Viruskriget har börjat

Hoppas må bättre efter att ha inmundigat det här i sex dagar.
Hoppas må bättre efter att ha inmundigat det här i sex dagar.

Drabbas man av mycoplasma (finns olika former av den) hjälper det inte att stävja den med lite honung i varmt vatten. Receptfria hostmediciner hjälper inte heller alltid.

Så jag ordinerades antibiotikakur och en stark hostmedicin. Läkaren var trevlig, rentav rolig och underhållande.Han kanske var psykolog också för då han kollade mina data på skärmen hummade han ”jahaa, här sitter en vacker 54-åring”.
Vacker var ju det sista jag kände mig just då utan makeup efter tre sömnlösa nätter 😀

Jag hade toppenvärden, vilket var både överraskande och kul. Jag menar, jag hade verkligen inte känt mig som en toppidrottare de senaste dygnen.

Endast en liten förhöjning på värdet av de vita blodkropparna visade att något inte står rätt till. Hemoglobinet var 138, syreupptagningsförmågan och sänkan perfekt.

Så det var med tämligen lätta steg jag promenerade till apoteket.
Plånboken blev också lättare, 150 euro kostade läkarbesöket, laboratorieproven och medicinerna. Som företagare tycker jag ändå att min hälsa är värd ett privat läkarbesök. Jag vill ha uttömmande information och helst inga gissningar eller en uppmaning om att gå hem, dricka varmt och äta värkmediciner.

Nu ser jag fram emot några lugna dagar med distansjobb vid datorn, en bra bok och mycket vila kombinerat med några piller och lite hostmedicin. Senast på lördag hoppas jag vara tillbaka på banan igen.

Krig pågår

En hel arsenal av kemiska vapen.
En hel arsenal av kemiska vapen.

På olika håll i världen pågår tyvärr olika krig. Så jag vet inte hur mycket man ska skämta om krigföring med kemiska vapen. Men för att orka med eländet (mycoplasman) måste jag få ta det med en gnutta humor.

Snart tvingas slemmet sluta gunga i mina lungor.
Snart tvingas slemmet sluta gunga i mina lungor.

Orsaken till att ni inte hört från mig på ett tag är att hostan inte gav med sig. Jag blev orolig, tänkte att det kan slå över till lunginflammation. Så illa hade det inte hunnit gå, men utan mediciner vete katten var jag hade landat.

Inspirerad av en reklam jag såg på tv i apoteket ritade jag den här teckningen. I reklamen fick man se in i en hostande kvinnos lungor. Där gungade gröna slemklumpar fram och tillbaka. De skrattade elakt och hade roligt. Men sedan fick kvinnan mediciner och då var det slut på det roliga för basiluskerna.
Det är en sådan krigföring som pågår inne i mig just nu.

Jag ska vinna matchen!

Förkylningen brukar komma som ett brev på posten i november. I fredags var det åter dags. På söndag steg kroppstemperaturen och på måndag eftermiddag satt jag hos farbror doktorn.

Blodprovet visade på infektion i kroppen, lungorna gav ifrån sig rossel.

Det blev tre dagars stark antibiotikakur med biverkningar som smärtor i magen, sedan diarré, yrsel, allmän konstig känsla i hela kroppen m.m.
Det hade nog varit lättare att lista vilka biverkningar man INTE får.

Men jag tänkte försöka ta mig genom det är med humor.
Leker att en innebandymatch pågår inne i min kropp. Första perioden spelades i går. Lovisa Tor brukar inte alltid vara så bra då. I andra perioden börjar vi kämpa mer, vi kan nå oavgjort i dag. I morgon går tredje perioden och den SKA vi vinna stort!

Funderade också på om jag skulle be maken hänga en lapp i ändan av min säng. Ni vet sådan där som finns på en del sjukhussängar. Där skulle noteras allt vad patienten äter, vilka mediciner hon tar, kurvor som visar vilket humör hon varit på osv.

Vila, vila, vila.
Får man inte ha nåt roligt alls då man är sjuk?
Jag kände mig som lillasyster Elisabeth i Madicken i går. Minns ni då Madicken försökte flyga och hoppade med paraplyet från ett tak? När hon låg i sängen och vilade fick hon paket och post.
– Jag vill också ha hjärnskakning, sa Elisabeth då.