Den här boken om Jörn Donner och Bitte Westerlund är mycket populär just nu i Finland. Den som vill låna boken från en bibba får förbereda sig på långa köer. Jag tror att boken funnit sina läsare också i Sverige.
Jag hade tänkt att jag köper den på bokmässan i Helsingfors, dit jag ska om en vecka. Hade kanske då kunnat få författaren Philip Teirs (före detta kollega från KSF Media) och Bitte Westerlunds signaturer. Men sedan tänkte jag att jag vill stöda vår lokala bokhandel i Lovisa och köpte boken där istället. Fint att den inte var slutsåld där just nu.
Hösten är böckernas och tidningarnas tid för mig. Och kanske jag snart åter lägger ett nyss pussel.
Det här ljuset doftar på riktigt ren tvätt, bomull. Doften är inte så stark att jag inte kan ha ljuset inne. Bilden har annars inget med kommande inlägg, tankar att göra 🙂
På Facebook såg jag ett foto och några kloka ord i dag. En man låg i en säng och tittade ut genom ett fönster där regnet vräkte ner och stormen härjade. ”Jag sitter här och lyssnar på Hans” sa han ”men jag borde ha lyssnat på Greta”.
Associationen till sagan om Hans och Greta å ena sidan, och stormen Hans och den norska (rättat 10 aug. hon är ju SVENSK), unga miljöaktivisten Greta Thunberg å andra sidan – det var ju bara SÅ slående. I alla nyheter läser vi nu och hör om bränder, översvämningar, stormar, skyfall…
Sedan också till något helt annat, även här med symbolbild från vår kyrka. Tog den i våras och till vänster på bilden syns halva min lånebil ❤ Jag var på fototour då.
Jag inspireras mycket av olika texter nu. Läser många tidningar, men har åter hittat böckernas värld. Inte minst Tove Janssons texter.
Då börjar jag fundera allt möjligt själv och tänker att min blogg kanske inte blir ett dugg mer intressant genom det, men jag ska ändå försöka skriva ner i dagboken vad jag tänker och sedan överföra en del hit. Allt från tankar till ordlekar 😀
”Jag är en gammal tantsom ska tvätta glasögonen. Jag ser ju knappt ut genom dem. Jag stiger upp från stolen, men på väg bort från datorn har jag redan glömt vad jag skulle göra. Jag gör annat i stället. När jag återvänder till datorn inser jag att äh, jag glömde putsa glasögonen. Nytt försök, ny glömska. Efter en timme minns jag vad jag skulle göra och upprepar högt för mig själv DU SKA PUTSA GLASÖGONEN, tills det är gjort”
Sedan ser jag bra ut (= är vacker), och ser även bra ut genom ögonglasen 😀
I dag har jag också skrivit ett litet nödrop eller något slag av undran i min dagbok. ”Hmm, undrar om någon efterlevande kan läsa min handstil… börjar den bli gräslig?”
Och lite senare skriver jag ”Jag tycker att det är fredag idag, men det är torsdag”.
Finns det anledning till oro? Jag börjar bli gammal och glömsk och jag har skrivit ett alldeles för långt blogginlägg! 🤣
Temat för Hoppa-på-tåget-utmaningen är pusselbitar/bitar. Jag som lagt massor av pussel de senaste fem åren hade lätt att hitta en bild. Jag lägger pussel vanligtvis från hösten, över vintern och en bit in på våren, men på sommaren har jag paus.
Jag har fortsatt fylla i boken En fråga om dagen, som jag började med den första januari 2022. Jag lägger alltid handen över fjolårets svar medan jag skriver in årets så att jag inte påverkas av det jag skrev ett år tidigare. Intressant sedan att kolla hur jag svarade på samma fråga ett år innan.
Orsakullans fråga, eller mening vi ska fylla i, berätta något mer om, är i dag ”Under solen, en varm sommardag”. Jag svarar: Tycker om sol, men ligger inte längre och solar mig. En varm dag njuter jag i skuggan eller är vid havet där det ofta blåser lite.
Och så en allmän bild av folkmassan på öppningsdagen av bostadsmässan den sjunde juli. Då var de som köpt VIP-biljetter och inbjudna på plats under mässans tre första timmar. Endast ryggar – jag vet 😀 Men jag har ändå lyckats få MÅNGA människor på bild. Och de står alla och lyssnar på dem som talar på scenen där borta.
Jag har läst ganska mycket den här sommaren. Sommarboken av Tove Jansson är klar. Ordets Gåva med citat från Tove Janssons produktioner har jag hållit på med sedan maj 2022. Jag tar några sidor i taget, läser med eftertanke. Läser också väninnan Päivi Melamies bok ”Kotona Loviisassa” (Hemma i Lovisa) och ett kapitel då och då i Olof Röhlanders ”Bli din egen bästa vän – konsten att odla mod och skörda drömmar”. Vissa böcker har texter som behöver tid för att mogna, jag vill ta dem till mig och låta allt sjunka in.
Och slutligen ett citat från Ordets Gåva, kapitlet Ensamhet och utanförskap: ”Ser du, det är så mycket som inte får rum om sommarn och hösten och våren, sa hon. Allting som är lite skyggt och lite märkvärdigt. Somliga slags nattdjur och folk som aldrig passar in nånstans och som ingen tror på. De håller sig undan hela året. Och sen när det är lugnt och vitt och nätterna blir långa och alla andra har gått i ide – då kommer de fram.” Ur boken Trollvinter
Muminfamiljen gör mig glad – det vet alla som känner mig ❤
Första måndagen på det nya året springer Mumins alla vänner förväntansfulla mot något nytt. Det här är januari månads bild i min kalender som jag fick i julklapp av min syster.
På julaftonen läste jag ”Julen kommer till Mumindalen”. Jag är på målrakan med ”Pappan och havet”. Sedan ska jag börja med Tove Janssons ”Sommarboken”, för vi går ju mot en ny sommar. För vart dygn som går blir det hela tiden lite ljusare.
Just nu läser jag ju också Olof Röhlanders ”Bli din egen bästa vän”.
Tove Janssons ”Ordets gåva” är även den en bok som kan stå orörd några dagar. Den väntar på mig likt alla de andra, och då det inte är några deckare som fångar mig i sträckläsning går det bra att ha många olika böcker på gång.
Ska i dag representera Nya Östis på bokmässan i Helsingfors. Hoppas hinna gå ett litet varv där själv och köpa någon intressant bok eller något annat trevligt. Där är också mat- och vinmässa men den lär jag inte hinna med. Jag samlar steg där och sedan tänkte jag också hinna med en kort promenad hemma i Lovisa på kvällen.
Bra att jag hade tidig väckning i dag, kring klockan åtta är tidigt för mig. Halv nio började renoveringsgänget banka i en närliggande bostad och niotiden började slipnings/borrningsarbeten. Grämer mig ändå inte i dag. Däremot hoppas jag få sova länge imorgon 🙂
Orsakullan ställde igår frågan ”Internationella nalledagen, vilken var din första nalle?” Den teddybjörnen har jag visat bilder på förr. Fick honom då jag var fyra år, så han har fyllt 56 och är ännu still going strong på bordet intill min säng.
Nej men vet någon vad?! är frågan i dag. Det var en klurig fråga… Jag önskar jag kunde svara så här: ”Plötsligt i dag blev det fred i Europa”.
Elisamatildas Fem en fredag har temat ”På sistone”. Det är ett uttryck vi faktiskt ofta använder i Svenskfinland. Våra språkvårdare säger att vi hellre ska skriva ”den senaste tiden”, men jag tycker det är bra att ”på sistone” lever vidare.
Vad har du lärt dig på sistone? – Att promenera varje dag.
På vilket sätt har du nyligen överraskat dig själv? – Genom att ta en del språngsteg på promenaderna, ha korta intervallträningar.
Vad framöver fyller dig med förväntan? – Bokmässan i Helsingfors i dag brukar vara trevlig. Vill hitta en ny bok, kanske något av Tove Jansson, en Muminklassiker, för hör och häpna, de böckerna har jag inte.
Vad går du runt och tänker på? – Tidigare var det ofta jobbet, allt som komma ska i framtiden, men försöker nu leva i nuet. Ska äta frukost och sedan packa väskan för mässan.
Vad planerade du inte för den här veckan? – Jag planerar det mesta för att inte få kaos i huvet av allt som behöver göras i jobbet. Att jag skulle handla till mamma igår var inte inplanerat men jag fick det inklämt ändå och är glad för att jag också tog med henne på affärsrundan så att hon fick välja alla varor själv.
Den här pelargonen inne hos mig blommar inte längre, men tre står ändå gröna på fönsterbrädet. Ute på balkongen står två stora ännu i full blom!
Jag kombinerar nu ett vanligt blogginlägg med en utmaning. Frågan i bloggaren Orsakullans novemberutmaning är ”En bok som hör hösten till”. Mitt svar är att jag knappt hinner läsa böcker mer. På bordet bredvid sängen finns ändå ”Ett rikt och meningsfullt liv” av Alf B Svensson. Författaren är psykolog och föreläsare och han bjuder på inspiration och konkreta tips för ett liv som blir mer rikt på mening. Via detta halkar jag senare in på tankar och beslut som väcktes och fattades igår.
Jag har under flera månader läst ”Bara vara en trasa i Guds skimrande väv” av Katarina Gäddnäs. Går utmärkt att läsa ett kapitel då och då. Det är ingen handling man tappar bort sig i om det blir en paus på någon vecka i läsningen.
I går började jag läsa ”Nyckeln till dörren i muren” av Asger Albjerg. En varm och speciell humor. En annorlunda bok. Jag väntar mig ett meningsfullt och klokt slut på den.
Igår fattade jag beslutet om att inte gå på en fest i helgen. Jag känner mig obekväm, dels med att gå utan avec till en tillställning där majoriteten utgörs av par, dels för att jag inte har så fina kläder som deltagarna förväntas ha på festen. Där är alltså en viss klädkod. Jag vill inte köpa en ”galaklänning” för jag kommer knappast att använda den en gång till. Ett par väninnor lämnade också återbud till festen, vilket hade fått mig att känna mig ännu mer vilsen.
På en fest ska man vara glad. Jag vill också kunna gå till en fest utan att känna krav på klädsel och utseende. Det fanns en tid då jag älskade att klä upp mig och sträva till att vara ”kvällens drottning”. Men den tiden är sannerligen ett minne blott. Minns de festerna med glädje, men i dag rör jag mig hellre i mindre sällskap där jag får vara helt mig själv.
Jag behöver inte gå klädd i trasor. Jag tycker visst man ska klä upp sig då man går ut med vänner. Det handlar om att ta hänsyn till sin omgivning. Men på fester där männen ska ha kostym eller frack och kvinnorna helst långklänningar, där känner jag mig i dag bara obekväm 🙂
Det här är ett hus byggt av kasserade böcker. Vi fick inneluftsproblem även i biblioteket. Många böcker donerades till människor som vågade ta hem dem, de som blev kvar gick olika andra öden till mötes.
En del blev en installation utanför Galleri Theodor på Mariegatan. Ett konstverk, ett slags monument, över det som hände. Nu får huset stå där så länge som böckerna klarar väder och vind. Förr eller senare drabbas huset av problem, så som också före detta bibban gjorde.
… men det är som med så mycket annat, bara att ta det såsom det kommer.
Här är jag på väg hemåt efter ett jobbuppdrag. Fiskade hastigt upp kameran ur väskan och knäppte en bild på baksidan av köpcentret. Det som för länge sedan var Elantos butik 🙂
Det är både snorigt med lös modd OCH halt ute just nu. Det gäller att hålla tungan rätt i mun, eller som nån sa nån gång ”att hålla tungan i rätt mun” –hahaa… det klarar jag! Här har det inte varit några kyssar på länge 😀
Tror att jag har hittat veckans rytm. Mycket jobb med tidningen från måndag till onsdag. Andra jobb på torsdag och fredag. Så småningom lite mer ledighet lördag och söndag. Sverigeresa att se fram emot 1–6 april!
Snödrivorna är ännu djupa här. Någon har ställt ifrån sig en tomflaska i en driva. Vinden var riktigt bitande kall i dag. Minus två kändes som minus 12!
Jag gick två nya böcker med posten. Just nu gillar jag bäst sådana som har korta, kloka texter. Visdomsord att ta del av varje dag.
Dagen började med moln på himlen men prognosen lovade sol längre fram på dagen, och den höll! Sådan lycka att ha sol från tolv på dagen till sena kvällen för i morgon lär det regna igen.
Underbar doft den sprider, doftrankan. Hoppas jag kan hålla den vid liv!
Åkte med min syster till Borgå som har affären Jysk. Hon skulle ha några grejer därifrån. Jag som inte skulle ha något alls kom hem med nya lakan (bild kanske kommer senare) och lite annat smått och gott.
Passade på att besöka Plantagen, som inte heller finns i Lovisa, och där köpte jag en doftranka. Om någon har skötseltips för den tar jag tacksamt emot.
81-års kalas på sommarstället.
Bra att jag har en cykel som jag rör mig mycket på under sommarlovet… så mycket kalas med godelimanger som det vankas 🙂
Liza Marklunds senaste bok.
Och nu måste jag sätta fart på att läsa slut Keplers ”Stalker”… jag har varit riktigt lat med böcker den är våren. För innan jag läst slut den får jag inte läsa Marklunds nyaste.
Något som ändå börjat störa mig på senaste tid, och det är kanske därför jag läst Kepler så långsamt… är att nutidsförfattarna verkar tävla om vem som kan skriva de mest blodiga, brutala och bestialiska böckerna…
Och jag som bara ville läsa fina saker om Joona Linna… ❤
… har jag klarat året som gått efter skilsmässan.
Två vänner har också hjälpt mig få upp det här skåpet till bostaden, och Merja hjälpte mig flytta det från en plats till en annan i arbetsrummet i går. Tusen tack för det!
Ett gammal linneskåp tjänar nu bland annat som lager för mina böcker.
Äntligen fick jag boklådorna ur synhåll. Jag har en låda kvar av min senaste bok ”Skuggor av svek”. Vill gärna bli av med dem så är du intresserad får du en signerad bok för 5 euro + porto (50 kronor + porto). Anmäl i så fall ditt intresse i kommentarsfältet, så tar jag kontakt och ber om din adress – du behöver inte lämna ut den här.
Behövde inte putsa på tandborste… 🙂
Tack till min syster som visade ett knep hur jag snabbt får plastdelarna mellan toastolens lock och sits ren.
Och tack till Merja som kunde upplysa mig om hur jag skulle lyfta bort lock och sits… hade inte en aning om att det fanns skruvar, muttrar eller vad de ska kallas… på ett mycket svårtillgängligt ställe… Tror jag å de snaraste byter ut sitsen mot en som går lättare att få bort då det är dags att städa…
Under toastolen… man ska vara nästan akrobat för att nå skruvarna.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 