Tjuvstart med julpaket

Många säger att man inte får öppna paket före julafton.
Men den regeln struntar jag i. Dessutom är vissa gåvor inte ens inslagna, och andra måste man kolla då man har en aning om att de innehåller mat. Annars ligger de ”under granen” och börjar lukta illa 😀

Hemmagjord lingonnektarin.

Har aldrig smakat på lingonnektarin förr. Den kan tas som sådan, som en vitaminshot. Den kan spetsas lätt med alkohol och den kan blandas ut med en lätt bubblig, alkoholfri dryck.

Har fått många julkort i år, vissa kom också i Nya Östis namn.
Till min tradition hör att jag läser alla kort var för sig på nytt under julhelgen och ägnar en tanke åt avsändaren. Vad betyder hen för mig? Vad har vi gjort tillsammans under åren?

Tack till alla som kom ihåg mig ❤
Vakuumförpackad fisk kommer väl till pass på julbordet.

Så här mycket fisk äter jag inte själv, men vid julbordet är vi fem personer och fisken håller ju sig några dagar. Just nu är den ute i trälådan på min inglasade balkong för att hålla sig fräsch.

 

Det gick som på Strömsö!

Det finns ett finlandssvenskt program som heter ”Strömsö”. Där pysslar man och tillreder mat, skapar hantverk och slöjdar så det härliga står till. Det är mys och pys och trevligt på alla sätt. Lite så där som med Ernst i Sverige. Ibland visas program som berättar hur det gått till i kulisserna, då något misslyckats. För det gör det ju alltid.

Så i Finland har man myntat uttrycket ”Det gick inte riktigt som på Strömsö” eller på finska ”Ei mennyt niin kun Strömsössä”. Det finns till och med en grupp på Facebook där människor visar bilder av misslyckade bakverk, hantverk och annat de försökt skapa 🙂

Jag är inte speciellt händig. Inte utrustad med tålamod heller. Kanske då det gäller texter och pussel, men inte då jag ska följa bruksanvisningar och ta mått på saker och ting. Kort sagt – jag är inte lagd för att vara noggrann. Jag gör mycket på fri hand, till exempel då jag klipper till och ritar julkort 😀

Här följer en bildserie på vad jag pysslat med i dag.

Du behöver åtta papperspåsar, avsedda till exempel för matportioner, så kallade picknick-påsar.

Du behöver också ett limstift och en sax.
Dra med limstiftet en vågrät linje längs bottnen på varje påse och sedan en lodrät uppifrån påsens mitt ned mot botten. Klistra de åtta påsarna på varandra.

Klipp sedan påsarna såsom på bilden visas. Jag kan inte förklara det bättre, men det lär finnas videoklipp på Youtube som visar steg för steg hur man tillverkar stjärnan.

Sedan viker man bara ut stjärnan och så ser den ut så här 🙂

Toppen tejpar man ihop eller fäster med ett gem. Sedan gör man hål med en stansmaskin för att kunna fästa ett snöre i stjärnan.

Ett stort tack till min syster som trodde på min förmåga att skapa detta mästerverk och tillsammans fick vi även upp den i taket.

Det känns som om jag kunde trolla – hur gick detta till?

Under dagen har jag också pysslat med julkort. De blir inte så vackra, egentligen blir de rentav barnsliga. Men jag brukar tänka att om det är Carita fem år som gör korten så tycker jag att mottagarna kan tänka att det är så och känna sig ärade av det 😀 Jag har satt ner min själ och hjärta och min tid i dessa kort ❤

Jag är stark, men inte tuff och hård

I dag fick jag ett paket. Jag ska hålla mig och öppna det först på julaftonen.
Väninnan som gav det är en av många varma personer som jag känner, och som jag saknar ord att beskriva.

Hon sa att jag har gett henne så mycket. Allt från mod till styrka och balans.
Jag blev rörd, för jag har inte förstått att jag har betytt så mycket  för henne, eller att något som jag skrivit har gjort det.

Jag blev nästan stum också. Visst sade jag tack och försökte visa min uppskattning där vi stod i min hall, men ibland stockar sig orden i halsen och jag har mycket lättare för att skriva något än att säga det högt. Så hon fick ytterligare ett varmt tack via Messenger som är en av våra kontaktkanaler.

Det här med att både ge och få saker eller hälsningar kring jul betyder mycket för mig. Jag har kanske inte plitat ihop de vackraste julkorten, men vartenda ett har jag gjort för hand. Då  jag skrivit ner några rader har jag ägnat personerna som får korten en tanke. Jag hoppas att den uppskattas.

Jag tror att många tänker att jag är tuff och hård, jag har hört antydningar om det. Att man kan säga vad som helst åt mig, jag låter elakheterna rinna av mig.
Jag kanske är en stark människa, många motgångar har gjort mig det. Men att vara stark är inte detsamma som att vara känslokall eller beräknande.

Det kanske ibland ser ut som att jag inte bryr mig. Eventuellt har jag ett nollställt ansikte. Med åren har jag trots allt fått en yta som alla inte genast kommer igenom.

Men inombords är det mycket som smärtar. Till exempel då jag får höra att jag bara skulle veta hur mycket elakt folk säger om mig, eller att jag inte ska tro att det jag gör är något märkvärdigt.

Högst uppe på min önskelista i jul är att vi alla skulle kunna vara snällare mot varandra. Barmhärtiga likaså, både mot vänner och bekanta men även mot oss själva. Livet är inte en tävling.

Låt oss använda ordet ”tack” lite oftare, och ”förlåt” om det behövs.

Förberedelserna i gång

Jag tycker om att kunna ta det lugnt och reflektera över det jag gör.
Det kan handla om varje steg jag tar. Att känna när foten sätts mot golvet, tänka ”här går jag nu och livet känns bra”. Samma sak utomhus fastän marken i dag var täckt av snöslask.
Att leva i nuet.

Att ha de jobb jag har i dag passar egentligen utmärkt. Jag jobbar faktiskt mer eller mindre varje dag, första ledigheten infaller i mitten av december. Då ska jag resa bort över några dagar.

Men att i stort sätt få bestämma själv, när jag gör vad, det känns skönt. Klart att jag har deadlines för alla jobb, men jag kan planera det mesta själv så att jag slipper stress.

Så planerar jag också julen nu. Inga julgåvor som inte är genomtänkta.
Och en del av julkorten köpte jag i dag, resten pysslar jag ihop. Jag kom till och med ihåg att köpa frimärken 😀

Jag känner att jag är ute i god tid. Väntan på julen ska vara en fröjd.
Jag känner att jag är ute i god tid. Väntan på julen ska vara en fröjd.

Ja, väntan av julen ska vara en fröjd – inte något stressframkallande.
Om kvällarna njuter jag av levande ljus och av doften från hyacinten.

Så här ser verkstaden ut hos mig

Väl medveten om att även sängkammaren kallas verkstad ibland, eller att en verkstad har något med bilar eller snickeriarbeten att göra – meddelar jag att för tillfället ser det ut så här hos mig.

Julmusiken ljuder i bakgrunden och i väntan på lucia pysslar med julkort.
Jag trivs så bra i mitt hem, här får jag leva precis som jag vill, här duger jag som jag är.

Jag är tacksam för det. För alla är inte lika lyckligt lottade.

Klippa, klistra, rimma, i dagens tidiga timma.
Klippa, klistra, rimma, i dagens tidiga timma.

Dagens bilder

Det är inte en lätt ekvation om jag tänker att jag vill ta bilder utomhus och visa dem på bloggen. I dag var det mörkt då jag körde till jobbet klockan 7.50 och mörkt då jag kom hem 16.30-tiden. Dessutom körde jag bil, så att ta bilder då jag sitter bakom ratten kommer ju inte på fråga.

I dag var jag faktiskt inte utomhus på arbetsuppdrag heller, men lite om vad jag upplever i jobbet kan ni läsa om på min arbetsblogg.

Att tiden rusar är dock detta ett tecken på…

Tackar för de första julkorten <3
Tackar för de första julkorten ❤

Jag har fått de första julkorten! Under helgen har jag tänkt ha min egen lilla tomteverkstad och pyssla med kort.

Dagens andra bild visar vad jag haft planer på att köpa länge.

Nu ska kappan bli fin...
Nu ska kappan bli fin…

Många dagar har jag med fasa kollat min vinterkappa. Den tvättades i somras på kemtvätt eftersom materialet är sådant att jag inte kan tvätta den själv. Så i princip är den ren. Men… alla hårstrån som fastnat på den… varifrån kommer de? Om alla är mina borde jag vara en (eller heter det ett) skinhead nu…

Nå vare därmed hursomhelst – nu ska strån och ludd bort! Om jag bara klarar av att öppna den här rullen och sedan även förstår hur man ska använda den… 😀

Rörd, glad och förväntansfull

… har jag känt mig flera gånger de senaste dagarna.
Jag har fått så många fina julkort med hälsningar. En av dem innehöll en gratis livförsäkring, ett reflex med en av mina favoriter från Mumin, Lilla My!

Hon är allt fullt i bilder den härliga Lilla My. Det vill jag också vara. Vaksam, nyfiken, orädd och ibland lite fräck.
Hon är allt fullt i bilder den härliga Lilla My. Det vill jag också vara. Vaksam, nyfiken, orädd och ibland lite fräck.

Jag var nedstämd den dagen jag kom hem. Så den här lilla omtänksamma gåvan fick varma glädjetårar att rulla ner för mina kinder.
Egentligen borde jag visa alla kort jag fått, för alla bär ju på hälsningar som värmer mitt hjärta. Men jag tror ni förstår att jag gör ett plock i högen.

Från mitt fadderbarn Laura i Bolivia fick jag det här kortet.
Från mitt fadderbarn Laura i Bolivia fick jag det här kortet.

Första julpaketet.
Första julpaketet.

Och första julpaketet fick jag i dag. Jag lovar att jag öppnar det först på julaftonsmorgonen, men dikten på kortet kunde jag inte låta bli att läsa. Och då blev jag också rörd, för den inger mig så mycket hopp om vad som komma skall.
Tack till alla som skickat kort och små gåvor – ni vet vem ni är ❤
Och tack till dig Birgit, som ringde för att önska mig god jul. Vårt samtal fick en annan vändning än du kanske tänkt dig, men du sa så många kloka saker. Jag som alltid tänker att det finns en mening med det som sker, såg en mening i att du ringde precis i dag.

Och så finns det ytterligare en person som jag gärna skulle vilja skriva mer om här, men jag tror att jag väntar ett tag. Jag nöjer mig helt enkelt med att citera honom.
– Vi har ingen brådska. Vi har ju hela livet på oss.
Det tycker jag är klokt sagt. För även om allt stannar vid vänskap så har den här personen hjälpt mig en bra bit på väg framåt i livet. Och det tycker jag känns stort.

Första julkortet

En hälsning från Miami i Florida.
En hälsning från Miami i Florida.

Läste i dag en kommentar på Facebook av en bekant. Han hade sett den första jultomten i affären och blev nästan aggressiv 🙂
Tycker själv ibland också att julen kommer alldeles för tidigt. Julmusik hörs i vissa affärer redan en vecka före advent.
Men då jag fick första julkortet i dag blev jag bara glad. Ett så fint glittrande ett! Och ända från Miami i Florida i USA!
Har en vän som har ett av sina hem där, och hoppas kunna hälsa på henne någon dag ganska snart – och då menar jag inom loppet av ett år, högst två.