Började dagen med ett pressinfo i en utställningslokal som ligger nära mitt hem. Gick hemifrån i god tid, räknar med att promenaderna tar dubbelt längre tid än med friskt knä.
Fint att den här parken fick stå kvar, men nog var det i tiderna en katastrof att infartsvägen och -bron till Lovisa byggdes uppe till höger. Den går nu rakt mot kyrkan, och vänder först då man nästan är på kyrktrappan. Ett gammalt trähus, en station invid järnvägen revs i detta sammanhang.
Här en gammal bild som visar infarten, den här parken ligger nere till vänster.
Då jag väntade på att få skjuts till mataffären tränade jag upp benet genom att gå i sakta mak fram och tillbaka. Sedan kom jag på att jag kan ta lite bilder som tidsfördriv också.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Ja, tänk så många gånger man susat förbi på alla tre sidor utan att tänka, ens.. Ganska så intressant att de som planerade och byggde den nya (obehagliga) infarten lät träden stå kvar! När de nu annars tänkte ganska så fyrkantigt. Jag har aldrig sett hur det var tidigare, när jag anlände första gången till Lovisa sommaren 1976, då kom jag rakt mot kyrkan och undrade ”hur i hela friden…”. Sen blev jag väl van.
Ja, man blir ju hemmablind.
Men som du säger – vilken tur att parken fick stå kvar!
Tänk, vad man kan sysselsätta sig, om man har kamera och/eller mobil med sig. Finns många sätt att förströ sig.
Hösten är vacker hos dig.
Kram!
Ja, jag måste tänka på det oftare, hur mycket det finns att fotografera 🙂
Kram!
Om kameran är med är det lätt att ta upp den när man väntar. Vackra höstbilder blev det och lite graffiti under en bro är väl okey.
Det är en systemkamera så den väger en del men jättetung är den inte 🙂
Ajdå. Du får skaffa en liten en att ha i fickan.
Har bra kamera i mobiltelefonen och också en liten pocketkamera som jag borde komma ihåg oftare… nu snyftar den här hemma 😦
Ja, det är klart, mobilen. Det är bara jag som ännu inte vant mig vid att fota med den. Stoppa den lilla i handväskan.
Har redan systemkameran där och en ganska tung plånbok (för mycket slantar, antar jag – sedlar skulle väga mindre…) 😀
Så vacker park. Och visst är soliga höstdagar fina med alla sina färger. 😊
Lovisa tackar! Det var ingen riktigt solig dag i dag, men jag försöker se det sköna ändå – och att vi bor i länder som inte drabbats av krig.
Mycket tacksam för det … kanske skulle flytta till Finland, här i Sverige känns det som om vi lever redan i krig, väntar bara på det rejäla utbrottet. Fast vänta här … Spanien har ju väldigt bra koll, plus att det är varmare. 😉
Ja, Spanien känns inte fel alls – inte minst med tanke på klimatet. Vi har ryssarna som grannar och det var inte så väldigt länge sedan de bråkade med oss. Men det är inget jag tänker på dagligen.
Riktigt snygga bilder. Tycker mycket om en matta av löv som på första bilden.
Tack! Höstens löv i många färger är vackra. Doften av förmultning är inte illa den heller.
Den första bilden är otroligt vacker! Skulle dock inte vilja gå på det ”lövhavet” efter en regnskur. Ser sällan lövhav här, då de krattar upp löven omedelbart här. Lite synd kan jag tycka.
Å tagen i andra bilden skule jag nog klassa som klotter;-)
Håller med om det lutar med mot klotter än mot konstnärlig graffiti 🙂
Löv kan vara förrädiskt hala, ja. Men visst är de vackra!
Gud vilken fin allé. Och jag gillar de andra bilderna med. Graffitin och lilla klottret bredvid är fin den med. 😀
Vad roligt att du gillar bilderna! För det mesta knäpper jag bara rakt av, men jag förstår också att det som jag ser i min vardag, ofta – kan vara något nån annan tycker är fint!
Man är bra blind för det som man ser alltid och ständigt. Ibland behöver man låna andras ögon för att kunna se igen.
Du har känsla för bilder. 😍
Tack! Det har du minsann också – din blogg bjuder på massor av upplevelser – jag tröttnar aldrig!
Men nu pratar vi om dina bilder. Eller hur. 😍
Javisst ja 🙂 Kanske man är lite anspråkslös… 🙂
Ibland ska man bara ta emot. 🙂
Ja, och vara nöjd och glad 🙂
Härligt! 😍
Tack så mycket! 🤓