Inge_Löök

Knasigt är dagens tema

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

De här glada gummorna som Inge Löök är upphovskvinna till får symbolisera det som är knasigt och roligt i livet. De här vykorten sänder jag ofta i postcrossingen och kan då berätta att konstnären är från Lovisa. Det här kortet for för en tid sedan till Nederländerna.
Gummorna är kända i nästan hela världen, många postcrossningmedlemmar önskar få kort med motiv av de roliga gummorna.

Hos Elisa är temat idag KNASIGT och jag ska svara på hennes frågor.

Vilken pryl i ditt hem skulle du klara dig längst utan?
Liten pryl = potatisskalare. Använder så gott som aldrig.
Större grej = diskmaskin. Slutade använda den då den hakade upp sig på ett 4,5 timmar långt eko-program… har haft ut kontakten men inte på månader testat om maskinen funkar normalt igen. Klarar mig bra med att diska för hand.

Vad skulle du sakna mest om du helt plötsligt inte fick använda internet på en månad?
Väldigt mycket, men allra mest min blogg och vännernas bloggar. Även ett spel jag ofta spelar för att varva ner.

Om du kunde trycka på ”shuffle” på din vardag – vad tror du skulle hända?
Jag skulle troligen bli ännu mer snurrig än jag ibland redan är 🤔😂

Om du fick dubbelt så mycket tid på ett vardagsmoment – vilket skulle du helst förlänga?
Att skriva hör till min vardag, så det skulle gälla sådana projekt. Artiklar och Blogglandia.

Om du var tvungen att leva ett helt år i en filmgenre – vilken genre skulle du välja?
Låter mycket knasigt 😂 Googlade olika genrer och kom fram till att det finns något som heter ”romanbaserad film” och då skulle jag gärna leva ett år med min karaktär Adrian Debutsky och få ihop en fjärde bok om honom.

    Veckans foton och söndagsskylten

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Åke Nacka 144 välkomnar oss till att visa bilder vi tagit under veckan. Han skriver ”kort och koncist, vad har du fångat med kameran under veckan”. Vi får visa 1–5 foton.

    En del av lummiga Kapellparken som ligger mycket centralt i Lovisa.
    Solen håller på att gå ner. Den här kullen är en populär plats på vintern för familjer, barnen åker pulka och skidor där.

    Imorgon är det pappas 101-års dag. Vi tog bort sommarblommorna och planterade en hortensia. Tyvärr såg jag då jag tog bort plasten som omgav krukan att växten inte var i sitt bästa skick. Den kanske inte tål frost heller.

    Murgrönan däremot brukar till och med klara vintern. Inte så att den är lika fin året om, men den har kommit igen på våren. Sedan finns det nuförtiden mycket vackra växter av tyg och de kräver ingen skötsel. Så vi har lite blandat här. Ett ljus lade vi också ner för att hedra minnet av pappa som gick bort alldeles för tidigt, bara 53 år gammal.

    Favoritkonstnären Inge Löök som bor i Lovisa. Hennes tokiga och glada gummor sprider glädje över hela världen. Det här vykortet skickade jag i postcrossingen till Tyskland.

    Det här var ju inget foto av mig, men jag skannar in korten jag skickar iväg och laddar upp dem på postcrossingens sajt. Där finns de kort som jag har fått och de jag har skickat under min profil.

    En skylt ute på landet i Hopom, Liljendal. Jag besökte gården för att göra ett reportage till Kuriren. Det kommer ut i september och jag kan senare visa hur det blev. Hoppas alltid också att den här finlandssvenska veckotidningen ska hitta nya läsare.

    Det finns mycket jag kunde säga om finlandssvenska tidningar och tidskrifter. Vare sig vi läser dem på papper eller digitalt så måste vi värna om dem. Läggs de ner på grund av olönsamhet är det osannolikt att någon startar upp dem igen.

    Detsamma gäller bondgårdar och lantbruk. Lägger någon ner produktionen, säljer djuren och alla redskap – ja då är det kört. En gård med produktion startas inte upp igen så där bara över en natt.

    Färgsprakande fredag

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Det här fanns i paketet som jag hade beställt och som jag skrev om i onsdags. Femton kort tecknade av Inge Löök och några av årets klisterbilder som är kul att sätta på vykort och i dagboken.

    Det är bloggaren Lillasyster som håller i temat Färgsprakande fredag. Eftersom jag är bortrest i dag är det här ett förhandsinställt inlägg och jag försöker komma ihåg att delta i Fem en fredag och kanske också i Hoppa på tåget på lördag.

    Trevligt med post

    ~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

    Det är inte så ofta man numera får små paket, vykort och sånt med posten. Mest fakturor och reklamblad 😀 Nå, det här var ju något jag hade beställt själv. Vad paketet innehöll sätter jag ut på Färgsprakande fredag den 22 mars. Då är jag nämligen bortrest.

    Läkaren gav i dag grönt ljus för min kommande kryssning. ”Far du iväg bara, det gör gott att röra på sig där på båten lite”, sa han. Vi kom fram till att jag troligen haft en muskelbristning, eller att ett muskelfäste gett efter, gått av – vad det nu sedan heter på läkarspråk. Min läkare talar finska men det är ju mitt andra språk så det föranleder sällan problem.

    Att röra på sig är viktigt, så att det inte uppstår blodpropp. Men långpromenader kommer inte på fråga. Motionscykel utan motstånd, eller vattengymnastik är bra. Tyvärr har vi bara en liten bassäng i Lovisa och där är alla grupper med vattenmotion fullsatta.

    Magnetröntgen för 300 euro, ok! Men det som bilden troligen visar går inte att åtgärda med operation. Knäskadan och muskeln ska självläka. Det kan kräva tre månader. Bara att acceptera och ta det lugnt.

    Det märkliga är att fastän jag blivit nästan orörlig har jag fortsatt gå ner i vikt sedan 14 november då jag ändrade vissa saker i livet. I morse trodde jag vågen var trasig då den visade -8 kg, så jag vägde mig fyra gånger 🤣 Men, jag har så mycket övervikt att jag tror det här knappt märks i andras ögon, och vägen till att tappa 20 kg är nog lång, men på god väg är jag 🙂

    Hurtiga gummor!

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    Jag älskar det här gummorna ritade av Inge Löök. Den här bilden fick jag tillsammans med post av en granne häromdagen, och nu passar den bra att visa då det är svinkallt ute (-19 är kallt för mig). Då är jag själv ute bara om jag måste till affären och jag fotar inte så ofta utomhus själv.

    Det är vintern på bilden och gummorna har kul när de petar ner istappar som de sätter i sina muggar. Men i den här kylan skulle jag nog inte sitta allt för länge i ett öppet fönster, inte ens med raggsockor på fötterna 😂 Gummorna är dock hurtiga!

    Imorgon måste jag ut på ett jobb och jag ska förhandsrösta i vårt presidentval. Vi ska få ny president efter att Sauli Niinistö haft posten under sina maximala tolv år, som är två mandatperioder. Kortaste tiden för en president är med nuvarande bestämmelser sex år, sedan kan han eller hon bli omvald för sex år till. Men det går inte till som i Ryssland att mannen vid makten bestämmer själv att han ska väljas om hela tiden…

    Vi har två favoriter. Alexander Stubb och Pekka Haavisto. Bägge är bra, tycker jag. Totalt har vi nio kandidater.

    Glad måndag, 24-07-2023

    ~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

    Skördetider för Inge Lööks gummor. Härligt att trampa druvor en måndagsförmiddag 😀
    Det här kortet fick jag från Tyskland i postcrossingen. Inge Löök bor i Lovisa och hennes motiv är kända nästan världen runt, i alla fall ute i Europa.

    En bonusbild från lördagens konsert med Juha Tapio, eftersom den ännu finns i glatt minne.

    Igår spelade vi bingolotto med riktiga kuponger från Sverige. Gästen hade på begäran köpt tre stycken så vi satt i spänning såväl gästen som min syster och jag vid en ostbricka. Det var också riktigt roligt. Gästen vann hundra kronor, vi andra var bara en siffra ifrån vinster som vanligt 😀

    Nu har gästen flyttat till följande adress här i stan och för min del tar åter tidningsjobbet över.

    Jag har uppdaterat listan med alla bloggvänner som är med i utmaningen – alltid, ofta eller ibland. De finns här.

    Kort till Ryssland och Tjeckien

    ~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

    Valde två postcrossingadresser i dag. Ena kortet ska gå till en kvinna i Ryssland och det andra till en femårig kille i Tjeckien. Hans morbror och farbror sköter hans pc-konto, skickar kort i hans namn och registrerar de kort han får.

    Ett urval av mina kort. Många som håller på med postcrossing känner till Inge Löök från Lovisa, hon är världsberömd med sina gamla, goda, levnadsglada, runda och småtokiga gummor.

    Många gillar också Muminmotiv så jag försöker ha sådana på lager.

    I finska postcrossingföreningens grupp på Facebook har flera medlemmar ställt frågan, måste vi skicka kort till de adresser vi får i Ryssland? Svar: ja, det måste vi. Vi får inte utesluta något land på grund av ett krig som medlemmarna inte startat. Kvinnan som jag skickade kort till i dag hade i sin presentation lagt till ett PS. där hon skrev att hon skäms över sitt lands regering och vill att kriget i Ukraina ska sluta.

    Orsakullan frågar i dag: Våffeldagen. Hur äter du dina våfflor?
    Jag ska faktiskt bli bjuden på våfflor i dag hos min syster. Den här gången blir det med sylt och grädde 🙂

    Smått och gott som jag behöver

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Det enda jag egentligen skulle ha då jag gick ut i det blöta grådasket med min syster i dag var en svart, stor och blank knapp till min vinterkappa.
    Jag köpte TVÅ knappar, för det kommer väl en dag då jag tappar en till.

    I samma affär hittade jag också den svartvita Marimekko-brickan. Brickor kan man ju inte ha för många av. Eller kan man?

    Dessutom köpte jag en tändsticksask med Inge Lööks roliga gummor som motiv. Och från en annan affär en lampa som jag ska ha bak på cykeln. Det är numera lag på att ha en sådan, man kan bli bötfälld om man är utan.

    Sedan blev det ett par små julklappar också.

    Här hemma har jag kommit igång med städningen, jag tar den lite sådär pö om pö. Finns hela tiden nåt att göra. Borde faktiskt ge mig i kast med att ge ny mylla och kruka åt monsteran… men varför är detta geggiga jobb med mylla så motbjudande? 😀

    Sevärd utställning i Hambergska hemmet

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Kristina Elos stora målning av Onni-båten.

    Hoppade på cykelsadeln fastän det var +28 grader. Vis av erfarenheter från i fjol då jag glömde vattenflaskan hade jag nu en med mig.

    Hambergska hemmet var för ett servicehem för seniorer. Jag var ofta där för cirka tio år sedan när en nära och kär bodde där innan hon gick bort. Så huset bär på fina minnen från den tiden. Själva huset i sig är värt att uppleva, även om det nu ter sig annorlunda som utställningslokal. Man minns ju i vilka rum de äldre satt och åt tillsammans och där firade vi också G:s 90-års dag.

    Inge Lööks glada gummor.

    Konst finns i två våningar och hiss finns för dem som har svårt att gå i trappor.

    Konstverk av gästateljens konstnärer.

    Mest spännande var det att gå ner i källaren. Jag var ensam besökare just då och mina steg ekade mot klinkerbeläggningen på golvet.

    Mimosa Elos stämningsfulla foton av släktingar.

    Och det bästa kom på något sätt till sist. Rummet längst borta bjuder på en värld av tecknade serier 🙂

    Karri Laitinens konst.

    Glad måndag! 04-05-2020

    ~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

    För en tid sedan skickade jag det här kortet inom postcrossingen till en samlare i Tyskland. Man erhåller ju slumpmässiga adresser då man vill sända kort, och mottagaren skriver vilka önskemål han eller hon har.
    Mottagaren får ändå inte komma med regelrätta krav då det gäller korten, avsändaren får skicka vilket hen vill.

    Inge Löök är en känd konstnär som bor och verkar i Lovisa. Hennes glada gummor har blivit kända också utomlands. Därför var det extra roligt att mottagaren i Tyskland önskade sig ett kort som Inge Löök målat. Hon berättade också vilka kort hon har (de är numrerade), och jag råkade hemma ha ett av de kort kvinnan i Tyskland saknade i sin samling 🙂

    Inge Lööks kort nummer 68.