Nu gjorde jag så att jag köpte en dekoration, delvis tillverkad av plast, för balkongen. Jag har haft en del äkta grankvistar där men de har torkat så fort och barren skräpar. Den här tycker jag att ser så äkta ut, och nu är det höst på balkongen!
Efter arbetsdagen med tidningen och en trevlig lunch med kolleger flyttade jag från datorn till pusselbordet.
Bästa avkopplingen, har jag konstaterat tidigare, och det säger jag fortfarande. Vi brukar fråga oss, hur klarade vi oss innan mobiltelefonerna kom?
Jag kan fråga mig – vad gjorde jag innan pusslen kom in i mitt liv? Eller hur kopplade jag av?
Missförstå mig rätt. Även om jag inte varit sambo på sex och ett halvt år har jag ett liv utanför pusselvärlden. Dels via jobbet, dels via otaliga vänner.
Ibland tänker jag förstås att så KUL det skulle vara om jag träffade en man som också gillade att pussla. Då kunde man tillsammans ta sig an 2000 eller 3000 bitar. Men att leta efter honom, och även finna honom, är troligen som ett leta efter en nål i en höstack. Eller som att leta efter EN specifik bit i ett 1500 bitar stort pussel 😀
Mina vardagskvällar förgylls ofta av pusslen. Då jag går till bordet med pusslet kommer jag bort från datorn som annars alltid pockar på min uppmärksamhet och skapar ett jobb som aldrig tar slut.
I söndags fick jag ramen klar. I går vid 19-tiden såg pusslet ut som på bilden. Jag tror att jag avancerade lite till fram till 21-tiden, men jag gjorde det här som ett förhandsinställt inlägg, då jag vet att tisdagen blir full av jobb igen från arla till särla.
Under två veckors tid har jag inte pusslat. En vecka lät jag förra pusslet ligga framme. Sedan plockade jag isär bitarna och ytterligare en vecka gick utan att jag påbörjade ett nytt.
Pussel har funnits på hög här hemma, eftersom jag fått använda sådana då jag gett bort pussel som jag blivit klar med. Byteshandel alltså.
Men i dag bad jag min syster köpa ett Jan van Haasteren-pussel till mig då hon var i bokhandeln. Han skapar mina favoritmotiv – älskar dem ❤
Nu tog jag till mig ett med 1500 bitar. Har snart hittat kantbitarna. Men klart att det tar tid innan tusenfemhundra bitar gått genom mina händer 😀
Jag har tappat räkningen då det gäller antal jag pussel jag gjort de tre senaste åren. Men de flesta finns dokumenterade på min blogg 😀
Har nu sorterat bitarna enligt form, vilket underlättar stort då i detta skede. Eventuellt blir jag klar ikväll, men blir jag inte klar så blir jag det en annan dag 😀
Såhär såg pusslet ut den 23 september.
Jag sitter och tänker väldigt mycket då jag pusslar. Ibland handlar det om jobbet, ibland om privatlivet, drömmar, funderingar, planer. Men då jag pusslar får alla de här tankarna löpa fritt. De tvingas liksom inte in i några banor, de bara finns där i ett enda stort lugn.
Allt ordnar sig. Om Gud vill, som Gud vill.
I går hade jag kommit så här långt med pusslet. Ja, lite längre i själva verket, för jag hittade ett antal bitar efter att bilden togs.
Den 17 september såg läget ut så här.
Skojigt är det också att jämföra hur utsikten såg ut från min balkong lördagen den 19 september och hur färgen på träden har ändrats sedan dess. Inte mycket men en aning ändå 🙂
… med pusslet, fastän jag inte visat bilder på det varje dag.
Igår pusslade jag inte då jag hade så mycket jobb, men därförinnan och i dag har jag hittat några bitar till. Det är rätt knixigt nu med alla hus, men LITE utmaningar ska ju ett pussel bjuda på 🙂
Det går ganska långsamt med pusslet nu men nere till vänster har jag gjort en del framsteg. Jag har också hittat små helheter av myllret av hus, trappor och andra detaljer. Men dem har jag sorterat och byggt ihop i askar som inte syns på bilden.
Sedan jag visade förra bilden i onsdags har jag ju faktiskt också fått himlen klar 🙂
I går gav jag bort tre pussel och fick tre andra istället. Det råder nåt slag av pusselboom. Tror inte att det bara gäller Lovisa. Under coronatider och kommande långa, mörka höst- och vinterkvällar behöver människor sysselsättning.
På balkongen är pelargonerna inne i sin andra blomning och jag ska se om jag får en av dem att överleva vintern. I fjol lyckades jag med en, den har jag i köket i dag.
Lampan som tål fukt och kyla är tänd. Ute är det jämngrått. Sedan tretiden har det regnat och klockan är nu halv sex. Det är fjorton grader.
Vi fick vaga löften om att sommaren skulle återvända på onsdag nästa vecka. Men jag tror att den bara orkar ta sig till Sverige. Våra utlovade +21 grader har i prognoserna ändrats till +16. På fredag nästa veckan förutspås +10 och på nätterna bara +2 och +3…
Det är inte så mycket mer man kan göra än att acceptera läget 🙂 Hösten kan vara mycket vacker också.
Och måste jag välja mellan att ha tre veckor med +30 väljer jag det här svalare vädret. Men det kunde ju finnas nåt där mittemellan 😀
I går kom jag så här långt med pusslet. Nu kanske jag inte lägger ut bilder av det alla dagar, det kan bli lite tjatigt. Dessutom hinner jag kanske inte heller alla kvällar pussla såsom jag hann i måndags och i går.
I måndags så pusslet ut så här 🙂
Bilder från Lovisa brukar uppskattas av många bloggbesökare, och då jag har några i arkivet publicerar jag dem.
Ganska stor del av solnedgången fixad, även en del av marken nedanför den grekiska byn 🙂
Pusselläget 06.09.2020 ser du här. Och från det inlägget kan du gå bakåt så långt du vill om du är intresserad av att se hur pusslet avancerat dag för dag 🙂
Intresserade får följa med hur mitt pusslande med Greklandsmotivet framskrider.
Söndagskväll den 6 september 2020, vid 21-tiden såg det ut så här!
Vill du kolla bakåt, hur såg läget ut igår? Då hittar du bilden HÄR.
Jag kan inte lova att jag visar bilder på pusslet alla dagar 😀 Måndag, tisdag och onsdag jobbar jag från morgon till kväll med Nya Östis. Men om något slag av framsteg sker med pusslet – då visar jag bilder på det.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 