Det snöar och snöar och snöar…

I mitten en resignerad Mumin? Se ni hur armarna hänger? Till höger en uppgiven Lilla My som kommit upp i åren. Till vänster en figur som har svårt att hålla sig för skratt 😀

Vi hade ett par dagar utan snö, med plusgrader som gjorde att en del av snön smalt bort. Den försvann inte på långt och när, men den packades ihop och vi fick ishalka. I går kväll började det åter snöa. Jag var hos Pia då och byggde de här små gubbarna på husets terrass. I morse var det övertäckta av snö. På bilen fanns ett tio centimeter tjockt täcke.

Då jag kom från massagen putsade jag bort en centimeter som hade kommit till. Och när jag nu tittar ut genom fönstret fortsätter det snöa. Ser ut att ha kommit ytterligare fem centimeter. Om det snöar hela natten kanske vi får en halv meter 😱🥶

Pusslet klart, varmare väder

Lite annorlunda vinkel på bilden den här gången. Pusslet blev klart igår kväll 🙂
Lyssnade hela kvällen på James Bond-programmet, hade inte ens tv:n på med hockeymatchen Finland-Slovakien. Men hade förstås koll på att Finland vann.
Ibland måste man göra olika val i livet, och jag har ett jobb som splittrar mig mycket. Därför väljer jag numera ibland att stänga av telefonerna, inte ens se på tv. Jag pusslar eller lyssnar på radio och musik.

Så fort jag hittar länken till programmet kan jag lägga ut den här på bloggen. Programmet var 3,5 timme långt (avbröts av korta nyhetsinslag), och jag var med först på slutet då Daniel Craig kom med i bilden.

De här skojiga, och av många i grannskapet uppskattade snögubbarna, har min vän Pia byggt på sin veranda. I måndags tog jag den här bilden då vi firade självständighetsdag.

Det har blivit varmare nu och tycks vara bara -8 grader. Hurraaaa!

Tomtarna började leva sitt eget liv

Hjälp! Hur ska detta sluta?
Hjälp! Hur ska detta sluta?

Man ska ju inte få ångest då man pysslar med julkort. För min del började det ändå trögt. Tomtar, änglar och snögubbar såg elaka och arga ut. Jag klippte, klistrade, ritade och ratade.

Men plötsligt föll alla bitar på plats. Speciellt tomtarna började leva sitt eget liv. De tittade på mig och sa ”nähä du, den där julsången vill vi INTE sjunga”. Och så hittade de på egna ord till gamla, hederliga julevisor… Men de korten kan jag ju inte visa här för då blir de inga överraskningar för släkt och vänner 🙂

Egentligen sa de här tomtarna något helt annat än det jag skrev på kortet.
Egentligen sa de här tomtarna något helt annat än det jag skrev på kortet.

Så det gick som med så mycket annat här i livet. När det blev som roligast i pysselverkstaden tog tiden slut. I morgon ska alla kort ut!