Tomten var med på resan igen. Den här gången Lovisa-Helsingfors-Stockholm-Eskilstuna tur/retur. Han uppförde sig mycket exemplariskt. Kanske för att varken älgen, lammet eller mumin var med. Han hade liksom ingen att försöka imponera på. Hans stora, ansvarsfulla uppgift var den här gången att på hemresan hålla reda på mina hyttnycklar. Jag åkte nämligen SJÄLV som svensken säger, maken stannade ett par dagar extra i Sveariket. Tomten var också mitt sängsällskap, både på båten och under de ensamma nätterna hemma. Så jag kan ge Adrian rätt till en viss mån, han misstänkte att jag höll på att bli prillig då jag TALADE med tomten, läs mer här.
Här ett bevis på att jag besökt Eskilstuna på riktigt. Busstationen är ju riktigt fin, eller hur? Cafeterian där inne är också värd ett besök. Bussresan från E:tuna till S:holm hade varit värd ett skilt blogginlägg. Det var fullsatt i bussen och jag vet inte hur många språk där pratades. Men finska lär vara det andra huvudspråket efter svenskan. I dag hörde jag att åtminstone kommunala texter översätts till finska där. Tänk om vi finlandssvenskar skulle ha det lika väl här hemma? Få texter översatta från finska till svenska.
Och btw… man kan få de mest märkliga erbjudanden via spamposten på bloggen. If you need a taxi in Boston… just call me! Jag vet väl inte vad (läs: vilken hunk) jag går miste om, men sorry… nej… just nu behöver jag ingen taxi där.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Har du familj i Eskilstuna? Jag har varit där många gånger. Ibland saknar jag Sverige, men det är ytterst sällan numera. Trivs mycket bättre här i Finland.
Jag är gift med en svensk man, men vi bor i Finland. Hans vuxna barn från ett tidigare äktenskap bor i Eskilstuna. Vi var där och firade jul, det verkade vara en trevlig stad. Stor men tillräckligt ”platt”, alltså inte för många jättehöga hus.
Vi trivs också väldigt bra i Lovisa, här är jag född och uppvuxen, och här har vi bott permanent sedan 1999.