Lite annorlunda vinkel på bilden den här gången. Pusslet blev klart igår kväll 🙂 Lyssnade hela kvällen på James Bond-programmet, hade inte ens tv:n på med hockeymatchen Finland-Slovakien. Men hade förstås koll på att Finland vann. Ibland måste man göra olika val i livet, och jag har ett jobb som splittrar mig mycket. Därför väljer jag numera ibland att stänga av telefonerna, inte ens se på tv. Jag pusslar eller lyssnar på radio och musik.
Så fort jag hittar länken till programmet kan jag lägga ut den här på bloggen. Programmet var 3,5 timme långt (avbröts av korta nyhetsinslag), och jag var med först på slutet då Daniel Craig kom med i bilden.
De här skojiga, och av många i grannskapet uppskattade snögubbarna, har min vän Pia byggt på sin veranda. I måndags tog jag den här bilden då vi firade självständighetsdag.
Det har blivit varmare nu och tycks vara bara -8 grader. Hurraaaa!
I går kväll hade jag en lugn pusselafton och lite tv sådär på sidan om. Den här dagen ska jag ägna åt mig själv och bland annat besöka öppna julhem och en julmarknad med min syster. Just nu lyssnar jag på lugn julmusik som ger fin stämning.
Jag har haft min lilla meditativa stund också. Min massör har gett mig olika tips om hur jag kan få en stark aura och leva i nuet.
Det här pusslet tycks jag bygga från kanterna inåt! Olika blir det alla gånger, det vill säga vilka områden jag får klara. Men sorteringen sker alltid på samma sätt. Kantbitarna ska hittas först och då jag letar efter dem sker grovsortering av andra bitar. Vad är hav, vad är vimplar, fåglar, himmel och vilka detaljer går lätt att hitta?
Ramen till pusslet blev klar igår. I dag har jag fixat en stor del av kryssningsskeppets maskinrum 🙂
Och en del av vimplarna på fartygets toppdäck också.
Varit en bra ledig dag. Några mejl blev det att stöka undan som har med jobbet att göra, men de krävde inte mer än en halvtimme sammanlagt. Ibland blir det så, eftersom det på jobbet som jag leder finns många frilansare som har andra jobb på sidan om. Svarar jag inte dem inom rimlig tid stannar deras uppdrag upp. Får de svar först på måndag är det kanske ”för sent” eller gör det svårare för dem att avancera i uppdraget.
Vi lär oss hela tiden, och alla gör sitt bästa för att respektera helgdagar. När det är så har vi redan kommit en bra bit på väg.
… nu kommer åter ett nytt pussel fram. Har helt tappat räkningen på hur många jag gjort sedan julen 2017 då jag fick ett i julklapp av min syster. Jag var tvungen att kolla bakåt i bloggarkivet för att se vilket motivet var. Jag började pussla det i januari 2018.
Således har jag haft den här hobbyn i snart fyra år. Tusenbitars pusslen är favoriter och de med tecknade motiv av Jan van Haasteren likaså. Jag orkar göra större pussel och även svårare motiv, men pussel med 1000 bitar får plats på en flyttbar glasskiva och vad gäller motivet tycker jag det ska vara något skojigt just nu.
Hur skojigt det nu sedan är att kryssningsfartyget verkar gå på grund eller stöta mot ett isberg, får vi tvista om 🙂 Men här är åter så många trevliga detaljer att NU ska lådan öppnas!
Det var jämngrått i går och lika grått är det i dag. Blött också, plus fem grader. Regnet smattrar mot fönstret.
Jag har suttit tre timmar vid datorn och förberett tidningen för den 25 november. En lista på planerade artiklar och lediga jobb har gått ut till medarbetarna. Jag har också skrivit om kulturstöd som välfärdsnämnden beviljat olika föreningar.
I går fick jag pusslet klart och nu får jag se när jag river upp det och börjar på ett nytt som jag köpte för några veckor sedan 🙂
Mitt liv kan verka enahanda. Mycket tid går vid datorn och nu då vädret är som det är ser jag på kvällarna på tv, läser tidningar och bloggar. Och pusslar. Men jag är nöjd. Ofta väldigt tacksam också för att jag i dessa tider kan göra nästan allt jobb hemifrån. Behöver inte hoppa i bilen och köra till en annan stad och kan ibland ta sovmorgnar 🙂
I dag skulle jag ha en träff med en man, en kollega som också jobbar med tidningar, men han blev sjuk av influensavaccinet, så träffen skjuts fram.
Min amaryllis har bara en gång fått vatten på över en vecka. Det står att den ska ha vatten var fjärde dag men jag vill inte skynda på blomningen. Nu är den ju redan på gång!
Ibland är det bara så. Telefonen ringer tidigt. Problem på tryckeriet. Vi kan inte göra 36 sidor som vi planerade. Antingen 32 eller 40 sidor. Trettiotvå är för lite, fyrtio på tok för mycket. Vi måste går ner till 32 vilket betyder att material vi planerat in inte får plats.
Planera om allt med personen som gör layouten. Med bara en tidning är veckan är det tråkigt att något måste vänta ytterligare en vecka, eftersom här fanns sådant som redan hade väntat en vecka…
Telefonerna har ringt hela dagen, våra olika kontaktkanaler har plingat. Lite paus för lunch hann det bli. Ungefär stående på ett ben, i farten.
Men nu ska jag stänga och koppla av. Försöka ta lugnare resten av veckan.
Pusselläget nu ikväll den 10 november.Resterna av en bukett. Gäller att njuta av det som finns kvar så länge det går 😀
I dessa tider då det ena och det andra är förbjudet att visa eller att uttala högt undrar jag vad som händer då jag visar denna bild 😱🤣🧩
Ja, ja… jag hoppas att det inte blir allt för mycket tumult kring detta. Rubriker som ”Chefredaktör spred bild på naken tomterumpa”. Såsom världen ser ut i dag vet man inte vad man har att vänta sig.
Jag har lyckats coola ner, börjat chilla lite. Har tre dagar lediga. Ofta går det så, då jag fått sova gott en natt och haft telefonen på stör-ej en hel dag. Jag blir mig själv! Kreativa och tokiga idéer dyker upp. Jag kommer ut ur mitt skal, sänker garden.
Ikväll ska jag gå ut med en väninna. Hoppas vi får nåt riktigt gott att äta och dricka!
Bilden är en detaljstudie från pusslet jag håller på med. Det finns mycket symbolik i den 😀
Då man jobbar som journalist på en tidning, eller specifikt som chefredaktör, är det inte ovanligt att utomstående försöker påverka tidningens innehåll.
Häromdagen blev jag uppringd av en person som jag direkt kände att hade ställt sig på en piedestal och bokstavligen tittade ner på mig. Jag var nog en sådan som hen inte hade velat röra vid ens med en tång. Sättet hen uttryckte sig på gjorde mig egentligen mållös. Varför var det så svårt för hen att uttrycka sig sakligt och vänligt?
En halvtimme efter samtalet kunde jag skratta gott åt alltsammans. I dag berättade jag om händelsen för en kollega och vi konstaterade att det är bäst att bara skratta bort den här sortens påhopp.
Jag kan alltså välja fokus. Vara glad över det jag har eller bli förbannad på detaljer.
Hade jag varit av den purkna sortens människor hade jag blivit sur och rusat tillbaka till livsmedelsaffären där jag köpte den här buketten i dag Här fanns nämligen en vissen ros, och priset var inte nedsatt.
Men nu valde jag istället att glädja mig över de blommor som ännu levde och var förhållandevis fina 🙂 Den vissna rosen slängde jag bort.
Vädret hade jag också kunnat vara sur på. Det har regnat och blåst, varit råkallt och dystert.
Men snacket med kollegan jag nyss nämnde gjorde mig glad. Tänk så lite det behövs 🙏 Att man råkar på en positiv person då man som mest behöver det. Alla triviala vardagsbekymmer försvann som om jag slagit med ett trollspö i luften 😎
Det blev spännande skuggor i taket av pusslet då jag bara hade arbetslampan på ovanför bordet. Den stora skuggan till vänster kommer från arbetslampan. Och då pusselbitarna ligger på en glasskiva blev effekten så här 🙂
Det nya pusslets motiv tror jag att jag inte visat än. Jag började sortera bitar i den låda där motivet fanns och kunde inte vända på den på ett par dygn 🧩🤣
Nu har jag ramen klar och pusslar nästa gång troligen imorgon lördag.
Den här dagen tillbringar jag några timmar på bokmässan i Helsingfors för att marknadsföra Nya Östis. Det blir spännande. Har ju inte kunnat arrangeras större mässor på över ett och ett halvt år!
