Wordfeud

Ledig dag och fredagsfrågor

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Börjar med att svara på Elisamatildas Fem en fredag som jag inte hann med igår. Temat är Olust.

Tulpanerna på bilden är bara allmän illustration. Jag tycker de blir som konstverk då de håller på att vissna.

Hur kittlig är du?
– Ibland mer, ibland mindre. Inte lika mycket som då jag var barn. Å andra sidan har nog ingen på länge heller antastat mig och försökt få mig att dö av skratt genom att kittla mig 🤣

När kände du dig senast avtrubbad?
– Inte så att jag direkt minns dagen, men det händer ibland. Om jag sovit dåligt och det har jag ibland nu gjort på grund av värk. Men, medicinering pågår, och hoppas att DEN inte gör mig avtrubbad.

Vad fick dig senast att skruva på dig?
– Om någon annan säger något fult eller pinsamt i ett större sällskap.

Vad senast gjorde att du fick kväljningar?
– Minns inte, men lukter, sånt som stinker, kan skapa kväljningar.

Vad tycker du är mest obekvämt att sätta på dig?
– Utan tvekan tunna strumpbyxor. Använder aldrig mer om det inte känns att det någon gång är enda alternativet till en klänning, vid ett tillfälle som till exempel kräver svarta nylonstrumpor.

    Mycket att läsa om presidentinstallationen som skedde igår. Jag betar av det här under dagens lopp. Har HBL bara under fredag, lördag, söndag. Då hinner jag läsa papperstidningen från A till Ö.

    Ledig lördag betyder också avkoppling med spelet Wordfeud. Dessutom läser jag vänners bloggar, skriver dagbok, läser tidningar, städar. Det är ett slags rutiner även det, men så himla skönt att ha en dag utan några måsten alls.

    På en ledig dag, utan måsten

    ~ Carita Liljendahl ~ 37 kommentarer

    … då kan jag sova till halv elva. Frukosten kan jag  äta halv tolv. Samtidigt som jag spelar Wordfeud.

    Jag sätter på en tvättmaskin. Passar på att byta lakan. Sådant som jag annars hinner och har ork för endast på lördagar, den enda lediga dagen jag vanligtvis har. Nu känns det skönt att alla det där ”måstena” jag har hemma; dammsuga, diska, köra tvätt och hänga den, sortera disk, och allt möjligt annat… kan spridas ut över fyra lediga dagar.

    Jag noterar att det plingar i telefonen. Mejl och messenger, sms och Whatsapp. Men jag behöver inte reagera på dem direkt, det som har med jobbet att göra får vänta till måndag. Och så svarar jag bara på samtal som jag också vet att inte har med jobbuppdrag att göra 🙂

    Solen lyser, himlen är blå. Lite senare ska Carita ut och gå!
    Se, det rimmade!

    Jobb och fritid

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    … varvas med varandra, gränser suddas ut. Det är egentligen ganska skönt att ha det så. Pratar jag om vardagslunk handlar det mest om en dygnsrytm som jag försöker hålla fast i. I säng mellan 22 och 24. På våren och sommaren upp mellan 7 och 9.

    I morse jobbade jag supereffektivt från 9 till 10.30. Ett par översättningsjobb med deadline ungefär genast 😀 damp in via e-posten. Det var inga långa texter och jag gillar snabba ryck.

    Resten av dagen tillägnas ett möte och en intervju, och den vill jag skriva ut i dag, för i morgon väntar massage och ytterligare en intervju.

    Jag har nästan inga säkra inkomster, men jag har klarat mig månad efter månad ändå, på något sätt har jag hankat mig fram och kunnat betala alla fakturor.

    På fritiden gillar jag bland annat att spela Wordfeud, har spel på gång med massor av vänner både i Finland och i Sverige. I går fick jag så här höga poäng på första ordet jag lade ut!

    1444 poäng på ett ord!

    Det där så kallade random-systemet känns inte alltid rättvist. Här råkade det ligga en massa TO (trippelpoäng för ord) och DO (dubbla poäng för ord) samt trippel- och dubbelbokstavspoäng på rad. Dessutom hade jag turen att få ut alla bokstäver vilket gav ytterligare poäng.

    Personligt

    ~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

    Att skriva dagbok är personligt. Så jag gläntar bara lite på sidorna i min.

    Handskrivet, över hundra häften sedan 1976.
    Handskrivet, över hundra häften sedan 1976. Med klisterbilder på sidorna, så klart 🙂

    Många av mina bloggvänner berättar om sin vardag. Det vill jag också göra.
    Men så tänker jag… äh, vem skulle orka läsa om den? 😀

    Man stiger upp, har sina morgonrutiner, går eller åker till jobbet.
    Där är vardagen verkligen inte enahanda, men den får ni tal del av på min
    arbetsblogg.

    Sedan kommer jag hem och då vill jag gärna ta det lugnt. Jag läser tidningar och böcker. Jag spelar Wordfeud och skriver dagbok. Jag ser på tv, håller kontakt med vänner via bloggar, på telefon och på Facebook. Jag kör en tvättmaskin och hänger kläder på tork, jag städar, jag diskar, jag pysslar om mina krukväxter.
    Vem tusan vill läsa om sånt?

    Wordfeud, ett fint tidsfördriv.
    Wordfeud, ett fint tidsfördriv.

    Ändå är det här precis det jag älskar att göra i min vardag.

    Kanske jag borde börja skriva om mina drömmar.
    För sådana finns.
    Jag vill åka långt bort. Jag vill jobba som volontär. Jag vill finnas till för människor som har det svårt. Jag vill göra något som gör ännu större skillnad än alla texter jag skrivit de senaste trettio åren.

    Vykorten – kom ihåg dem!

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    När jag kom hem från jobbet hittade jag ett vykort på hallmattan. Det hade jag fått av min bloggvän Gerd! Vi har aldrig träffats på riktigt men vi spelar Wordfeud, har kontakt via Facebook och läser varandras bloggar. Man kan således finna riktiga vänner via nätet. Och Gerd är ingalunda den enda. Jag har lärt mig känna många fina människor via nätet, och då inte minst via bloggen.

    Kortet ser ut som en stor plansch på bilden. Luciamärket som är ungefär 1 cm x 1 cm får fungera som jämförelsematerial i stället för den klassiska tändsticksasken :-)
    Kortet ser ut som en stor plansch på bilden. Luciamärket som är ungefär 1 cm x 1 cm får fungera som jämförelsematerial i stället för den klassiska tändsticksasken 🙂

    Det fina med ett vykort är att man också får se vännens handstil. Gerds är på något sätt så ungdomlig och fräsch!

    Luciamärket köpte jag ute på gården av en ung flicka som cyklade runt i kvällsmörkret och sålde sådana. Hon hade reflexbrickor och hjälm och var väldigt trevlig och artig.
    Så min sena eftermiddag lystes upp av de här två vardagliga sakerna 🙂

    Kom ihåg att skicka vykort till varandra!

    Nyaste spelfavoriten – på smarttelefon

    ~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

    Datorspel, för att nu inte tala om spel på smarttelefoner, har inte funnits så väldigt länge. Då jag var barn fanns inga datorer och därmed inget internet. Vilket måste kännas totalt obegripligt för dagens tonåringar. Kanske ungdomarna rentav tror att tanten yrar. Vadå-att-det-inte-fanns-dator-det-har-väl-alltid-funnits-datorer-eller? Höh?

    När JAG var barn spelade vi i Forums ungdomsgård tennis på en svartvit teve. En vit boll studsade mellan racketarna som fanns på varsin kortsida av skärmen. Då man blev duktig på spelet slog man via väggarna och använde ett snabbare tempo. Jag tror de här retrospelen blir populära nu igen.
    Sedan kom Nintendon med Mario Bros och Tetris. SÅÅÅ avancerat 🙂

    Också i dag, fem före femtioårsdagen, spelar jag massor av spel. Men nu är det spel på Facebook, Zynga eller via GameHouse. Och senaste roliga spel som en släkting till släkten i Sverige introducerade för mig är Wordfeud. De spelar vi på tumis, oberoende av var vi befinner oss i världen. När som helst på dygnet, då som det passar var och en av oss bäst. Och det är jätteroligt!