När jag inte förstår så brukar jag…

… ställa frågor. Som journalist har jag lärt mig att det inte finns några dumma frågor, eventuellt bara dumma svar. Det är också dumt att låtsas veta och sedan skriva något fel med anledning av det.

… ibland rycka på axlarna, låta det vara. Allt kan man inte förstå.

Som till exempel vädrets nycker i mars. Först sol. Sedan snöfall. Sedan sol , efter det hagelskur och snart sol igen 😀

Snön som föll i dag smälte fort bort.

Det här är en del av Orsakullans bloggutmaning, 31 frågor i mars.

Glad måndag! 25-03-2019

Den här serien startade jag för några år sedan. Jag tycker att måndagen har oförtjänt dåligt rykte. Varför sucka och stöna och tänka att nu måste jag på jobb igen, eller att oj så lång tid det är kvar till rajtantajtan-helgen.

Du kan göra måndagen till veckans bästa dag om du själv så vill.
Det här kortet fick jag via postcrossing från Österrike för några dagar sedan.

Det leende du sänder ut, riktar sig tillbaka till dig ❤

Lite sol på balkongen

… men ingen värme att tala om. Plus fem grader som max i dag, mycket blåsigt. Men det doftar vår här och där som jord kommit fram. Ändå har vi nog snö kvar än på många ställen, och personligen har jag varken fått syn på krokusar eller snödroppe.

Klockan 18 ser det ut så här på balkongen. Kvällssolen börjar alltså hitta hit 🙂

Parkeringsplatsen vid församlingsgården och före detta bibban. Som ni ser, än finns det snö både här och där.

Jag kämpar på med pusslet här hemma. Tålamodsprövande då alla bitar som återstår går i nästan samma nyans. Nyligen hittade jag plats för tre bitar. Tiden som krävdes var en halvtimme… 😀

I kväll ska jag kolla ett av mina favoritprogram. Bingolotto!
I morgon lär det bli full fräs på tidningsfronten igen.

Jag förstår mig inte på…

– geometri, matematik och mycket annat som kräver logiska tankar
– mig själv alla gånger, då jag tar mig an så många bloggutmaningar att jag inte hinner skriva nåt annat 😀
– hat och troll i internetvärlden
– avundsjuka som leder till att osanningar och förtal sprids
– respektlöshet i olika former

Ja, mycket finns det som man inte förstår sig på. Till exempel att krigen i världen aldrig tycks ta slut.
Och i den lilla människans vardag kan det handla om så små saker som att jag inte förstår mig på bilister som inte stannar då en fotgängare vill gå över gatan på ett övergångsställe.

Detta är del 24 av 31 i Orsakullans bloggutmaning.

Veckans ord – ÖGA

Eller i detta fall ÖGON. Lilla My om någon har ju intressanta ögon.
En blick kan säga mer än tusen ord 🙂 Hon har spelÖGA 🙂

Det blev åter ett hastverk, inget genomtänkt bidrag. Höll på att glömma hela veckans ord! Är nog med i för många bloggutmaningar nu då jag också har Orsakullans 31 frågor i mars. Då mars månad är slut får det räcka med Skyltsöndag, Glad måndag och Veckans ord.

En mycket bra dag – tacksam!

I morse kände jag på mig. Det här kan bli en bra dag.
Jag lyckades sova tio timmar. Jag hade inga måsten som väntade.

Gårdagskvällen blev lyckad med god biff, pepparsås, wokade grönsaker. Härefter beställer jag mindre portion av potatisar och på separat liten tallrik (vilket är möjligt på Fresno i Lovisa). Jag gillar nämligen inte då pommes frites blir mjuk i såsen och då biffen ligger på potatisarna så att det är svårt att skära i den.

I dag har jag hunnit och orkat med mycket hemma. Sådant som jag på grund av energikrävande konflikter tidigare inte orkat med, och sedan kom dunderförkylningen. Men i dag har jag orkat besöka affärer för nödvändiga uppköp med en väninna. Jag har också orkat städa lite.

Ungefär hälften av alla dagböcker jag skrivit.

Ett projekt är att få ordning på dagböckerna. Jag vill ha dem tillgängliga i lådor, vilka också ska gå lätt att flytta då jag städar i mina skåp.

Faran med att börja städa bland dagböcker är att jag börjar läsa dem!
Bara genom att bläddra i några av dem, ägna en halvtimme till det, fick jag ändå insikter om sådant som tänkt på, varit orolig för, känt glädje över och planerat de senaste tre åren.

För att inte tala om då jag bläddrade i över tjugo år gamla dagböcker…
En sådan resa jag kunde göra om och om igen om jag ville. Och så mycket jag skulle ha förträngt och glömt om jag inte hade mina kära dagböcker!

I sommar ska jag…

Ofta tänker vi just så… Då jag har semester ska jag… Då det äntligen blir vår ska jag… Då jag har en hel dag ledigt från jobbet ska jag…

Förväntningarna och planerna är många. Alla gånger går det ändå inte så som vi planerat och såsom vi vill. Men drömma ska man.

Så i sommar ska jag ha två veckor semester, en i maj och en i juli eller augusti. Jag ska cykla runt i stan och fotografera, jag ska äta glass, sitta på uteserveringar och dricka vin med vänner.

I sommar ska jag troligen jobba rätt mycket eftersom tidningen ska ut varje vecka, men jag ska försöka hinna med annat också. Olika evenemang, loppisar, kanske nån sommarteater, utfärder av olika slag.

Viktigast av allt, vilket jag önskar att jag ska komma ihåg är…
I sommar ska jag… leva i nuet. Vara medveten om sommaren, vare sig det regnar eller är sol. För sommarmånaderna går fort.

Detta är en del av Orsakullans bloggutmaning med 31 frågor och påståenden i mars.

Blåsig men solig dag

Husen däruppe ligger på Terrassgatan, en vy som jag kanske inte fotograferat förr 🙂

Det har varit soligt och fint hela dagen, men väldigt blåsigt. Sanden som ännu inte sopats bort från alla gator och torg yrde runt i små tornados när jag gick till massagen.

Helt frisk är jag inte ännu. Blir andfådd med slemmet i halsen… så det gäller väl att ta det lugnt ännu. Ska ändå ut och äta i dag, behöver få riktigt mat mellan varven.

Den här tiden på året är det så fint då solen lyser in och bildar fina skuggor på väggarna. Dem kan jag inte få nog av.

När ingen ser mig så…

… går jag klädd hur som helst. Om det är mycket varmt sommartid, är jag så gott som naken hemma. När ingen ser mig döljer jag inte valkar på kroppen, jag kan sitta bredbent och då INGEN HÖR kan jag prutta bäst jag vill 😀

När ingen ser mig, kan jag fälla en tår över orättvisor eller för att jag känner att jag aldrig kommer att träffa nån som älskar mig sådan som jag är. Men gråten är nog inget jag alltid döljer. Jag fäller tårar också då andra ser det, speciellt då jag kan lita på motparten, veta att jag får förståelse.

När ingen ser mig petar jag mig i näsan ibland.
När ingen ser mig kan jag ta några danssteg, gå fram till spegeln och säga ”du är vacker, du är bra som du är” och när ingen ser mig brukar jag berömma mig själv.
”BRA SMULAN!” säger jag med eftertryck.

Det här är en del av Orsakullans bloggutmaning 31 frågor i mars.