Dom är flera hundra…

… och har man fågelskräck är det inget kul med flockarna av kajor.
Jag är inte rädd för dem, men jordbrukare lär har problem med fåglar som orsakar skador på skördar och smutsar ner med avföring.

De samlas i de otaliga träd vi har i vår lummiga stad. De skränar inte som måsarna och förstör inte hela öar och kobbar såsom skarvarna.
Men många är dom…

Och nu är kajor inte längre fridlysta i Finland. Men de får inte skjutas under sommaren om jag förstått saken rätt. Och hur gör man då man skjuter bort en del av dem?

Minnen från LHH-dagarna

Tvättlina på Drottninggatan.

Bjuder här på några minnen från Lovisa Historiska Hus-evenemanget. Med fokus på de fina tvättlinor i regnbågens färger som hängdes upp på olika håll för att visa sympati för sexuella minoriteter.

Då jag inte lever i något förhållande med en man finns det antagligen de som misstänker att jag tillhör en sexuell minoritet… men så är inte fallet. Jag bara står på minoritetens sida.

Jag tycker också att det var ett piggt inslag med färgglada kläder på stan.

Fina plagg på Pernågatan…
… och snygga underkläder i pigga färger på Trädgårdsgatan.

Om kvällarna har jag de senaste veckorna varit otroligt trött. Jobbet kräver sitt, oron kring mamma sitt. Det är hon som borde få alla krafter som kan uppbådas i världen.
En dag i taget. Tack och lov har jag kunnat sova om nätterna.

Och den här dagen hämtade med sig en liten glad överraskning också – skatteåterbäring! Tycks ha gjort något rätt, såsom jag kämpat med mitt företag ❤

Vi kan inte styra och kontrollera allt

Ett av många fina elskåp i Lovisa.

Hade lite problem med uppladdningarna av bilder i förra inlägget, men kom sedan på vad som förorsakade det. Bra att man är ett tekniskt geni 😀

Bilden får ses som en allmän illustration i ett läge då jag inte känner för att lägga ut så mycket annat.

Det fina sensommarvädret fortsätter. +21 grader är idealiskt och jag är tacksam om det fortsätter så här hela september ut.

Läser några sidor per dag i Haemin Sumins bok ”Allt du kan se när du saktar ner”. Jag försöker bli bättre på att prioritera och organisera MITT liv så att jag har ork för det som är väsentligt = i viss mån även andras liv.

Det handlar om att kunna släppa saker som inte är viktiga, vi kan inte ha kontroll på allt. Varje människa ska ha rätt att göra en lista med önskemål som gäller vad just hon eller han vill uppleva under resten av tiden i livet.

Och så det här:

Vi kan älska vår familj och be för deras lycka.
Vi kan ge dem hjälp och goda råd när det behövs.
Men vi kan varken fatta deras beslut åt dem,
eller tvinga dem att göra som vi själva tycker.
Det finns mycket här i livet vi inte kan styra.
Däribland ingår också våra närmaste.

Ursäkta denna misshandel..

av en fin etikett! Ursäkten går till min bloggvän Ordodlaren. Köpte Baccatums Hot Jelly chilispetsade gelé, men fick inte upp locket utan att värma det under hett vatten. Man är ju ingen Starke Adolf längre.

Men det här var precis vad jag behövde i kväll. Mycket energi har gått åt till jobb och sjukhusbesök. Ändå är det ju mamma som har varit med om den mest kraftkrävande upplevelsen. Det gäller att ha tålamod med hennes återhämtning.

Jag tror att människan orkar mer än hon tror. I vissa fall, under vissa perioder. Men sedan måste tid för återhämtning finnas, både då det gäller operationer och då det gäller att man är den som finns till för en anhörig, eller då man har mycket jobb, eller som i detta fall – då vi med min syster har både ock.

I går och i dag har man också jobbat på granngården med jag-vet-inte-vad. Rivit upp asfalt osv. Det bullrar, surrar, slamrar och smäller i ett från åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen.

Just i dag kände jag att oljudet tärde extra mycket på mina krafter.

Men nu lite chili på ost och kex och ett par glas vin och sedan god natt och amen!

Fina fönster, del 150

En liten milstolpe, då jag publicerat 150 fina fönster! Har ytterligare en annan fönsterbild på lager från LHH, men hoppas hitta många fina fönster på läsarresan i Andalusien i början av oktober.

Den här bilden togs under Lovisa Historiska Hus, och jag har säkert fotograferat något liknande förr, också då huset Kungsdammen haft öppet helgerna före jul.

Trevliga bänkar och stor tacksamhet

Det finns fler konstverk i Strandparken än det jag visade tidigare i dag.

Bland annat bänkar som målats med olika motiv!

Bänkarna ligger invid Adas och Gladas lekpark.

I dag fick vi mamma tillbaka till sjukhuset i Lovisa. Hon opererades i torsdags av en av de bästa kirurgerna i Tölö. Jag känner stor tacksamhet för det och för att rehabiliteringen hittills gått bra.

Jag har även en del bekanta som ligger på sjukhus eller som av olika anledningar är krassliga.
Därför fortsätter jag öva på att visa och känna tacksamhet över små saker.

Det kan kännas ”jobbigt” att tömma diskmaskinen ibland, eller att hänga tvätt.
BLÄÄÄ för sådant vardagsslit…

Men om jag istället försöker tänka ”tack gode Gud för att jag KAN tömma diskmaskinen och tvättmaskinen själv”… ”tack för att jag KAN gå på mina ben, till och från ett jobb som jag tycker om” … då inser jag det stora i att jag faktiskt kan göra det.