livet

Förändringarnas sommar

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Någon i våras bestämde jag mig. Sommaren 2016 ska bli min bästa på länge.
Den här sommaren ska jag åter blomma ut, våga vara mig själv, stå för vad jag säger och tycker.

En underbar oas från tidig vår till sen höst.
En underbar oas från tidig vår till sen höst.

Det känns skönt att kunna skriva om mina jobbuppdrag på den här bloggen igen. Det fick jag inte göra då jag hade mitt gamla journalistjobb. Då förväntades jag hålla det privata privat och jobbrelaterade blogginlägg fick gå ut endast på jobbets blogg.

På något sätt blev jag ängslig där, för att jag alltid var tvungen att väga mina ord. Vad får jag skriva här, vad får jag inte skriva. Och påhoppen från några personer som inte gillade det jag skrev bidrog också till att jag förändrades. Jag vågade inte vara så öppen, glad och personlig som jag ville vara.

Ölandstoken blommar.
Ölandstoken blommar.

Skilsmässan i maj 2014 gjorde ett bräckligt självförtroende ännu sämre. Jag blev en spillra av mitt forna jag och speciellt tuffa uppdrag på jobbet, där det gällde att ställa folk mot väggen med obekväma frågor, fick mig att må dåligt.
Någon sade då att ett jobb inte ständigt kan vara roligt.
Men jag vill påstå att det kan vara det.
För mig har det bara gällt att hitta de uppdragen.

Just nu har jag bara roliga jobb. Jag får inte lika stor lön som förr, men jag mår bra. Varje morgon känner jag livsglädje och förväntan.

I dag åker jag på en resa med många kära vänner. Snart börjar innebandysäsongen igen och med en del av supportrarna ska vi tagga upp oss inför stundande drabbningar – kanske öppna rösterna lite 🙂

 

Ett riktigt gammalt lås…

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

… får mig att tänka symboliskt. Att det är lite som en människas hjärta.
Låset måste smörjas för att den eller de som har nycklarna ska kunna komma in.

Ett lås på en dörr till en konstbod i Lovisa.
Ett lås på en dörr till en konstbod i Lovisa.

Den här sommaren har jag öppnat mig själv kring mycket.
Samtidigt som jag har varit försiktig då det gäller att låta människor komma in i mitt hjärta.

Kanske för att det finns en sårad del kvar där. Något som gick sönder sommaren 2014.

Sakta repar jag mig ändå.
Jag har kvar tron på kärleken. Tron på att det finns någon där ute som tycker om mig precis sådan som jag är.

Dejtingsidorna har jag nästan glömt bort. Jag tror att jag har gjort snabbvisiter där bara tre gånger den här sommaren 🙂

Det får bli som det blir. Snubblar jag över prinsen så gör jag det. Är det meningen att jag ska leva ensam resten av livet så gör jag det.

Eller för att citera Juha Tapio – mitt hjärta är fortfarande helt.

Eletyt päivät tuntuu, mut kipu on köykäinen kosketus vain
Terassin lyhtyä kiertävä koi
Kipua on, mut ei tuskaa, eletyn elämän kolhuja vain
Jotakin totta ja voimaakin
Sydän on ehjä kuitenkin

Ja kun sä vain istut viereen mun, siin on jotain niin oikeaa
Valoa aamun valkeaa, maata kantavaa
…..
Mä yritän olla sun arvoises kyllä
Avata sieluni solmuja vielä
Nähdä sun maailmas niinkuin se on
Kävellä kanssasi kirkasta rantaa, kuulla nuo tuulet niin kuin ne kuulet
Nähdä sun taivaasi niin kuin sen näät

Ja kun sä vain istut viereen mun, siin on jotain niin oikeaa
Valoa aamun valkeaa, maata kantavaa

Så mycket omkring mig just nu…

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

… av både jobb och känslor. Jag känner verkligen att jag lever.
Helt plötsligt i dag på eftermiddagen började jag gråta. Men inte för att jag är ledsen. Jag tror det är något slag av lättnad, en tacksamhetens gråt.

Det har hänt så mycket den här sommaren. Jag har träffat underbara människor som inverkat på mitt liv och gått ner på djupet i det på många olika sätt.

I dag sade också en bekant till mig att man ser i mitt ansikte att jag mår bra. Och vad kan vara bättre betyg än det för mig, efter sju sorger och åtta bedrövelser och allt det tunga som skilsmässan innebar.

Kubansk konst av Chicho på Almska Gården.
Kubansk konst i samband med Lovisa Fredsforum av Chicho på Almska Gården. Utställningen öppnas den 2 augusti.

Har jobbat nästan hela dagen i dag. Förmiddagen  går galant åt till att svara på mejl, boka intervjuer, skriva ut texter, bearbeta bilder, sprida dem och länkar till olika artiklar på sociala medier.

Klockan 12 gick jag på pressinfo som gällde Lovisa Fredsforum som firas 5-7 augusti. Efter det ägnade jag två timmar åt att göra layouten för ett reportage.

I morgon är jag i det stora hela ”ledig”. Vilket betyder att jag sitter hemma och skriver ut allt sådant jag inte hunnit med hittills. Bland annat har jag börjat jobba med en förenings historik.

Som sagt – jag känner att jag lever ❤

Skyltsöndag, den 31 juli 2016

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Dörren till Galleri Saltbodan i Lovisa.
Dörren till Galleri Saltbodan i Lovisa.
Söndagsskylt_GS_1
Kati Rapias utställning.

Sista dagen i juli, ny månad i morgon. Sista månaden i den bostad jag nu bor i. Jag kommer säkert att sakna mycket. Bostaden är ljus, sval även under sommaren, grannarna är trevliga, här är lugnt och tyst.
Men allt har sin tid. Ett nytt kapitel börjar i mitt liv, åter en gång. Varje dag är ett oskrivet blad i livets dagbok. Det gäller att se möjligheterna i alla möten med andra människor.

Jag har tänkt att det är helt möjligt att intresset för min blogg dalar nu då jag blivit en gladare människa. Men det gör inget. Jag kanske får nya läsare och viktigast är ändå att jag har kvar alla er som är mina riktiga vänner här. Ni som kommenterar och delar med er av er livserfarenhet, ni som stöder och uppmuntrar.

Tycker så mycket om er alla – här får ni en stor kram ❤

Ps. Skyltsöndag förvaltas av BP och i slutet av det här inlägget hos henne hittar du länkar till andra som skyltar!

Favoritartisten just nu…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… heter Juha Tapio och jag måste få tag på hans skiva. Jag vet att jag kan lyssna på honom via Youtube och Spotify, men jag tycker om gammaldags CD-skivor ändå. Köpte Daniel Sanz skiva i går också 🙂

Juha Tapio har ända sedan jag började lyssna på honom aktivt 2014 skrivit låtar som om han gjort det med just mig i åtanke. Och då man lyckas med det konststycket som artist då har man gjort något bra, tycker jag.

Den här låten råkade jag höra en tidig morgon vid bryggan i Tirmo under seglatsen. Klockan var bara lite över fem men det gick inte att sova då folk mest festade och röjde i de andra båtarna. Någonstans lyssnade någon annan på radiokanalen Suomipop och de här orden gick rakt in i mitt hjärta.
Andra av hans låtar som också talar direkt till mig är ”Sinun vuorosi loistaa” (fritt översatt Din tur att stråla) och ”Kelpaat kelle vaan” (Du duger för vem som helst).

Och när vi nu är inne på musik kan jag säga att gruppen Yö och låten ”Minne tuulet vie” (Vart vindarna bär) gav mig den slutliga styrkan att våga ta hoppet från fastanställd till egenföretagare.

Om jag dör nu …

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… ska ni veta att jag dör lycklig.

En blomma i Eijas Garden som är öppen under Lovisa Historiska Hus.
En blomma i Eijas Garden som är öppen under Lovisa Historiska Hus.

Någon gång i maj bestämde jag mig.
Den här sommaren ska bli bra.

Jag frågade mig vad jag drömmer om. Vad vill jag göra och varför? Vilka människor vill jag umgås med? Vem ger mig stöd, vem tror på mig, vem vandrar vid min sida, vem bär mig om så behövs?

Jag fattade stora beslut. Men inte utan att tvivla, vackla, känna oro och stappla. Så kommer jag att göra även i framtiden.
Men varken oro eller tvivel ska någonsin få mig att ge upp mina värderingar eller att släppa mina drömmar.

Jag hoppas att många av er som läser det här ska förstå att ni har varit och är viktiga delar av mitt liv. En del av er har hört mig uttala de här orden högt.
Om jag dör nu så dör jag lycklig.

En skilsmässa behöver inte vara slutet på ett liv.
Den kan vara början på något nytt och underbart.
En del dörrar stängdes bakom mig, men nya öppnades framför mig.

Nu egenföretagare på heltid

~ Carita Liljendahl ~ 36 kommentarer
Konstverket flyttade hem till mig i dag.
Konstverket flyttade hem till mig i dag.

Det känns ju alltid lite mer definitivt, det där så kallade avslutet, då man städar kring sin gamla arbetsplats och lämnar en nyckel tillbaka. I dag gällde det mitt arbetsbord i Lovisa.

Jag plockade ihop mina få privata ägodelar därifrån. Bland annat ett konstverk som jag hade köpt på en utställning på Almska gården.

Tjugosju år gav jag åt lokaltidningen Östra Nyland. Ett och ett halvt åt regiontidningen Östnyland. Nästan trettio år av mitt liv 🙂

Men nu blåser nya vindar. Från och med i dag är jag officiellt egenföretagare på heltid.

Som ni vet ska jag snart också flytta till en LITE mindre lägenhet. Även om det sker först i mitten eller mot slutet av augusti är jag redan i full fart med att fundera hur bostaden ska forma sig på den nya adressen. Alla saker ska hitta nya platser. Men jag känner tillit. Det blir bra. Bostaden är rymlig och ljus och har trägolv såsom jag haft här i trean.

Jag har en vecka späckad av aktiviteter framför mig. Både med tanke på fritid och jobb. Just nu känns det gott att leva.
Det är ändå nuet som gäller. Det som hände i går är ett minne blott, om morgondagen vet jag ingenting.

En tredje nyhet

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Finns att göra en massa inomhus en regnig dag som denna. Bara +15 grader, synd för arrangörerna av Small Ships Race i Lovisa. Men båtentusiaster och tävlingsseglare brukar inte låta sig skrämmas. Hoppas vädret är bättre i morgon, det skulle alla vara värda.

För min del blir det fler blommor som symbolbilder för allt som händer och växer i mitt liv.

Tror det här är lavendel. Tycker blomman till höger ser ut som en påskhare :-D
Tror det här är lavendel. Tycker blomman till höger ser ut som en påskhare 😀

I dag har jag ringt skattekontoret för att få nytt skattekort och journalistförbundet för att få all info jag behöver som frilansjournalist. Jag har träffat min fantastiske hyresvärd som hjälpt mig massor de två senaste åren – för nu är det snart dags att flytta igen!
Inte för att jag inte skulle trivas… nej, det här är en av de absolut bästa bostäder jag haft. Men jag måste få ner utgifterna och flytta till en mindre lägenhet. Bilder från den får ni se mot slutet av augusti då flytten blir aktuell. Så det var liksom den tredje nyheten den här veckan 🙂

Jag har via mejl sagt adjö till alla mina kolleger på KSF Media, i morgon är officiellt min sista arbetsdag där. Under helgen ska jag tömma arbetsplatsen i Lovisa på mina privata ägodelar.

Så otroligt mycket har hänt i mitt liv sedan maj 2014 då skilsmässan blev ett faktum. Det ena har gett det andra, också omställningarna från lokaltidning till regiontidning betydde att jag började fundera om jag skulle våga hoppa ut i tomma intet och satsa på mitt företag.

Nu är det gjort. Och jag kan bara be om att livet ska bära mig ❤

Händer mycket nu

~ Carita Liljendahl ~ 35 kommentarer
Veckotidningar ger avkoppling och inspiration.
Veckotidningar ger avkoppling och inspiration.

I morgon tror jag att jag kan ta de första stegen i det liv där jag allt mer vågar vara mig själv. Där jag inte behöver känna oro kring vad jag kan skriva på min privata blogg.

I morgon kan jag berätta om ett av mina nya jobb och med tiden avslöjar jag mer om allt som är på gång.

Som sagt, det är det jag vill – vara öppen. Fastän jag får en del kommentarer om att jag kanske borde hålla inne med vissa saker… för att slippa att en del som läser bloggen retar upp sig.

Men gör jag så, då är jag ju inte sann – varken mot mig själv eller mot dem som följer min blogg.
Det här betyder ändå inte att jag viker ut mig totalt. Det finns massor av saker jag INTE berättar här. Om jag sitter en natt och dricker vin med en trevlig man i en spännande miljö – tro inte att jag skriver det här. I alla fall inte vem han är och var han bor – om han inte själv tycker det är ok att blottas 🙂
Jag skulle inte heller komma på tanken att på bloggen avslöja vem som säger sura saker om mig.

Nej, den här bloggen ska utgöra ett mix av min vardag. Den ska handla både om det som roar och om det som bekymrar mig.
Den ska handla om livet – och det är minsann inte alltid vare sig glättigt eller tillrättalagt, photoshoppat eller som klippt ur en livsstilstidning.

Rosor och trädgårdar i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Helgen är späckad med program och mycket har rosor som tema.
Helgen är späckad med program och mycket har rosor som tema.

Det händer en hel massa i vår lilla stad den här helgen.
Hela programmet för Rosor och trädgårdar hittas HÄR.

Jag ska bland annat kolla rosenbröllopparets bröllopsvals på Skeppsbron och en del utställningar. Trädgårdarna tänkte jag besöka i morgon.

Solen skiner, jag älskar mitt liv!