Visst är det så att tror man – eller vet man – att man kan göra nåt så blir det också så! Som tur är kan jag säga att jag alltid haft bra självförtroende, det finns ju dom stackare som inte har nåt alls.
Mitt självförtroende kommer först tack vare mina föräldrar som alltid ställde upp för mig – men inte skämde bort mig. Sen har min käre gubbe som jag varit tillsammans med sen jag var 15 alltid stått bakom mig och aldrig behandlat mig som ”bara” en tjej, kvinna, kärring utan sett mig som människa först och främst. Mycket viktigt….. 🙂
KRAM/Susie
Jag hör till de stackarna som har vacklande självförtroende. Det saknas alltså inte, men är på intet sätt hela tiden på topp och gott.
Det låter bra det du berättar om dina föräldrar, deras sätt att ge dig självförtroende var/är sunt.
Jag hade ju också en kär gubbe som stod bakom mig och stöttade i vått och i torrt under femton år, sedan hittade han en annan kvinna.
Men sånt är livet, man lär sig, man växer.
Tack för dina rader här och kramar till dig!
Ja, det du tror på att det ska hända troligen händer det också. Oavsett om tanken är positivt eller negativt.
Exakt så!
Jag kom att tänka på en historia som min pappa ofta berättade. Han påstod att den var sann, fast jag tror mer på en skröna.
En gammal kvinna i Ersmark (där jag föddes) utanför Skellefteå var lite tveksam. Kunde verkligen Jesus gå på vatten? Jodå, om man trodde tillräckligt starkt så skulle det funka. Hon skulle kolla upp det hela och gick ned till Kågeälven i byn.
– Jag tror, jag tror, jag tror, sa hon och klev ut i vattnet. Sjönk ned i lerbottnen…
– Jamen det var väl just det jag trodde!
Jag är en sådan som alltid kan se positivt på saker och ting. Även i de mörkaste situationer. Vet inte riktigt varifrån det kommer egentligen…. Jobbade en gång med en kvinna som var raka motsatsen. Gnällde på allt och allt var negativt och hon var helt bergsäker på att hon skulle bli sjuk och dö vid en viss ålder. Jodå, sjuk blev hon, men jag vet faktiskt inte om vad som hände sedan… men visst kan vi styra massor med våra tankar.
Tror att du och jag funkar på ganska samma sätt.
Jag försöker också se det positiva. Skulle inte orka vara negativ jämt. Men många är ju det för att inte behöva bli besvikna.
Sedan lättare att säga ”nå men va bra att det gick bra i alla fall” fastän de inte trott att NÅT skulle gå bra 🤣
Visst är det så att tror man – eller vet man – att man kan göra nåt så blir det också så! Som tur är kan jag säga att jag alltid haft bra självförtroende, det finns ju dom stackare som inte har nåt alls.
Mitt självförtroende kommer först tack vare mina föräldrar som alltid ställde upp för mig – men inte skämde bort mig. Sen har min käre gubbe som jag varit tillsammans med sen jag var 15 alltid stått bakom mig och aldrig behandlat mig som ”bara” en tjej, kvinna, kärring utan sett mig som människa först och främst. Mycket viktigt….. 🙂
KRAM/Susie
Jag hör till de stackarna som har vacklande självförtroende. Det saknas alltså inte, men är på intet sätt hela tiden på topp och gott.
Det låter bra det du berättar om dina föräldrar, deras sätt att ge dig självförtroende var/är sunt.
Jag hade ju också en kär gubbe som stod bakom mig och stöttade i vått och i torrt under femton år, sedan hittade han en annan kvinna.
Men sånt är livet, man lär sig, man växer.
Tack för dina rader här och kramar till dig!
sant…och vill också tillägga att vad du tror det kommer också hända. Så gäller att välja vad man ska nu tro på.
Ja, också om man ofta tänker på något negativt sägs det att det kommer att ske.
Ja, det du tror på att det ska hända troligen händer det också. Oavsett om tanken är positivt eller negativt.
Exakt så!
Jag kom att tänka på en historia som min pappa ofta berättade. Han påstod att den var sann, fast jag tror mer på en skröna.
En gammal kvinna i Ersmark (där jag föddes) utanför Skellefteå var lite tveksam. Kunde verkligen Jesus gå på vatten? Jodå, om man trodde tillräckligt starkt så skulle det funka. Hon skulle kolla upp det hela och gick ned till Kågeälven i byn.
– Jag tror, jag tror, jag tror, sa hon och klev ut i vattnet. Sjönk ned i lerbottnen…
– Jamen det var väl just det jag trodde!
Haha! Tack för en liten nostalgisk återblick! 😀
Ja, det var ju just det hon trodde. Att han skulle sjunka och det gjorde hon 😂
Tack för den lilla skrönan!
Jag är en sådan som alltid kan se positivt på saker och ting. Även i de mörkaste situationer. Vet inte riktigt varifrån det kommer egentligen…. Jobbade en gång med en kvinna som var raka motsatsen. Gnällde på allt och allt var negativt och hon var helt bergsäker på att hon skulle bli sjuk och dö vid en viss ålder. Jodå, sjuk blev hon, men jag vet faktiskt inte om vad som hände sedan… men visst kan vi styra massor med våra tankar.
Tror att du och jag funkar på ganska samma sätt.
Jag försöker också se det positiva. Skulle inte orka vara negativ jämt. Men många är ju det för att inte behöva bli besvikna.
Sedan lättare att säga ”nå men va bra att det gick bra i alla fall” fastän de inte trott att NÅT skulle gå bra 🤣