Att kunna glömma för en stund

~ Carita Liljendahl
Café Saltbodan i Lovisa.
En av Café Saltbodans bardiskar  i Lovisa.

Var ute och åt med två vänner i kväll. Hade planerat ta en bild av Saltbodan utifrån och av Skeppsbromiljön överlag.

Men tror ni jag kom i håg det? Icke sa Nicke.

Pepparbiffen jag åt var delikat som alltid, men den har jag plåtat förr.

Så nu får ni nöja er med en bild av interiören på cafésidan där vi satt och tog en liten knipare efter maten.

Att få prata med goda vänner, om ditt och om datt, om gamla tider på jobbet, om tider som råder, om framtiden – det känns givande.

Plötsligt inser jag att jag under några timmar helt glömt mina vardagliga bekymmer och att jag fortfarande kan skratta.

Livet är inte lätt, det är inte bekymmerslöst, vi kommer inte undan kriserna.

Sista dagen i kiosken blev också fin. Jag kan minnas våra somrar där med glädje. Inga bittra tårar fälldes. Allt har sin tid.

Livet verkar gå vidare, trots allt.

12 reaktioner på ”Att kunna glömma för en stund”

  1. Du verkar ha haft en lyckad ”glömska” (syftar på rubriken), det smorde din själ och din gom att komma ut lite i goda vänners lag och få dra upp mungiporna ;)… du förstår vad jag menar…
    Kvällskram ❤

    Svara

  4. Det är verkligen viktigt att få glömma för en stund när man upplevt nåt tråkigt som man måste bearbeta. Jag har själv gått igenom en skilsmässa så jag vet hur det känns. Härligt att ni hade det så trevligt och åt så gott. Man tror inte att livet skall gå vidare för det känns som sorg men till slut så kommer man ut på andra sidan och ser att livet som du säger fortsätter.

    kram

    Svara

    1. Det känns väldigt skönt att höra de här orden av dig som gått igenom samma sak. Den som inte gått genom nåt liknande vet inte hur det känns.
      Kramar – och kom gärna in på nytt här!

      Svara

      1. Det är verkligen ett sorgearbete och helst om man blivit övergiven, sånt tar tid att komma igenom och bearbeta. Det är lite svårt att beskriva känslan och som du säger så är det bara såna som gått igenom detsamma som kan leva sig in i detta. Träffade min nuvarande man för 23 år sedan och kunde aldrig tro att jag skulle hitta kärleken igen och en sån som håller, det känns overkligt fortfarande och jag känner mig både trygg och älskad. Jag blir tårögd när jag tänker på det. Jag önskar dig allt gott. Jag kommer in på din blogg igen. Ha det bra kram

      2. Jag hade en del sorger och bedrövelser bakom mig då jag träffade min make Benny för sjutton år sedan. Han blev mitt livs stora kärlek och jag litade på honom, tänkte att vi kan gå genom vad som helst, klara allt, tala om allt.
        Men så blev det inte. Och klart att jag är besviken för att han lurade mig över ett halvt år.
        Man ska inte ta något för givet, nej. Men jag kände att jag var trygg och älskad för den jag var. Därför blev slaget så hårt då jag kom på att han bedrog mig.
        Tack för att kommenterar och förstår.
        Kram ❤

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.