad-måndag-budskap i dag 😀

Snö låg kvar på mammas gård då vi åkte dit med inköp efter klockan 18 i kväll.
Någon har sopat snön bort från vindrutan på en P-plats.
Yes! Jag fick flytta in från balkongen och behöver inte frysa!

Tomatbarnen kom in från balkongen och får nu turvis värme och dusch under en lampa.

Skyltsöndag, den 10 maj 2020

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Mors dag i Finland i dag. Klarblå himmel, flaggan i topp.
Gäller att njuta av det fina vädret nu, lär ska bli kallt och regnigt i morgon och nån dag framöver.

Bilden av de här skyltarna tog jag för snart två veckor sedan. Arboretum Mustila är ett fint utflyktsmål i Elimä.

En liten lektion i finska igen.
Alppiruusulaakso = rododendrondalen
Toimisto = kansli, byrå
Taimimyynti = försäljning av plantor
Pysäköinti = parkering
Viinitupa = vinstuga
Kahvila = kafeteria

Det är bloggaren BP som förvaltar utmaningen Skyltsöndag, som genom tiderna uppfanns av Pumita.

Om det börjar snöa…

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… måste man ju ha något att syssla med inomhus. Råkade få syn på några pussel i S-Market. Tidigare har jag köpt dem från bokhandeln eller från en market i Borgå. Nu vill jag köpa allt så lokalt jag kan. Pussel har också blivit populär sysselsättning under coronakrisen, vilket betytt att utbudet minskat och bristen på motiv som just jag gillar har blivit mer påtaglig.

Ett somrigt vackert motiv som påminner mig om olika resor jag gjort, bland annat i Italien och i Frankrike.

I dag köpte vi blommor som mamma vill ha på gården och på sin trappa. Jag försöker stödja olika företagare också då jag köper växter.

Till min egen balkong köpte jag ytterligare några blomster.

Tomatbarnen kämpar på. Finns förhoppning om att de får två, tre timmar sol i kväll om inte någon molnbank uppenbarar sig.

Fina fönster, del 167

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Det är egentligen svårt att beskriva hur stort detta fönster är. Eller hur stor Pernå kyrka och den här delen av väggen är.

Jag har många bilder i mitt bloggarkiv, tagna under våren. Ibland känns det konstigt att lägga ut dem, nästan meningslöst… eller kanske närmast så att de inte sitter bra i något sammanhang.

Men vardagarna är som dom är. Jag jobbar mest hemifrån, sitter ensam vid datorn – då blir det inga bildkavalkader från omgivningen 😀

Påminner mig hela tiden om att alla medarbetare och jag gör ett fantastiskt jobb. Vi jobbar enligt ett unikt koncept och får ut ett nummer av Nya Östis varje vecka.
Vi räcker alla till, vi duger som vi är ❤