Serverad på silverbricka

Hade en skön pratstund med svärmor i kvällssolen.
Hade en skön pratstund med svärmor i kvällssolen.

Dagen började med lopptorgsbesök. Förde böcker och en helt oanvänd wokpanna till mitt bord.
Handlade lite i K-Supermarket som ligger granne med loppiset. Betoningen blir på LITE, för då man är singel går det inte åt så mycket.

Har mest energi om morgnarna och på förmiddagen. Slet en hel del med flyttlådorna fram till klockan ett.

Jobbade sedan ett par timmar i kiosken, vädret var toppen och även om vi inte hade tokrusning kom det en hel del kunder ändå.

Kvällen avrundades med salta pinnar, vatten och vin i svärmors sällskap på sommarstället. Blev serverad på silverbricka 🙂

Resten av kvällen tar jag det lugnt. Kollar på tv och plockar med lite ditt och datt.

Har blivit allt bättre på att lyssna på mig själv. Vad vill jag göra? Vad orkar jag göra?

Helt klart vill jag också finnas till för andra. Men inte så att det sker på bekostnad av mitt eget välmående. Det gäller att akta sig för energitjuvarna. Lära sig säga nej då det behövs.

I morgon kanske jag tar en cykeltur. Tar kameran med och ser om det finns något fint att föreviga.

Kramar till er alla ❤

 

6 reaktioner på ”Serverad på silverbricka

  1. Hoppas att du lyssnar väl på dig själv. Jag vill också bli ännu bättre på att lyssna på min inre röst. Just nu säger den till mig att tacka nej till en fest 50 mil hemifrån även om det är en god vän som fyller jämnt.

    1. Om du inte vill åka till festen är det säkert bäst att låta bli. Du kan ju gratta ändå, ge en gåva om du vill.
      Men är man inte fullt ut med på festen, kanske sitter där och tycker det är kämpigt, då är man ju inte bästa festsällskapet heller.
      Goda vänner förstår och respekterar ett nej, vill jag hoppas och tro.

  2. Energitjuvar är nog så svåra att förstå sig på! Man vill ju inte ens tro att dom finns, men nog finns dom i högsta grad. Jag har länge redan övat mig på att klara att göra dessa tjuvar besvikna. Det blir lättare för varje gång! Nej, nej,nej, jag säger nej till dig men ja till mig. Och du ska int fara på festen om du int vill. Det är ju självklart! En riktigt god vän vill att du skall vara där du har det bäst, inte där det är fest.

    1. Yep, så här är det! Det var ju inte jag som skulle på en fest, det var en som kommenterade här 🙂
      Och det är som du säger, det krävs tid att lära sig säga nej men att också våga säga ja 🙂

Lämna ett svar till Carita Liljendahl Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.