Ljung hör hösten till

Ska snart städa lite på balkongen, jag hoppas jag har tid och ork för det på söndag. I dag kom nämligen den stora tröttheten över mig. Inte konstigt alls då jag jobbat nästan två veckor i ett sträck, utan någon längre ledighet.

Luktärterna har snart gjort sitt så de åker ut. Men pelargonerna är ännu otroligt fina och en gräsväxt likaså. Eken Lukas blad börjar gulna, men det är ju naturligt till hösten så han får stå kvar och så ser vi om han återhämtar sig på våren ❤

Ljung hör hösten till, så igår köpte jag den växt som syns på bilden.

Snart väntar nittio minuters massage. Behöver den och även annars massören Bettans omsorg.

Jag gillar kontraster

Mörka moln har hopat sig vid horisonten åt olika håll flera gånger i dag. Jag tycker om kontrasten som solen skapar. Då solen väl gått bakom moln själv ser det inte lika dramatiskt ut. Nu har jag solen mot väst, bakom min rygg. Mot öst ser det hotfullt ut.

Något regn har ändå inte kommit. Hörde på nyheterna i går att Sverige skulle drabbas av oväder.

Fick undan en del tidningsjobb på förmiddagen. Samma dag som Nya Östis kommer ut börjar jobbet med följande veckas tidning. Sedan hade jag min varannan-vecka-massagedag och ikväll ska jag ännu ge ut lite texter, planera de två kommande tidningarna och även ett nästan dagslångt möte som vi har i morgon.

Min massör är en underbar kvinna och en ”gammal” vän från skoltiden. Hon lär mig knep och ger mig verktyg för att hantera olika situationer i vardagen och i livet överlag.

Jag vill bli mera öppen, skaka av mig det pansar jag av någon anledning bär på. Ett skyddspansar som mycket väl kan finnas kvar även från tidigare liv, om man såsom jag väljer att tro på att vi haft sådana.

Olika motgångar i livet, till exempel då jag blivit övergiven – och då handlar det inte bara om före detta förhållanden – har också bidragit till att jag skapat detta pansar, så att jag inte ska kunna såras och skadas hur lätt och hur ofta som helst.

Nu återstår det att se om verktygen jag fick leder till något intressant 🥰

Satsa på mig själv dag

Azalea.

Eftersom pusslet blev klart för en tid sedan har jag börjat använda mitt stora bord som arbetsbord nummer två. Jag behöver variation och har två olika stolar som jag använder. Här läser jag mest dagens tidningar för att det finns gott om utrymme för dem. Via bärbara datorn går det lätt att hålla ett öga på mejl och annat som händer.

Har satsat på mig själv i dag. Lugnare arbetstempo, en azalea till arbetsbordet (lär även kallas ”suputen” för att den vill ha mycket att dricka) och massage som jag unnar mig varannan vecka.

Massage hos bästa Bettan.

Från massagen går jag ofta via bokhandeln. Vi har välförsedd och trevlig sådan i Lovisa. Där köpte jag Inge Löök-kort, en ny dagbok och klistermärken (surprise, surprise) 😀

Att lita på att allt ordnar sig

I morse hade jag kontakt med övre våningen… alltså inte med personerna som bor ovanför mig, utan med en högre makt, med det jag även kallar Universum eller med Gubben Gud. För det är så jag kallar den högre makten, jag kallar den inte Hen, ej eller Gumman Gud.
Tacksam om jag inte behöver argumentera mer kring det 😀

Jag var på massage, går varannan vecka. Älskar de latinska namnen på musklerna och allt annat som berörs. Är också på samma våglängd med företagaren som ger massagen, en ”gammal” skolkompis till mig.

Vi pratar ofta om det där med att man ska lita på att saker och ting ordnar sig.

Innan jag gick till henne fick jag nämligen en beställning på ett översättningsjobb, och på väg hem från stan fick jag ett jobb till.

Det är ju inte så att Nya Östis betalar uselt, inte alls. Jag får honorar därifrån, men som egenföretagare med en massa utgifter och som singel där jag inte kan dela utgifterna, behöver jag varje månad en viss summa för att få alla fakturor betalda. Och nu känner jag att allt åter ordnat sig för ett par månader framöver – tack GG och Universum ❤

Arkivet – den 19 februari 2013

Den här bilden är drygt tre år gammal.
Samma dag hade jag gått på klangmassage och av en slump blev det tal om mitt jobb. Hon som masserade mig sa att vi hade haft en bild i vår tidning där man tydligt såg små änglar som fanns i rummet.
Jag antar att han som hade tagit bilden skulle ha sagt att det bara hade varit smuts på linsen. Men jag väljer att tro på änglar, på det regn av stjärnor hon som masserade mig kände, på godhet, kreativitet och värme.

Samma dag tog jag den här bilden. Och jag tycker att jag ser minst en av de änglar som kvinnan sa att hon upplevt att finns vid min sida.

Ser också du ängeln?
Ser också du ängeln?