I går var jag på ett skärgårdsställe där en yrkesfiskare berättade om sitt jobb för politiker och riksdagsledamöternas assistenter. Skarven utgör ett problem, sälarna ett annat. Arbetsdagarna är långa och semestern kort. Men jobbet ger en viss frihet och närheten till naturen tror jag en fiskare älskar.
Det blåste en hel del i går och ute vid det rätt öppna havet kände man fukten och kylan som påminde om att hösten är i antågande.
Den här veckan har jag kört 310 kilometer, alltså dryga trettio mil, i jobbet. Har besökt Liljendal, Strömfors och Borgå. Senast i dag var jag i Horslök på Sarvsalö och vägen dit är nästan fem mil i en riktning.
Körde dit och tillbaka i ösregn. Hoppas vi får bättre väder till veckoslutet då vi har Lovisa Historiska Hus. Min artikel om Päivi Storgårds hem hittar du här.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Jag beundrar fiskare för det är ett tufft och tungt jobb.
Vackra bilder i svartvitt. Snyggt. Favoriten är den andra bilden. 🙂
Bilden ser kanske svartvit ut men är inte det 🙂
Hahaha… Tittade på min telefon i morse. Nu i större format ser jag också färgerna. 🙂
Men det stämmer ju att den ser svartvit ut 🙂
Båda bilderna är helt suveräna, speciellt den första. Å du – hade horisonten varit rak hade ju fyren varit sned;-) Sådana ”små” detaljer fixar sig alltid i Photoshop!
Jepp! Har Photoshop hemma men inlägget skrevs på annan plats 🙂
Jag älskar havet!
Insjöar i all ära, men ett salt hav är speciellt ❤