pepparkakor

Liten tjuvstart…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… på julfirandet får man självklart göra.
Dock skulle jag inte få visa en bild på pepparkakorna, om jag inte berättade hur de kommit till 😀
I avsaknad av kavel, eller troligen finns en sådan men den hittades inte på direkten, användes en icke öppnad och väl avtorkad Long drink-burk. Detta är dock inte reklam sponsrad av Hartwall.
Då pepparkaksformarna inte heller hittades på momangen agerade väninnan enligt devisen ”man tager vad man närmast haver”. Med hjälp av ett snapsglas formades runda kakor, lagom små.

Jag behöver säkert inte säga att pepparkakorna var hur goda som helst. Det är lite som med oss människor – vi stöps i olika formar, en del av oss blir kantstötta, lite brända – en del är stora, andra är små, men vi är bra ändå 🙂

Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.
Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.
m_pepparkakor
Fin form och goda!
Tack för julgåvan också! Korken till den öppnas inte före jul :-D
Tack för julgåvan och en värdefull vänskap

Glad självständighetsdag!

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer
Mumsfilibabba!
Mumsfilibabba!

Det ringde på min dörr. Vilket hör till ovanligheterna. För om jag väntar en gäst har jag låtit honom eller henne komma in i trapphuset genom att svara på en summer från bottenvåningen. Och då jag vet att någon är på väg upp öppnar jag dörren innan personen hunnit ringa på.

Vi har också haft lappar vid ingången där disponenten skrivit att vi inte får låta okända komma in i trapphuset. Olika försäljare har börjat röra sig i trakterna och många tycker det känns otryggt.

Så jag var lite skeptisk men öppnade dörren ändå. Och hur glad kan man bli för ett överraskningsbesök? Där stod min härliga granne och hennes barnbarnsbarn med pepparkakor de nyss bakat. Och de hade tänkt på MIG, på denna självständighetsdag.

Jag blev väldigt rörd och glad.
Och åt upp pepparkakorna genast 🙂

Här snålade man inte…

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

… med grädden! Träffade en barndomsvän på Café Vaherkylä. Hon åt körsbärstårta med cappuccino och jag kladdkaka med svart kaffe. Bägge fick vi rejäla klickar med grädde!

Hallå! Vart tog kladdkakan vägen? :-D
Hallå! Vart tog kladdkakan vägen? 😀

Av min kära vän fick jag som påskpresent ett paket pepparkakor, som mig veterligen endast kan köpas i Åbo, eller i västra Finland – men inte i Lovisa.

Tanniset - spröda, jättegoda pepparkakor.
Tanniset – spröda, jättegoda pepparkakor.

I kväll ska jag träffa en annan väninna och hennes man. Vet inte vad jag blir bjuden på annat än fårstek och snaps 🙂 Beundrar människor som kan och orkar tillreda allt möjligt gott. Å andra sidan är jag inte den mest tacksamma gästen för jag är rätt kräsen… ska helst vara supersmå gourmetportioner för mig 🙂 Men jag brukar säga att jag tar seden dit jag kommer, jag kräver inte specialmottagande.

Jag som inte hade planerat så mycket speciellt för min långa semester har haft full fräs i snart tre dagar. Tur att jag är ledig ännu veckan efter påsk, den kanske behövs för att jag ska kunna ta igen mig.
I morse fick jag sms och ett par intressanta bilder av M. Vem vet om jag förirrar mig till Helsingfors nästa vecka 🙂

Utfärd till Ingvars lilla koja

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Hit styrdes kosan i dag.
Hit styrdes kosan i dag.

En gång på våren och en gång på hösten åker vi hit. Till Ingvars lilla koja i Vanda, eller kanske man borde tala om imperium.

Vanligtvis har vi då en del saker uppskrivna på en lista. Nu behövde vi två lampor, en lite större som kan stå på golvet och en läslampa åt mig. På listan fanns också köksmatta, duschdraperi och ljung till två gravar.

Vi handlar väldigt mycket i vår lilla hemstad, men vi har inte någon möbelaffär här. Därför känns det inte som att vi sviker de lokala köpmännen så värst mycket om vi gör en utfärd till Vanda två gånger per år.

Alla som besökt Ikea vet ju dock att vissa andra små saker har en tendens att slinka ner i köpvagnen. Några grönväxter, borstar för toalettstolen, en ny matta till toan, pepparkakor, krukor, en sovdyna och servetter. Till jobbet köpte jag ett diskställ och en besticklåda. Och så åt vi förstås varmkorv med bröd.

Det enda vi inte fick med oss hem var ljung, men det köper vi i den lokala blomsterhandeln i stället.

Fick en kram av tomten!

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

GoGubbe.

Fördelen med mitt jobb är att man kommer in bakom kulisserna. I dag hade vi luciakröning i stan och jag passade på att kasta mig över tomten och ge honom en varm kram. Han sprattlade inte värst mycket emot kan jag säga.

Han frågade hur det står till med mig och jag sa att jag har ätit så många pepparkakor att jag blivit menlös, för de blir jag  minsann om jag blir ännu snällare än vad jag annars är.

Tomten hade en massa nissar med sig. Jag frågade om dom alla är hans barn.

– Jodå, skrockade han, från olika färder jag gjort.

Men tomten är ju också väldigt gammal, så han har hunnit hålla på. Tänk att han orkar!

Tiden rusar

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Traditionellt.

Några kvällar har jag suttit i pysselverkstaden. Där har jag ritat, klippt och klistrat. Av någon anledning var det lite svårt att komma i gång i år. Men så ritade jag några traditionella kort (bilden), och efter det kom idéerna. En del handlade om pepparkakor, av vilka en del var arga för att det uppstått strul kring deras existens.

Ja, nu är det bara tolv nätter kvar till julafton. Tiden rusar, speciellt då man är på jobb. I kväll ska jag på stadsfullmäktiges möte, i morgon kväll ska jag bevaka luciakröningen med ljusfest i kyrkan.

På lördag åker Torsupportrarna på innebandymatch till Uleåborg. Det ni – tjugo timmar i buss och drygt två timmar på match. Jag förstår att någon kan tycka vi är galna. Men i går hörde jag om fågelentusiaster som suttit tio timmar stilla i en bil för att få syn på en sällsynt uggla. Tio minuter efter att de gett upp och stuckit iväg uppenbarade sig ugglan, vilket andra fågelskådare kunde påpeka.

Så det finns entusiaster av olika slag 🙂

Pepparkakor – så det så!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Hoppas ingen kommer och förbjuder de här godsakerna...
Hoppas ingen kommer och förbjuder de här godsakerna…

Så glad man blir av att se de här pepparkakorna! Jag köpte dem av Lovisanejdens högstadiums klass 7d på Skeppsbromarknaden i lördags. Korgen har Sirpa Flinck virkat, den köpte jag på marknaden i Forum. Den innehöll då godis som vi kallar negerbollar, men dem har vi ätit upp.

Alltså det här med pepparkakor och negrer och hela faderullan. Har det inte gått lite för långt? Eller vad säger ni om den här artikeln?

Så som Mio säger kanske vi snart inte får ha bruna kläder heller. Om vi inte får säga neger, inte klä ut oss till pepparkakor, inte ens äta pepparkakor… betyder inte det då att vi inte godkänner personer med brun hy? Att vi inte vill se dem i vår närhet…?
Vart är världen på väg?

Nu tänker jag snabbt äta upp mina BRUNA pepparkakor innan någon kommer och fängslar mig.

Hjärtan på hög

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

Här siir ni tå mina piparkekur.
Någon glasyr blev det inte eftersom tuben vi trodde att vi hade köpt i fjol visade sig vara sex år gammal… det kom inget ur den ens. Och även om det hade kommit nåt skulle jag inte ha velat fördärva mina bakverk med medlet.
– Om det inte kommer ut nåt från tuben ska man mjuka upp den under varmt rinnande vatten, sa maken.
Jag tror jag väntar med garneringen till en annan dag.

Så här ser en äkta jullimpa ut

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

I dag går jag omkring i nattsärken hela dagen. Sov till 10.30 och när jag hade ätit frukost och läst Hufvudstadsbladet var klockan över 12.
Till frukost åt jag ett par skivor äkta jullimpa, hembakad av Gun-Britt. Tack till henne och maken Sune som levererade limpan till maken min, som tack för ett foto han levererat dem. Det var nog en fin gest av Gun-Britt och Sune, och dessutom smakade det förträffligt!
Nu masar jag mig snart till pysselverkstaden och senare i kväll ska jag baka pepparkakor – Sköna Söndag!