Minns ni när man skrev brev förr? Riktiga handskrivna brev som postades till brevvännen.
Ofta började man så här: Hur mår du? Jag mår bra.
När folk frågar hur vi mår svarar vi ofta slentrianmässigt ”jo tack, jag mår bra”. Undrar vilken reaktionen skulle bli om man svarade ”ja-a du, jag mår jättedåligt just nu”.
För ofta är ju själva frågan lika slentrianmässig som svaret.
Ändå tycker jag att jag med gott samvete i dag kan svara ”jag mår bra”.
Jag har lärt mig mycket under de snart två år som gått sedan skilsmässan.
I själva verket har jag gjort en ganska otrolig resa.
Efter ett sexton år långt äktenskap, som jag själv tyckte var lyckligt, fanns det inte på kartan att jag skulle börja se mig om efter nya män. Blotta tanken på att klä sig naken inför en främling kändes orimlig 🙂
Men det som kändes så gott som omöjligt då visade sig gå hur bra som helst. Jag hade turen att träffa omtänksamma människor.
Allt det där som hände då, och allt det som händer i mitt liv just nu, skulle jag gärna skriva öppet om.
Men har jag lärt mig något under de senaste två åren så är det – tyvärr – att inte för tidigt gå ut med allt jag känner lycka för.
Innan läget stabiliserat sig är det oftast skört. Osanningar om mig har spridits och lett till att både projekt och förhållanden skjutits i sank.
Så just nu håller jag tyst om tre saker som känns väldigt bra i mitt liv.
Jag lovar att berätta om dem alla i framtiden. Sedan då läget är stabilt.
Jag kan också berätta om allt gått åt fanders, men då vill jag att det ska ha gjort det av andra orsaker, inte av den att jag berättat om allt på min blogg.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Jag har provat 😈 Var så trött på det slentrianmässiga frågande om ”hur är det” att jag ibland svarade ”Det är skit med det mesta”. Det var rätt kul att se folk haja till. Ibland om jag var på bättre humör kunde det bli ett ”Sådär, men det går nog över tills jag ska gifta mig”. Vilket fick mer än en att utbrista att de inte visste att jag skulle gifta mig. Nä, sa jag det ska jag inte heller – det är därför jag är rätt säker på att det hinner gå över innan dess 😉
Vare sig dina saker går bra eller dåligt så önskar jag dig allt det bästa med dem, vara vad det månde må 💜
Ja, man borde faktiskt testa för att se hur folk reagerar 🙂
Vi är uppfostrade till att säga att jag mår bra. Den som frågar vill inte heller ha något annat svar. Men jag har ibland svarat lite annorlunda. Och då är det som om folk byter ämne.
Min man, som var såå svårt sjuk, klagade aldrig, men hade ett bra uttryck, han svarade ”det skiftar”, då var det varken eller. Mycket diplomatiskt.
Tror inte man ska gå ut i blogg och vika ut sitt innersta, där får man också vara lite diplomatisk. För alla är inte som du och jag, eller nåt, allting kan missförstås om man så vill, och en del älskar ju det.
MåBraKram ❤
Nä, man ska väl inte vika ut sig – men jag skulle så gärna vilja dela med mig av goda nyheter 🙂
Ändå bäst att vänta och se nu.
Och svaret din man gav då han var sjuk, det var diplomatiskt och bra, och uppriktigt.
KRAM!
Ja, ofta så svarar man … för att, ja, iallafall jag tycker det är jobbigt med efterföljande frågor och se de där häpnande och frågande ögon ☺. Det ställs ofta så många frågor, konstiga frågor som folk ”hört”, men inte har med saken att göra. Men jag är glad att du är glad. 😊
Jag är i alla fall förväntansfull! Det kan hända att allt slutar med en indignerad suck 🙂
Kram till dig!
Det är säkrast att hålla tand för tunga i sådana delikata ärenden:-)
Lycka till med kärlek!
Vet inte om det är kärlek på gång, men klart att jag vill ha också det någon gång i framtiden 🙂
Prova den här. ”Jag mår väl, som jag förtjänar”. Man får ofta roliga följdkommentarer.
Svante
Jaaa! Den ska jag klämma till med någon gång 🙂
Detta inlägget är väldigt intressant. ”hur mår du. Jag mår bra” Klockrent!!
Det finns ett väldigt oengagerat intresse i hela företeelsen. Folk frågar, men vill kanske inte höra svaret. Det beror ju på vem ”avsändaren är” Den artige ointresserade, eller den sanna vännen. Eller den nyfikne skitsnackaren.
Jag aktar mig numera för den nyfikna skitsnackaren. Den artiga ointresserade. Brukar jag säga -jo det är bra, hur mår du? I värsta fall blir man ett kräkonto. Det är fel. Det är dumt. Då blir man själv den artiga ointresserade. Tittar på klockan. Nä. nu har jag bråttom.
Själv intresserar jag mig väldigt för andra människor. Men jag har blivit biten i ryggen ofta. Jag orkar inte med sådant längre. Jag orkar knappt bry mig. Men sådant kan faktiskt provocera mer. Avsändaren förlorar sin dignitet. Sin livsuppgift.
kramsien
Ja, nog har vi alla blivit huggna i ryggen nån gång… 😦
Men jag försöker vara storsint, jag försöker både glömma och förlåta. Det blir ju lättare för en själv då.
Och du skriver så klokt om de oengagerade ”intresset” som många hänger sig åt.
Bamsekram till dig!
Låter underbart med de tre sakerna ❤
Ja, det är spännande tider just nu – och jag vill så gärna dela med mig.
Tids nog!
Man borde skriva brev lite oftare, det ger liksom tid för lite reflektion. Jag tänkte faktiskt på det igår, med Facebook, Instagram och allt annat så ”sparar” man människor man träffar här och där.. som man annars nog inte hade hört av sig till/hört något ifrån annars. Visst är det bra för vi får ju stora kontaktnät eller hur man ska säga. Det är ju bra för att hålla kontakten och träffa nya människor, men jag tänker om vi inte haft Facebook hade vi värderat relationer mellan varandra högre då? Denna helgen har vi haft besök och det har inte varit någon ”mobiltid” och ärligt talat så är det ganska skönt att slippa se alla konstateranden för ibland tänker jag man faktiskt bara får känna efter och inte behöva sätta stämpeln på om det just är bra dåligt eller mittemellan, ibland så behöver det bara vara sådär helt okej 🙂 Hoppas dina tre bra grejer håller i sig att vara bra 🙂
Du har så rätt! Det är skönt att glömma dator, surfplatta och mobil ibland – och förstås alldeles särskilt då man träffar människor IRL.
Sedan är det ju helt klart att Facebook och många andra kanaler är viktiga för mänskor som annars är ensamma, man har kontakt och känner gemenskap där. Jag har rätt många vänner på FB som jag annars inte skulle ha en chans att se eller ha kontakt med.
Ha en skön söndagskväll!
Kan bara hålla med, Facebook är också himla bra på det sättet 😀
Jag blir så trött på människor som inte kan vara glada för andras lycka,har upplevt många sådana fall i det egna livet,men men..du är fantatisk som vågar dej frammåt på olika sätt om inte alla sätt.You GO girl!
Tack för ditt stöd och dina heja-rop!
Jag känner att det inte finns andra alternativ än att våga… Mycket av det jag för knappt två år sedan inte trodde var möjligt låter sig göras i dag.
Kram!
Jag säger alltid hur jag mår. Jag har extrasvårt att ljuga. Så det blir att klämma ut. Och har inget emot att lyssna om någon annan mår pest.
Kram!
Det är bra! Så borde fler av oss fungera – vara ärliga och raka och samtidigt försöka känna av hur andra har det.
För varför frågar man det annars. Skulle väl räcka med en hej-hej!
Kram!
Precis!