Lovisa

En hoppbacke som smalt bort? Del 64

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Det här passar ju bra under kategorin Hur galet som helst, där jag inte har varit aktiv på ett tag.

Jag skulle ta ett foto av rådhuset till Nya Östis i dag. Sagt och gjort, jag knallade dit och valde en av de små stigarna som finns i parken intill Alexandersgatan, bakom rådhuset.

Döm om min förvåning när jag hittade en snöhög i en korsning mellan stigarna.

Ett sorgligt minne av en hoppbacke?

Har man här, utan att lokaltidningarna känt till det, försökt bygga en hoppbacke? Eller en ramp för snowboardsåkare?
Kanske inte den bästa platsen i så fall, mitt i en korsning! Men centralt är ju läget minsann, intill torget.

Hantverksbutiker i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Nu har vi flera Hulda Huoleton-butiker i Lovisa. En i Almska Gården, som jag visade bild från redan för någon vecka sedan. En annan finns nu på Alexandersgatan mitt i stan och en tredje i bruksmiljön i Strömfors.

Det här är bra tycker jag, i dessa tider då vi ska undvika trängsel. Affärerna och bodarna är små, och det finns massor av hantverk till salu. På det här sättet kommer de alla mer till sin rätt.

Alexandersgatans affär är en så kallad pop up-butik som bara har öppet fram till jul.

Bästa skagenröran på länge!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Bistro & Butik Kronan är ett ganska nytt lunch- och matställe i Lovisa. Öppettiderna är generösa, alla dagar från 9 eller 10 på morgonen, till 18 eller 23 på kvällen.

Då jag fick det tråkiga beskedet om en vän som gått bort, tänkte jag att livet är kort, dess tråd är skör. Varför ska det vara så svårt att komma ihåg det?

Jag lever mycket för mitt jobb. Jobbet har nästan alltid varit en livsstil för mig. Men då jag ibland jobbar så pass mycket att jag inte ger mig tid att ha en ordentlig lunchpaus, att komma bort från datorn en timme per dag… då känns det som att det gått lite för långt.

Idag unnade jag mig en längre lunch med en väninna. Och blev serverad den godaste Toast Skagen jag ätit på länge. Jag blev på riktigt helt tårögd då jag tackade den vänliga personalen. Vilka smaker där kom fram! Ett så härligt frasigt bröd!

Avskalat och enkelt.

Det är bra att det finns många olika lunchställen och kafeterior i Lovisa. De går alla i lite olika stilar, så då finns det något för var och en och även för vart och ett tillfälle i vardagen eller då det är fest.

Min vackra hemstad

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Jag är en så kallad HSP-person. High Sensitive Person.
Jag har lätt för att läsa av känslor. Outtalade stämningar som bara svävar i luften på något sätt. Sådant som många andra människor inte registrerar alls.

Därför blir jag ofta ledsen då personer är negativa och ger det som jag kallar ”onödig negativ respons”. Jag vill så gärna alltid se det positiva. Det hjälper MIG framåt i livet.

Samtidigt försöker jag förstå att alla har olika behov. Somliga måste bara få skaka av sig det negativa, oavsett vem detta negativa landar på. Sedan kan de gå vidare, och säga att deras rätt till negativa känslor och att uttala dem var minst lika berättigade som mina känslor att vilja slippa höra gnället 😀

Dream Flower och bostadsförmedlingen Hemma.

Så här fin är en del av Alexandersgatan i Lovisa. Endast ett stenkast från mitt hem.

Lovisabilder och en fin kakelugn

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer
Nyrenoverade Drottninggatan ska förstås få planteringar till sommaren.

Tog en promenad i går kväll, bland annat för att kolla hur det ser ut hos väninnan Pia. Hon har flyttat bort från Valkom som ligger drygt fem kilometer från Lovisa centrum. Där bodde hon i en helt fin tvårummare, men huset saknade hiss och att bo på tredje våningen med två små hundar som börjar bli gamla är inte praktiskt.

Nu hyr hon en bostad i centrala Lovisa, i ett gammalt trähus med många grönområden och havet alldeles i närheten.

Där finns också en härlig gammal plåtugn, jag tror att de på finska kallas pönttöuuni. Webbsajten jag länkar till visar hur olika ugnar kan se ut. Vi kallar dem kakelugn, men den här är ju inte gjord av kakel. De sprider i alla fall en mysig värme. Och det är onödigt dyrt att värma upp gamla hus med elektricitet.

På hemvägen sneddade jag över torget och tog den här bilden av stadens julgran 😀

Bekymmerslösa Hulda

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Hulda Huoleton blir översatt till svenska Bekymmerslösa Hulda 😀
Det är namnet på en hantverksbutik som funnits på flera olika platser i Lovisa. Nu finns den i Almska Gården.

Jag tror att platsen är bra eftersom människor kommer till huset bland annat för att se på konstutställningar. Då kan man passa på att titta in i rummet där hantverkarna säljer sina produkter.

Sedan då covid-19 är förbi eller då restriktionerna släpper brukar det arrangeras även andra evenemang i Almska Gården, och konserter.

Här finns många fina saker, både praktiska prylar och dekorationer.

Jag köpte inget här just i dag, men det är inte uteslutet att jag går dit på nytt.
Det jag köpte i dag var ett gåvokort från en inredningsaffär som en vän ska få, och ett megastort blockljus till mig själv. Från bokhandeln köpte jag en bordskalender för 2021. I den skriver jag upp allt viktigt som jag behöver komma ihåg.

Hello Winterland och fina Lappträskvägen

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

I morse när jag vaknade var marken vit. Det var inga mängder som hade kommit, men bra mycket ljusare blev det och under dagen hade vi mellan en och tre minusgrader.

Här står jag ofta och väntar då någon ska hämta mig med bil. Tomten mellan två av våra grannhus på andra sidan gatan är tom.
Lätt insnöade bilar.

Sedan bar det av längs Lappträskvägen mot Skinnarby där jag brukar vara på massage varannan vecka.

Vackert med solen på tallarnas stammar. Det är inte jag som kör samtidigt som jag fotograferar 😀
Sagolikt vackert med sol och lite snö. Här vid korsningen mot Påvalsby.

Även om avverkningar gjorts här för ett tag sedan är det otroligt vackert med puderlätt snö, gnistrande vit i solen. Hur vackert det är syns inte på bilden som är tagen nästan motsols.

Lång arbetsdag, alla behöver stötta alla

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Under en kort paus i jobbet fick jag skjuts till en av de lokala supermarketarna för att fylla på förrådet av mat och annat nödvändigt.

I dag var det slutspurt med en 44 sidor tjock tidning som är ett så kallat storspridningsnummer. Det går ut till även sådana hushåll som inte prenumererar på tidningen. En sådan här drive gör många tidningshus en gång i månaden. Nya Östis har kapacitet att göra det ungefär två gånger per år.

Det kräver stora insatser av många personer, allt från planering av artiklar till förverkligande av dem – att man skriver och fotograferar. Sedan ska texterna läsas och stiliseras, och efter det placeras ut på sidorna av layoutaren och färdiga sidor ska korrekturläsas. Utöver detta är annonsförsäljningen och den grafiska framställningen av dem viktig. Och detta är bara en del av en stor helhet som då det gäller produktion av en tidning.

I dag blir arbetsdagen ungefär tio, elva timmar lång då jag ännu ska följa kvällens fullmäktigemöte på distans. Lyckligtvis är det så här fullspäckade och krävande dagar bara en gång per månad.

I serien aldrig-fotat-förr-och-jag-hinner-inte-fotografera-annat-då-jag-bara-jobbar… Här kan man tanka bilen vid S-Market.

 

Syrestuds på Skeppsbron

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

I dag kunde jag ta ett litet syrestuds vid havet 🙂 Jag har själv översatt ordet från finskans happihyppely, det vill säga då man är ute en kort stund för att insupa frisk luft 🙂

En del båtar ligger kvar vid bryggorna fortfarande, fastän de inte syns på min bild. Vi har haft några få nätter med minusgrader, men det behövs ju ihållande kallt väder för att isen ska lägga sig. I dag hade vi +7 grader då det var som varmast.

En båt modell nyare till vänster och sedan paketjakten Österstjernan, som faktiskt nu ligger i ett paket inför vinterns servicearbeten.

Och så fick jag syn på den här livbojen 🙂