Vad tänker han?

Är han fundersam, tacksam, olycklig?
Är han fundersam, tacksam, olycklig?

Var på ett jobb i går på rådhuset i Lovisa. Det handlade om turismnäringens framtid i vår bygd. Hade kollegan Max med som fotograf så jag behövde inte bekymra mig över den biten. Ni vet hur otacksamt det är att fotografera en massa människor som sitter vid olika bord då kvällssolen dessutom lyser in genom fönstret.

Men plötsligt fick jag syn på den här mannen. En staty som står lite inklämd på golvet vid kakelugnen.

Är det något konstverk jag borde känna igen? Vad gör mannen? Är han tacksam, ber han om något?
Vad tror du?

Sol över vinter-Lovisa

Jag är på väg från jobbet, som ligger hundra meter bakom mig, längs Mannerheimgatan mot torgmiljön. I byggnaden till vänster finns restaurang Bella. I samma kvarter hade vi redaktionen förr.
Jag är på väg från jobbet, som ligger hundra meter bakom mig, längs Mannerheimgatan mot torgmiljön. I byggnaden till vänster finns restaurang Bella. I samma kvarter hade vi redaktionen förr.
Nu har jag sneddat över kyrkans parkering och framför mig finns gamla tingsrätten. För ännu längre sedan fanns här ett apotek. Glasburen är en del av Aktia-banken.
Nu har jag sneddat över kyrkans parkering och framför mig finns gamla tingsrätten. För ännu längre sedan fanns här ett apotek. Den mörka ”glasburen” som syns intill huset längre ner i backen är en del av Aktia-banken.
Visst har vi ståtliga byggnader i centrum av Lovisa? Och solen sken i dag från en klarblå himmel. Gatan heter Alexandersgatan och när jag vänder på klacken här börjar jag gå mot Café Vaherkylä där jag ska luncha.
Visst har vi ståtliga byggnader i centrum av Lovisa? Det här är vårt rådhus.
Och som ni ser, solen sken från en klarblå himmel i dag. Gatan heter Alexandersgatan och när jag vänder på klacken här börjar jag gå mot Café Vaherkylä där jag ska äta lunch.
Eftersom jag tidigare visat den delikata kycklingsoppan jag brukar äta visar jag i dag cafeterians fina bordsdekoration.
Eftersom jag tidigare visat den delikata kycklingsoppan jag brukar äta på cafeterian visar jag i dag i stället en fin bordsdekoration som fanns där.

Bränner upp pengar

De här raketerna nöjer vi oss med i år.
De här raketerna nöjer vi oss med i år.

Hela sexton euro ska vi på fyra personer bränna upp i år. Själv tycker jag att vi håller oss inom rimlighetens gränser. Vi skjuter också under de klockslag som avfyrning är tillåten, och vi ska använda skyddsglasögon.

Många tycker förstås att raketer är onödiga. Varför bränna upp sina pengar? Eller sätta skräck i hundar och katter?
För sexton euro får ett barn i ett utvecklingsland antagligen mat för flera dagar eller någon livsviktig medicin.

Man kan få dåligt samvete med mindre, men jag tänkte inte bära raketerna tillbaka till affären. Vi skjuter dem troligen på sommarstället vid midnatt.

Redan klockan 16 börjar nyåret firas på Lovisa torg med familjefest. Som pricket på i:et sätts det gamla urverket i rådhusets tornklocka åter i gång klockan 18, efter att ha visat fel tid under många år 😀

Ministerträff och brödbak

I dag hade vi Alexander Stubb, Finlands Europa- och utrikeshandelsminister, på besök i Lovisa. Inför kommunalvalet åker han runt och peppar Samlingspartiets kandidater. Vi passade på och tog en bild i serien ”Minä ja julkkis” (Jag och kändisen).

Också andra än jag ville träffa ministern. Såväl hans partikamrater som reportrar och andra intresserade.

Så här ser vårt rådhus ut i dag. Klockstapeln renoveras. Huset påminner lite om hotell Negresco i Nizza, alltså som byggnadsbakelse.
Det var på Negresco som styrelseproffset Björn ”Nalle” Wahlroos firade sin 60-års dag nyligen. Men jag ska kanske inte orda så högt om hans lyxiga vanor då jag själv firade min 50-års dag på Hotel Westminster bara ett stenkast därifrån…

Efter att ha levt loppan på Franska rivieran och tillbringat två månader utan lön som författare måste jag ta skeden i vacker hand och baka mitt bröd själv.

Hushållsassistenten (som är en maskin och inte en människa) har stått i skåpet orörd mer än åtta år… så det var väl dags?