Promenader i naturen gör susen. Man får perspektiv på saker och ting. Nu har det varit fint väder de två senaste söndagarna då jag gått en fotograferingsrunda. Men jag lovar, jag ska promenera och fotografera i regn och rusk, slask och snö också!
Jag tror jag har visat bild på det här huset en gång tidigare här i bloggen. Men jag tar den ändå i repris.
Eftersom jag förra helgen visade bilder från gamla fina hus, som var renoverade eller under renovering, visar jag nu ett där det tyvärr inte hänt något på länge.
Visst är det ett möjligheternas hus? Hallå, Ernst Kirchsteiger! Jag vet att du läser min blogg så var snäll och kom till Lovisa nästa gång du vill förvandla ett ruckel till ett palats.
Men visst är det fint, en sensommarkväll i Lovisa. Starten har nyss gått i en seglingstävling. Det är nästan vindstilla. Jag knäpper två bilder, med mobiltelefonen. En av dem är jag nöjd med och då kan jag gå tillbaka till glaset med det mousserade vinet 🙂
När jag läser andra bloggar fascineras jag mest av vardagliga bilder. Sådana som knäppts rakt av. Bilder som beskriver något bloggaren fått syn på . Ett djur, en vacker vy i naturen, färger, speglingar, något lustigt eller olustigt, något överraskande, något viktigt eller något trivialt.
Bilder från vardagen helt enkelt.
Nu blev det lite inredningsstuk över den här bloggen i alla fall… jag som i går mopsade upp mig och sa att jag är minsann en amatör som skriver om allt mellan himmel och jord och inte bara om inredning…
Men måste bara säga att septembernumret av den finska månadstidningen Unelmien Talo & Koti skriver om ett av de hus som var öppet på Lovisa Historiska Hus. Nordmans Villa Helmi, även kallat Schildts hus för att författaren Runar Schildts mormors torp en gång funnits på samma plats.
Gillar tidningen för att den kommer ut bara en gång i månaden. Den är inte heller överdrivet tjock. Man orkar och vill läsa ALLT.
Och så tar vi som avslutning ett par ord på finska.
Tidning = LEHTI.
Men löv och buskars blad är också LEHTI.
Vänder man ett BLAD i en bok är det samma som att vända en sida = SIVU.
Så här i efterdyningarna av Lovisa Historiska Hus måste jag visa sötsaken jag fick i går. Det var Lovisas namnsdag 25 augusti och utanför stadens tält på Saltbodtorg delade anställda ut de här sötsakerna.
När jag cyklade här förbi i dag påmindes jag åter en gång om att min hemstad är fantastiskt fin. Jag älskar den, också på vintern då den ligger nästan öde.
Men det kanske blir så då man blir äldre. Man vet var rötterna finns. Som ung vill man bara bort, det ska vara fart och fläkt och nya intryck. Man förlöjligar småstaden, kallar den byhåla. Men sällan är väl något bättre där borta – borta kan vara bra, men hemma är bäst. Och byhåla kan man säga med kärlek i rösten också 🙂
Hela bilagan med information om LHH kan du läsa HÄR. Det mesta är på finska, men samlad information finns också på svenska.
Man kan inte annat än lyfta på hatten åt alla frivilliga krafter som förverkligar det här projektet. Några få av dem som drar det tyngsta lasset får lite betalt, men det mesta sker mer eller mindre med talkokrafter.
För att inte tala om alla husägare. Som öppnar dörrarna till sina privata hem och låter tusentals människor klampa in och ut där, ställa frågor om renovering och titta sig omkring.
Mera info om dagarna hittar du också HÄR.
Evenemanget beskrivs nuförtiden ofta även som ”Finlands största loppmarknad”. Här finns massor av sådana, både stora och små.
Evenemanget brukar locka runt 15 000 besökare. Lovisa stad har ungefär lika många invånare, men i absoluta centrum bor inte ens hälften av dem. Så ni kan förstå att det kommer att VIMLA av människor här under helgen 🙂
Dessutom arrangeras här utställningar, konserter under Sibeliusdagarna, samlarmässa, marknader (bland annat med lokalt producerat), osv. osv.
Och jag har för avsikt att visa bilder från evenemanget här på min blogg både lördag och söndag.
Så ni får gärna dela det här inlägget eller sprida min bloggadress åt folk som vill se bilder från evenemanget.
Tillverkad av Maya´s Happy Handicrafts. Kan köpas i gamla apoteksbyggnaden, Alexandersgatan 6, Lovisa.
Tusen tack, tuhannet kiitokset Maija! Det kan ju bara bli en finfin resa med en så här vacker väska!
I går kom J.L. Runeberg, som du kan läsa mer om här, till Lovisa. Tre turer återstår i sommar på rutten Helsingfors-Lovisa-Helsingfors. Den här sommaren hinner jag tyvärr inte göra en tur själv, men jag gjorde en somrarna 2011 och 2012.
På kvällen firade vi Bennys och min 15-års bröllopsdag (som var den fjärde juli) med svärmor, svärfar och Bennys faster. Samtidigt skålade vi för Bennys födelsedag.
Svärfar och maken min åt stekt gös med nypotatis, tyvärr tog jag ingen bild på deras rätter 😦
Stället vi åt på heter Saltbodan och deras hemsida finns här. Tycker att det har funnits en sida på svenska, och en med bilder från matsalen som renoverades i fjol, men hittade inte sidan.
Filmen ”Onneli ja Anneli” spelas in i Lovisa den här sommaren. I dag var det dags för några scener från badstranden. Parkeringsplatsen och vägen stängdes av och kiosken kunde öppna normalt med all rekvisita först kring klockan tolv.
Det är roligt att staden får publicitet via filmen som går ut på bio nästa år. Då en film produceras behövs massor av anställda. Skådespelarna utgör bara en bråkdel av teamet. Så det var tjockt med bilar och folk medan inspelningen av något avsnitt, som säkert inte blev särskilt långt, spelades in.
