Det är ett tag sedan jag skrev något som nätdejting. Det här kan bli ett LITE längre inlägg en vanligt, men tycker det kan vara värt att ta upp en erfarenhet.
Jag har varit ganska inaktiv på de två sidor där jag fortfarande har min profil upplagd. Dels har jag inte haft så mycket tid att hänga där, dels tyckte jag ett tag att där fanns bara märkliga typer 😀
En av dem tog kontakt för ett par veckor sedan. Jag brukar inte ens inleda diskussioner med ansiktslösa personer, det vill säga sådana som inte vågar visa bilder av sig själva. Men den här påstod att han hade orsak till att vara anonym. Två gånger hade han trott att han pratade med kvinnor, men så hade det visat sig att de som kom för att träffa honom var homosexuella och att de hade haft falska foton på sajten…
Mannen utstrålade stor bögskräck och sedan visade det sig att han inte gillade finlandssvenskar heller, så plötsligt blev jag en nagel i ögat på honom.
När jag inte svarade på hans meddelanden direkt, för att jag jobbade så mycket då, blev han sur och undrade om jag tyckte att han var för gammal.
Ganska snabbt gick det upp för mig att det här var en surpuppa med dåligt självförtroende och ingen humor alls. En man som inte tycker det är viktigt att kunna flera språk, som var trångsynt gällande mångt och mycket. Han verkar inte heller gilla självständiga kvinnor.
Jag skrev aldrig något elakt till honom, jag var väldigt saklig fastän han skulle ha förtjänat något annat. Jag har kopierat våra meddelanden för säkerhets skull, för jag kan aldrig veta vad mannen hittar på.
Så med det här vill jag säga att man får vara beredd på att det finns en del kufiska figurer där ute – men samtidigt vill jag säga ”låt alla blommor blomma” – inte är det bara vissa förunnat att leta efter en vän på en dejtingsajt 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
¨Det låter som en man som kommer att få vara ensam ett tag till.
Ja, jag antar det – men det finns också kvinnor som gillar män som bestämmer, och kvinnor som inte heller accepterar vare sig finlandssvenskar eller andra som är annorlunda än de själva 🙂 Han skrev till mig att han hittat en kvinna, som lyckligtvis talar finska såsom han själv 😀
Först önskar jag dig God bättring 😀
Sedan tackar jag för intressant, men ändå tragiskt, nätdejtingförsök av anonyme mannen.
Jag har sedan länge gett upp hoppet, eller rättare sagt, accepterat, att jag vill leva själv och inte bli inblandad i några konstigheter.
Men självklart, ”den rätte” kan med all rätta, finnas där ute, liksom vi alla andra. Friskt vågat, hälften vunnet, sägs det ju 😀 Och du verkar ha ordning och reda på dig 😉
Kramar ❤
Tack – jag försöker krya på mig genom att varva lite bloggar med vila 🙂
Det här var nog ett av de få, och mest tragiska, fallen jag stött på.
Lyckligtvis träffade jag honom aldrig IRL, han verkar må dåligt.
Inte har jag satt något större hopp till att hitta någon via nätet, men vem vet?
Det gäller bara att ha det sunda förnuftet med sig.
Fredagskram och trevlig helg!
Ops! Jag är livrädd för datingsajter, men det fungerade för min bror på Tinder, där har han träffat en supergo tjej, och de har hängt nu i snart 1,5 år. 😀
Man lär sig med tiden – ganska fort urskiljer man agnarna från vetet, det kan handla om något så enkelt som att den andra inte visar en bild på sig själv.
Eller att ivern att direkt träffas och/eller ringa är enorm, – jag uppskattar om man chattar eller mejlar först, lär känna varann.
Men alla är vi olika 🙂
Och jag känner flera som träffats via nätet, och via Tinder också för den delen.
Det finns konstiga människor överallt, till, och med i badtunnor i TV4. Själv tror jag att man blir mindre besviken, om man håller sig utanför Nätdejting, och lever ensam.
Svante
Det är klart att man blir mindre besviken om man håller sig borta från allt 🙂
Men jag är så pass social och nyfiken på livet att jag inte vill isolera mig.
Man lär sig en massa på vägen, gäller ändå förstås att använda ett viss mått av försiktighet.
En gång i tiden var jag också en social person, men livserfarenheterna har fått mig att inte söka kontakt med andra längre.
Svante
Ja, vi gör alla våra val, och vi har våra orsaker till det. Så jag tror att jag förstår dig – respekterar gör jag hur som haver.
Ja det är inte lätt att förstå sig på människor, och absolut inte lätt att hitta den man vill bland alla konstiga, men han finns där någonstans så ge inte upp.
Lever enligt den devisen, ja.
Klart att han finns där nånstans.
Kram och tack!
Min frisörska har hittat sin nuvarande sambo via nätet och de har nu varit i lag i några år och verkar trivas bra ihop. Själv är det ngt som jag inte skulle våga mig på tror jag, men eftersom jag är lyckligt gift med maken sedan hela 22 år, så hoppas jag detta är ngt jag aldrig skall behöva pröva på…! Dock verkar det ju nog fungera också! Lycka till!
Ja, nog har jag både hört och läst om personer som hittat varandra via nätet och som är lyckliga i dag.
Det är ändå lite lättare att leta via nätet, och förmånligare, än att sitta på krogen kvällarna i ända 😀
Ja det där med krogen skulle verkligen inte vara min grej heller! Lycka till!
Nä, kanske man hittar nån trevlig person på en kurs? 🙂
Jag brukar jämföra nätdejting med att gå på krogen! Det finns alla sorters människor där, och oavsett om det är på nätet, krogen, förening eller vad man kan tänkas hitta på, så är det svårt att finna den där man trivs väldigt bra tillsammans med i en relation…
Den här mannen, ja, han har säkert sina problem. Undanflykter med att inte visa foto offentligt på sajten, OK, men kunde han inte skicka något foto till dig via mail t.ex?
Ja, jag tycker också mejlen är bra, men då avslöjar man också en del av sig själv, om man inte har flera adresser av vilka någon är anonym.
Jag har ju mitt riktiga namn i min mejladress 🙂
Det är klart att det också i den här åldern, 50+, är lite svårare att hitta en ny kärlek, eller en vän att umgås med.
Utbudet är mindre helt enkelt, och så har man själv sina krav 😀