Det lustiga var att jag just på den här platsen tänkte för mig själv att här råkar jag knappast på någon bekant. Ofta brukar det vara så att då jag reser, till exempel på kryssningsbåt till Sverige, dyker nån annan Lovisabo upp där.

Att vi sedan här faktiskt råkade på fyra tjejer från Lovisa/Lappträsk, tre av dem har skrivit för Nya Östis, kändes helt otroligt. Det krävs ju inte många minuter för att man så att säga ska missa varandra. Vi blev nog lika förvånade allihopa 😀

Det var mycket varmt, folk höll sig mest i skuggan och i närheten av vattnet som ligger rätt nära här.

Äntligen blev det gjort. Fanns på min bucketlist att besöka Café Gamla Stan i Ekenäs. Jag känner Bosse Andersson som driver cafeterian med sin familj och han har jobbat på samma tidning som jag, Östra Nyland, innan jag började där dock. Fick tyvärr inte syn på Bosse nu då vi besökte cafeet, men äntligen har jag varit här. (redigerad text: gick i fällan då jag googlade och läste att rantapallo.fi hade skrivit att det är brodern Uffe som äger stället…)

Vi kom dit på tidig eftermiddag så det var ingen trängsel, men en halvtimme senare fanns det inte längre många bort lediga.

Kladdkakor brukar vara mäktiga så vi delade på en bit, Ann-Britt och jag. Det vill jag skriva ut här så att ingen tror att kakbitarna är snålt tilltagna på cafeterian 😀
Här fanns också ett litet loppis på boningshusets veranda och där fyndade jag en liten kanna i glas.