Jag känner inte till alla trädslag… men hur björkar ser ut vet jag 😀 De har nästan alla fått löv redan.
Men många andra träd är först smått på gång nu, bland annat äppelträden.
Hur som helst, det är lövsprickningstider!
Glad mors dag åt alla!
sommar
KALAS!!!
Vädret är KALAS! Med 25 grader på dagen och ännu vid 21-tiden på kvällen +19 och det är lövsprickningstider och vackraste skiraste grönskan.
Jag är så lycklig, jag är så tacksam ❤ För att jag fått uppleva så mycket i dag.
Visar inte alla bilder på en gång. Av erfarenhet vet jag att det kan vara bra att ha några på lager under de dagar då jag jobbar från arla till särla.
I dag hade jag förmånen att få fira Mio som fyllde tre år ❤ Ett sådant KALAS! Under bar himmel, med grönt gräs under fötterna, ballonger, paket, picknick på filt, gungor, flaggor…
Vacker vägg, del 101
Längtan efter sol och sommarvärme, gröna gräsmattor, björkar som susar i vinden, ängar som grönskar av blomsterprakt… fåglar som kvittrar glatt, humlor som surrar (myggen glömmer vi bort) … ja, den är stor.
Visar två vackra väggar i dag.
Den andra här till höger finns utanför dörren till bostaden där Inge-Maj och Bengt bor, dem som FasterAster och jag besökte i Täby i början av april.
Vi vill ha sommar nu!
Lite väl hårt krav kanske, vi är ju bara i slutet av april.
Men jag tror nog att den här glasskiosken vid torget gärna skulle vilja öppna sina luckor, se barnens tindrande ögon och köerna av kunder ringla långa i solskenet och värmen.
Vi har haft dimma och mulet väder, kring +3 – + 7 grader, ganska många dagar nu. Meteorologerna vågar knappt tala högt om vilket väder dom spår till valborg. ”Det är för tidigt att säga” sade dom på tv i går.
Nåja, vi får ta det som det kommer.
I dag firar Nya Östis sina tre verksamhetsår på torget med kaffe och kaka klockan 11–13. Välkomna!
(redigerat kl. 9.30 – solen skiner åtminstone NU från en klarblå himmel, telefonen visar +4 men månne det inte blir varmare längs med dagen om solen får vara framme)
I tankarna måste man få drömma sig bort
… för där ute vräker snön ner. Inga trottoarer i centrum var skottade då jag gick hem från redaktionsmötet och layout-utbildningen. Hade två kassar att bära på så jag tog inte ens fram kameran.
Drömmer mig istället framåt i tiden, mot en sommar som jag hoppas kommer i år. Tänk den där dagen då man första gången får känna gräset under sina bara fötter ❤
Sista veckan
… i den gamla bostaden börjar nu. I morgon är det sista onsdagen här, på torsdag sista torsdagen osv.
Det finns saker jag kommer att sakna, eller åtminstone att se tillbaka på som goda minnen.
Att ha naturen rakt utanför fönstret är en sådan sak. Hela sommaren och en lång tid av hösten, ingen insyn. Bara en vacker grön vägg som senare börjar skifta i gult, orange, rött.
På nya stället har jag andra våningshus som grannar. Men jag tänker fortsätta med mitt nästan gardinlösa liv. Om det finns människor som tycker om att spana på andra, det vill säga som inte har annat innehåll i sina liv än att spana på mig… då får jag väl bjuda på den underhållningen 😀
Jag älskar…
… sommaren. Och att se solen silas genom grenverk.
Jag älskar att cykla hem från en träff med en av många vänner som ger mig livslusten, inspirationen och självförtroendet åter.
Jag älskar när idéer till nya samarbetsformer föds. När jag möter likasinnade människor, som är entusiastiska, som ser möjligheter och inte motstånd.
Jag älskar att både ge och ta. Att uppleva stunder där människor inkluderar varandra istället för att värna om det egna reviret och att se andra som ett hot.
Jag har så mycket att vara tacksam för. Det är sådant jag försöker tänka på i stunder av ensamhet, då jag känner mig motarbetad och missförstådd.
De som inte vill mig väl finns alltid där ute. Jag måste bara acceptera läget, se över och förbi dem, gå min egen väg och tro på det jag gör.
Sommar, sommar, sommar!
Den sången ljöd i mitt huvud då jag cyklade hemåt från Skeppsbron i dag.
Underbart med fullsatta terrasser och med en ljum bris som gjorde att solgasset kändes precis lagom varmt vid stranden.
Folk i mängder hade kommit ut för att äta och inte minst för att lyssna på eftermiddagsjazzen!
Med två väninnor delade vi en flaska vin.
Så BRA diskussioner, så många pusselbitar som föll på plats! Det känns som att då jag plötsligt bara gav upp allt, tänkte att nu struntar jag i alla som inte vill mig väl, jag vänder dem ryggen och kör mitt eget race… då började saker hända.
Samma hände då jag tänkte att jag reser ensam till södern på hösten eftersom det verkar svårt att få någon kompis med. Nu kanske den biten också löser sig. Och löser sig den inte kommer det att bli bra ändå!
Om jag alltid bara kunde lita på det – att saker och ting ordnar sig. Att jag inte måste ha med ”surpuppor” och ”ickesamarbetsvilliga” att göra. Om jag inte räcker till, hur glad, snäll, väluppfostrad, vänlig och storsint jag än är– då ska jag låta det vara.
Då ska jag på sätt och vis ge upp, leta efter nya vägar och försöka hitta människor som tänker och agerar som jag själv 🙂
Känner du dig snuvad på sommaren?
… det är helt ofattbart, då veckoslutet kommer har halva juli gått.
Går tiden lika fort på vintern?
Jag bävar faktiskt redan lite inför den… jag gjorde det inte förr, men nu känns det som att jag inte vet hur jag ska stå ut ytterligare en lång mörk höst, en kall vinter och en sen vår. Medan jag väntar på en sommar som kanske ändå inte kommer.
Men nej… sommaren ÄR ju inte slut! Fastän den inte börjat på allvar.
Vi kan få en varm augusti och september. Så varför misströsta redan nu?
Finns det någon annan som känner sig snuvad på sommaren? Värmen som aldrig kom på riktigt? Och ändå är jag inte den som älskar en +30 graders värmebölja som håller i sig flera veckor.
Här bjuder jag på en bild av planteringar på Karlskronabulevarden i ett regnigt men ändå rätt sommarvarmt (?) Lovisa. Cirka +17!
Nu är sommaren här
För nu har vi kollat på första avsnittet av åtta av Allsång på Skansen!
Det är något speciellt med det!
