Bilder och video från seglatsen

Min andra seglats tillsammans med en vän och van seglare är genomförd. Vi hade nästan inga vindar alls, det blåste mellan en och fyra meter i sekunden. Men ack så skönt det är att segla i bara en, två eller tre knop. Varför stressa?
Ibland hörde vi inget annat än fåglars läten och vattnet som porlade där vi gled fram. Då och då avbröts tystnaden av motorbåtar som fräste förbi.

I dag blir det ett lite längre inlägg. Stundvis tänker jag drista mig till att såväl skämta som ironisera och överdriva 🙂

Trängsel vid gästbåtsbryggan i Tirmo.
Trängsel vid gästbåtsbryggan i Tirmo.

Att ta sig från Valkom i Lovisa till Tirmo skärgårdscenter tog sju timmar i fredags. Det blåste som sagt nästan inte alls, men vi ville segla största delen av sträckan.
För att göra en lång, något bedrövlig historia kort, trodde vi att vi skulle få lyssna till bluesmusik eftersom Tirmo Blues pågick där. Men snarare ansåg vi att musiken som spelades var skränig rock… Vi nöjde oss med att lyssna på ”underhållningen” på avstånd från båten.

Jag tänker inte heller säga vad övernattningen kostade. Bara att den var svinaktigt dyr med tanke på att man som gäst vid bryggan hade stora svårigheter att hitta till affär och toalett. Inget var skyltat och vakterna kring det avspärrade området var inte direkt serviceinriktade 😦

Men vi hade trevligt där vi satt i sittbrunnen och diskuterade livets stora mysterier. Då de yttre omständigheterna inte är de bästa får man själv göra så gott man kan av situationen man försatt sig i då man valt brygga…

Natten blev som den blev med skränande berusade personer på bryggan och i en del båtar. Man fick ta det med humor. En kille var synnerligen speciell och ville visa alla Angry Birds-figurer han låtit tatuera på sin kropp. På något vis och vänster lyckades jag avstyra hans manöver.

Sommartorg vid Benitas Café i Pellinge.
Sommartorg vid Benitas Café i Pellinge.

På lördagsmorgonen styrde vi stäven mot Benitas Café på Pellinge. I början av juni var där rätt lugnt, men den här lördagen vimlade det av folk som besökte sommartorget.
En av dem visade sig vara en kvinna som läser min blogg. Jag visste inte då vem hon var men hon kände igen mig, så det var kul att byta några ord med henne. Om du läser det här – så tack för din repons!

Hela terrassen var fylld av glada personer, bland dem även Angry Birds-mannen som jag verkade ha magneteffekt på.
Kommersen gick bra, folk var glada och med tanke på den korta sommarsäsongen är jag är glad å kafeteriaägarens vägnar.

Men då jag själv knappt hörde mina tankar fann jag mig ganska fort längta till en lugn och avskilt belägen lagun. Jag hade ju åkt ut på seglats för att relaxa, inte för att gå upp i högvarv…

Sommaren när den är som bäst i vår östnyländska skärgård.
Sommaren när den är som bäst i vår östnyländska skärgård.

Sagt och gjort. Lagunen letades fram. Den fanns i Lillfjärden.

Första doppet i Lillfjärden.
Första doppet i Lillfjärden.

Det var underbart skönt med ett dopp i kvällssolen. Vattnet var måhända inte mer än sexton grader varmt men simturen var uppfriskande.

Andra hade också hittat till viken.
Andra hade också hittat till viken.

Efter min simtur körde tre killar i en motorbåt upp intill vår segelbåt. Jag tog ingen bild på dem, men det är så fantastiskt med alla dessa friluftsmänniskor och båtfarare. Man behöver inte känna varandra, man börjar prata om båtarna, varifrån man kommit och vart man är på väg. Eller som i killarnas fall, vilket kvällens fiskafänge var.

Övernattning vid Lillfjärden.
Övernattning vid Lillfjärden.

Motsatsen till stöket i Tirmo fann vi här vid Lillfjärdens naturhamn. En god nattsömn var garanterad, dels också beroende på att sömnen natten innan i Trimostöket inte blev längre en ett par, tre timmar.
Också här vid Lillfjärden pratade vi med människor vi aldrig sett förr. Det är möjligt att vi träffar en av damerna från Helsingfors senare i sommar i Lovisa.

Jag tog många videosnuttar under resan. Vill du se dem och fler bilder finns de på min öppna Facebookprofil.

Ut på böljan igen

Hoppas på förliga vindar.
Hoppas på förliga vindar.

Åker ut på seglats i dag. Återvänder på söndag eller måndag. Hoppas kunna visa fina bilder senast då.
Har Ipaden med mig och kan eventuellt lägga ut något här under seglatsens gång, men är inte säker på att tekniken funkar. Så det är bäst att inte lova nåt.

Trevlig helg till er alla ❤

Skyltsöndag, den 26 juni 2016

God morgon! Tänkte bränna av hela tre skyltar i dag. Två tagna under seglatsen och en annan från sittbrunnen i en båt för ungefär en vecka sedan.

En rejäl karta som beskriver vad friluftsön Fagerö utanför Sibbo kan erbjuda båtfarare.
En rejäl karta som beskriver vad friluftsön Fagerö utanför Sibbo kan erbjuda båtfarare.
Badrumsregler hos Benitas på Pellinge.
Badrumsregler hos Benitas på Pellinge.

Ni må tro att det kändes skönt att få gå i en varm dusch efter några dagar till havs.

Gillar speglingen.
Gillar speglingen.

Det är lite dan för dan

… och jag tror att det var ungefär så här jag kände mig som barn inför julaftonen.
Så otroligt mycket har hänt i mitt liv de två senaste åren. Mycket har varit tungt, men jag lärt mig en hel del. Bland annat att ha tålamod och att det ibland är bättre att tiga än att spontant berätta om alla förväntningar och om allt kul som ska hända.
Tyvärr har det visat sig att det i många fall är bättre att berätta om det roliga först då jag hoppat ÖVER bäcken. Annars finns risken att jag plumsar i och att andra står vid sidan om och skrattar. Vad hade DU trott om dig själv? Att du kunde hoppa? Och dessutom klara dig torrskodd över? Hahahaa.

En bild från seglatsen då vi hade förtöjt en stund i en vik intill klipporna på Söderskär.
En bild från seglatsen då vi hade förtöjt en stund i en vik intill klipporna på Söderskär.

Jag har ända sedan jag var liten varit äventyrlig. Upplevt mig som udda, ofta valt att gå min egen väg. Jag har blivit mobbad i många olika sammanhang, men vem har väl inte det? Det är väl bara det att många väljer att tiga om de upplevelserna. Dels för att de är jobbiga, dels för att man bär på en fruktan om att allt blir värre om man berättar.

I dag tror jag ändå att det är dan före dan… 🙂

Segelturen på karta

Om någon är intresserad av vår seglingsrutt syns den här.
Bilden går att förstora genom att klicka på den. Om den inte första gången öppnar sig som stor gör den det då du klickar en gång till på bilden där den öppnat sig.
Röda linjen är vägen ut, blåa vägen hem. Ankrings- och övernattningsplatserna har markerats, likaså platsen där jag slängde flaskposten 🙂

Älskar gamla sjökort så det var kul att Robin ritade ut vår rutt på ett sådant.
Älskar gamla sjökort så det var kul att Robin ritade ut vår rutt på ett sådant.

I dag har jag rätt mycket jobb inom mitt företag men i kväll och under helgen har jag tänkt koppla av. Även om jag nu allt mer går över till att jobba med olika projekt måste jag se till att ha ledigt då och då.

Hur galet som helst, del 20

En rastplats för hundar.
En rastplats för hundar.

Ett minne från seglatsen, då vi hade lagt till vid Fagerö i Sibbo skärgård. Vi strosade runt där en kväll och då hittade jag den här rastplatsen för hundar. Tror inte de fyrbenta skulle ha något emot att tumla runt bland hund()!)floka och annat gräs, men, men… i dessa fästingtider…

Del 19 i serien ”Hur galet som helst”.

Bilder från seglatsen

Bockhamn vid Byön.
Bockhamn vid Byön.

Flera bilder från stället hittas här på Venelehtis sajt.

Fagerö, Sibbo.
Fagerö, Sibbo.
Klippor och strandstenar i motljus måndagskvällen den 6 juni på Fagerö i Sibbo.
Klippor och strandstenar i motljus måndagskvällen den 6 juni på Fagerö i Sibbo.
Restaurangen var tyvärr stängd på Fagerö just då som vi var där.
Restaurangen var tyvärr stängd på Fagerö just då som vi var där.
Moderna rackerier i all ära kändes det genuint att då och då kolla sjökort på papper.
Moderna rackerier i all ära kändes det genuint att då och då kolla sjökort på papper.
På väg hemåt över Kejvsalöfjärden.
På väg hemåt över Kejvsalöfjärden.

Seglatsen, del 3

Det var för övrigt väldigt skönt att vara i nyhetsskugga flera dagar. Klart att jag hade möjligheten att kolla dem via telefonen, men jag ville inte.
Då vi var på Benitas Café i Pellinge sträckte skepparen en dagstidning till mig. Det var med stor tvekan jag öppnade den, bläddrade bara fort 🙂

Sällan såg jag på klockan heller. Solen fanns ju där och visade på ett ungefär vilken tid på dygnet det var.

Klippor på Fagerö i Sibbo. Karga landskap som det här är något bland det bästa jag vet.
Klippor på Fagerö i Sibbo. Karga landskap som det här är något bland det bästa jag vet.
Utsikten från toaletten på Fagerö.
Utsikten från toaletten på Fagerö. Det var ingen rusning på ön då vi var där, vilket betydde att jag kunde sitta länge och njuta med dörren öppen 🙂
När vi lämnade Söderskär fyr blåste det bara måttligt. Ett par timmar senare bortåt 15 m/sek i byarna.
När vi lämnade Söderskär fyr blåste det bara måttligt. Ett par timmar senare bortåt 15 m/sek i byarna.

Det som också kändes fint under seglatsen var att vi ibland satt tysta länge. Aldrig kom tanken om att den andra var sur. Man måste inte gå på som en papegoja hela tiden.
Ofta fanns det så mycket att planera på morgonen, att tänka på under seglatsen, att vara koncentrerad kring … att de djupa samtalen föll sig mest naturliga till kvällen i sittbrunnen.

Seglatsen, del 2

Naturhamn vid Byön. Klockan är kring sju på morgonen.
Naturhamn vid Byön. Klockan är kring sju på morgonen.

Naturhamnarna erbjuder oftast en eller flera bryggor, en grillplats och utedass. Här i Byöns lagun kostade det inget att övernatta.

Utsikt åt andra hållet i samma lagun.
Utsikt åt andra hållet i samma lagun.
Byöns grillplats utnyttjades den här kvällen av ett gäng ryska ungdomar.
Byöns grillplats utnyttjades på kvällen av ett gäng ryska ungdomar. Bilden togs följande morgon.
De ryska ungdomarna seglade den här båten.
De ryska ungdomarna seglade den här båten.

 

På Benitas Café i Pellinge smakade det gott med macka. Här fick jag till och med skumpa :-)
På Benitas Café i Pellinge smakade det gott med macka. Här fick jag till och med skumpa 🙂
... och den enda varma duschen under hela seglatsen kändes som himmelriket. Kostade bara fem euro.
… och den enda varma duschen under hela seglatsen kändes som himmelriket. Kostade bara fem euro.

Här ligger jag i sittbrunnen och videofilmar.

Seglatsen, del 1

Har funderat hur jag ska beskriva min seglats. Först hade jag en tanke om att visa bilder i kronologisk ordning, men skippade den.

Det får bli lite av varje härifrån och därifrån. Bilder som beskriver olika tankar som uppstått.

Här kastade vi ankar första natten.
Här kastade vi ankar första natten.

Vi hade såsom många av er redan vet tänkt segla över till Estland. Men då vi startade från Lovisa runt halv åtta lördagen den 4 juni insåg vi redan vid midnatt att det troligen hade varit ett vansinnesprojekt att ta sig över direkt. Seglatsen skulle ha krävt att vi hållit oss vakna tjugo timmar. Vinden tilltog hela tiden och även om båten hade klarat strapatsen hade seglatsen inte varit ett nöje för någon.

Så vi fattade beslutet om att kasta ankar mitt i natten på en vindskyddad plats. Det dröjde ett tag innan vi hittade en plats där ankaret fastnade, utan att göra det för evigt 🙂

Soluppgång.
Soluppgång.

Sov inte mer än en och en halv timme första natten. Inte för att båten skulle ha krängt utan för att jag var ovan vid allt från den smala kojen till alla främmande ljud.

Men vad går upp mot att öppna luckorna från kajutan ut mot sittbrunnen och mötas av den här synen. Det var en ganska sval morgon men ack så vacker.

Snart i väg.
Snart i väg.

Lite senare på förmiddagen såg det ut så här då vi seglade vidare.

Flytdräkten blev min bästa vän. Varm och skön.
Flytdräkten blev min bästa vän. Varm och skön.
Här var vädret ännu fint, men under dagen blev det busigt värre.
När vi angjort bryggan vid Brokholmen var vädret ännu fint, men under dagen blev det busigt värre.

Jag var tacksam för att ingen såg då jag gjorde min första prestation som hopp-i-land-kalle från en segelbåt… Även följande angöring senare på kvällen hade varit värt en inspelning. Begriper inte att mitt ben inte gick av men jag är väl vigare än jag trodde 🙂

Som sagt lärde jag mig mycket under seglatsen, inte minst att det är bara att göra och inte fundera efter så mycket. Det blir var det blir.

Nog för att jag någon gång tänkte att skepparen kunde ha förklarat saker lite bättre än att bara säga ”snurra runt linan där”… var då där och hur? ”Gör ett halvslag”… jaså, hur ser ett sådant ut – det är fyrtio år sedan jag gick i scouterna… Eller ”linan ska under mantåget”… ursäkta, vad är ett mantåg?

Ofta skulle det ju gå undan fortare än kvickt, det fanns inte tid för förklaringar. Så jag fick finna mig i att skepparen höjde rösten fastän det är något jag inte tål i normala fall. Mot slutet av seglatsen hojtade jag tillbaka. Inte ”gör det själv för fan” men jag hade lärt mig vissa knep att svara i alla fall.
Det går ju inte att vara sur på en båt där man ska samsas på tre kvadratmeter. På den lilla ytan gäller det att ha ömsesidig respekt och humor.

Färskt vatten gick att få från en pump på Brokholmen.
Färskt vatten gick att få från en pump på Brokholmen.

Svanparet på bilden anade troligen vilket väder som väntade. Här simmar de mot en mer skyddad plats.

B3_Brokholmen_svanar

Videosnutten visar början på den storm som fick oss att inse att vi hade gjort rätt val då vi skippade Estland. Vi kunde inte ens bege oss mot Helsingfors utan fick välja en skyddad gammal naturhamn som troligen använts redan under vikingatiden. Visar bilder från den i nästa inlägg.