julgran

Ikväll tog det emot…

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

… att gå på promenad, dag nummer 91. Men jag gick.
Det var inte kallt, +3 grader. Ingen blåst heller.
Men halt och mörkt och blött. Känslan av ensamhet förstärktes.
Klockan var 18, så visst rörde det sig en del mänskor på gatorna och bilar susade runt.
Men jag gick där ensam ändå.

Det blev 2836 steg.
Jag är nöjd för att jag satte ribban lågt. Hade jag satt den på 3500 eller mer så hade jag inte kommit ut varje dag.
Jag hade gett upp för länge sedan.
Men nu har jag inte gjort det. Jag har inte gett upp och jag tänker inte ge upp.
Vissa dagar känns det bara motigare än andra att komma ut. Men jag kliver i icebugsen, drar kappan på mig, öppnar dörren och går ut. Några kvarter räcker för att nå målet.
Julgranen på torget.

Lucka 22, friden sänker sig långsamt

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Min över 50 år gamla tomte som jag fick av mammas faster på 1960-talet. Jag tyckte tidigare att han såg så arg ut, såsom tomtarna ofta gjorde förr i tiden. Nu tycker jag att han ser smått klurig ut där han står i sina gröna tofflor bredvid en betydligt mer modern, på 2010-talet köpt, gran.

Men båda har de ju skägg eller ska vi kalla det päls 🙂

I dag har jag fått massage, äntligen efter en fem veckor lång paus. Ska gå nästa vecka också för att få ordning på kroppen igen.

Ute är det töväder, plaskigt och vått, plus tre grader och snön är inte längre vit på alla platser. Jag avhämtade min tredje och sista vinst från Tors julkalender, en riktigt fin keramisk lykta med ett ljus.

Köpte några julklappar och nu ska jag packa in dem jag handlat, resten blir tills imorgon, bland annat blomsterinköp och julmaten.

Ikväll ska jag träffa två väninnor och skåla in julen med dem ❤

Trees on Tuesdays, lucka 20

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg i den här serien. Vintriga träd som står upprätt, och en del av ett träd som blåst ner vid Kapellparken! Jag hoppas och antar att där inte fanns bilar parkerade då det brakade ner och ännu mer hoppas jag att trädet inte råkade skada nån människa. Det var nämligen en rejäl gren/ruska som kom ner.

Julgranar, juleträd – har vi väl sett här och där. Den här fanns i sjöfartsmuseet under Lovisa Jul-dagarna.

Oj oj, ont i axlarna har jag nu efter många dagar vid datorn. Massagen har av olika orsaker blivit uppskjuten ett par gånger, men i torsdag ska jag äntligen få behandling. Regelbunden sådan är så oerhört viktigt för mig i mitt stillasittande jobb.

Promenaden i dag blev drygt 2500 steg. Bättre än ingenting 💪
Grävde fram bilen på ägarens gård i dag också. Fick hjälp av gudsonen med fastfrusna dörrar men Saaben startade inte så imorgon ska jag få starthjälp. Bilen var nog ledsen för att ingen hade kört honom på nästan två veckor.

Hjältarna glömmer vi aldrig

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Hjältegravarna på Lovisas nya kyrkogård.
Snön har dalat lätt hela dagen. Det är en minusgrad och ingen blåst.
Helt idealiskt då någon vill tända ljus på gravar.
Lyktorna är resultatet av en insamling, handsmidda var och en. Krigsveteranföreningar, församlingar, reservister och andra föreningar och organisationer har under årens lopp alltid sett till att det finns ett ljus vid varje krigshjältes sten. Nu finns även fina lyktor ❤
Morfar Edvin Ahllunds sten. Jag har svårt att minnas platsen exakt fastän jag kommer hit varje år, flera gånger. Var det andra stenen i första raden, eller första stenen i andra raden, eller andra stenen i andra raden. Började putsa snön från en av dem. Slutet på namnet var LUND 🙂 Men nej, det var ju Kurt Bärlunds sten, bredvid morfars.

Jag tror att varken Kurt eller Edvin tog illa upp. De kunde se mig våndas där vid stenarna och kanske smålog lite för sig själva i sin himmel. ”Nåja morfar, äntligen hittade jag dig” sade jag. ”Varsågod – här är ditt ljus såsom under många år tidigare. Tack för att du gav ditt liv så att jag kan leva i ett fritt land”.

Många kransar och ljus vid Pro Patria, För Fosterlandet-stenen. På dagen finns här hedersvakter, likaså på julaftonen.
Klockan är fem på eftermiddagen. Mörkret har lagt sig. Julgranen har kommit till gården och Finlands flagga får ännu vaja kvar en stund.

Känner stor tacksamhet för mycket i dag. Nu ska jag börja se på tv, balen från presidentens slott, en tradition som lever och förändras med tiden, efter en paus under pandemiåren. Och så ska jag skåla för mitt kära fosterland Finland 🕯🍾

Aktiv 21–23 november

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Måndag 21 november: Det känns lite enahanda med de här inläggen, så jag kanske förnyar mig på nåt sätt i rapporteringen om vad jag gör, hur mycket jag promenerar, vart och när 🙂 Idag kombinerades 2000 stegs promenad med snöarbete, dels egen bil som putsades, dels en del av mammas gård. Hade inte stegräknaren med när jag gjorde snöjobben, så jag räknar med att jag kom upp till 2500 minst, och nyttomotion över en halvtimme blev det då vi också handlade till mamma.

Tisdag 22 november: Valde att promenera mitt på dagen. Hade ärenden till bokföringen, sedan bokhandeln och ett fotouppdrag i en pizzeria. En extra sväng via en park, ett extra kvarter, och jag fick ihop 3096 steg. På bilden ses gamla posten.

Det här med att tanka ljus på dagen och få den friska luften då känns extra bra, dessutom blir det en välkommen paus mitt under de mest hektiska arbetsdagarna. Kvällspromenaderna har också sin charm då jag inte ens behöver tänka på hur jag ser ut, men att gå ensam i mörkret är inte alltid trevligt.

Onsdag 23 november: Nu ser jag Mårran överallt. Det här är ju verkligen hon. En stor näsa, två ögon på sidan om den och en stor kropp. Hon vaktar stadens fina julgran som kom till torget i måndags.
Olika ärenden på stan på dagen och en sväng runt ett par kvarter på kvällen gav mig 3391 steg.

En gammal tomte och två annorlunda granar

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Den lille tomten är en kär tingest som börjar ha närmare sextio år på nacken. Han är nästan den enda julprydnaden jag har. Den andra är en modern gran i trä, klädd med vitt skinn. I krukan står en riktigt bordsgran men där finns också några fuskgrenar med kottar och bär.

Den lysande stjärnan kompas senare ikväll av blockljus på bordet och andra små levande ljus här och där. Julbordet är klart. Gästerna kan komma.

En fridfull julhelg önskar jag er alla.
Och grattis Jesusbarnet på födelsedagen! Om den nu var i dag, eller nån annan dag, därom tvistar de lärda.

Mårran i grannhuset?

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Det är lite tunnsått med bilder just nu. Mest är jag hemma, då jag sköter jobbet hemifrån, och ute är det bitande kallt. I och för sig bara minus elva idag men där som det blåser känns det betydligt kallare.

Häromkvällen blev jag förskräckt när jag tittade ut genom köksfönstret. Det såg ut som om Mårran från Mumindalen hade flyttat in på översta våningen i grannhuset 😱🥶

Klipsk som jag är insåg jag ganska snabbt att det nog ändå troligen var en julgran! Men figuren hade två lysande ögon. Ett ljus som silades mellan grenarna från fönstret på andra sidan huset.

I dag hade Mårran fått en ljusslinga och nu såg figuren ut som den gran den är 🎄😂

Gårdens lilla gran

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det finns folk i vårt hus som ordnar både det ena och det andra. Jag vet inte ens vem som gör vad alla gånger. Ibland blomplanteringar, ibland något annat. En fin liten gran pryder åter gården och gör i alla fall mig glad. Jag är tacksam för att bo i just det här huset ❤

Fem en fredag, Antingen eller

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Hos Elisamatilda är det i dag ”Antingen eller” som gäller 🙂

Ta sönder ett pepparkakshus eller ett hus gjort av lego, och varför?
– Pepparkakshus, för det kan jag och andra hjälpas åt att äta upp. Lego finns inte hos mig och de bitarna sitter säkert hårt, så kanske nerverna skulle brista 😀

Egenbakade eller köpta pepparkakor, och varför?
– Köpta. Annas pepparkakor med lakritssmak. Har bakat själv förr och bra blev det, men enklast i dagens läge att köpa och på det sättet understöda andra. Köper ibland pepparkakor också från basarer och marknader.

Insnöad med din närmaste granne eller insnöad ensam, och varför?
– Kanske med närmaste grannen om det blir långvarigt, här finns trevliga personer i mitt våningshus ❤

En grön jul eller en regnig jul, och varför?
– Gärna grön, behöver inte vara snö. Utan regn.

En plastgran eller riktig gran, och varför?
– Riktig gran om det ska vara gran. Försöker undvika plast i den mån det går.
Skulle jag bo i egnahemshus och hade jag egen gård skulle jag gärna ha en sådan gran som bilden visar. Den finns på Konungsdammens gård i Garnison i Lovisa.